This thesis examines how women and men are portrayed in regards to terrorism by Swedish parliament officials through Norman Faircloughs threedimensional model in critical discourse analysis. The empirical material consists of political debates from the Swedish riksdag annd was analysed through specific themes based on the previous work of feminist academics within the field of terrorism studies. The theoretical framework in this essay concluded that while men are usually described as the perpetrators of terrorism women were drawn upon either as victims or forgotten in the events of terrorism. The theoretical framework also concluded that women who perform violent acts of terrorism are usually described based upon the societal expectations of them or characterized as biologically deviant. The themes obtained by the theoretical framework were used together with Fairclough’s model to scrutinize the debates in order to discover if the themes were present and what the implications of different portrayals might be. The primary findings suggests that actors within terrorism are usually discussed in a gender neutral matter. Secondly, terrorism was portrayed as a consequence of the patriarchal system and the violence of men. Women were likewise portrayed as victims in the sense of terrorism. The final point of research concluded that traditional gender norms were present in the Swedish parliament but that the theories of Sjoberg and Gentry were not.

Studien ämnar undersöka hur Uppsala kommun i plandokument skildrar människor som ska bo och verka i Södra staden i Uppsala. Kommunens beskrivningar liknas i studien vid platsmarknadsföring. För att besvara syftet utförs en kritisk diskursanalys utifrån Faircloughs tredimensionella analysmodell på fyra plandokument från Uppsala kommun som på något sätt kan relateras till utvecklingen av Södra staden. Citat plockas ut från plandokumenten och analyseras utifrån de tre nivåerna text, diskursiv praktik och social praktik som den tredimensionella modellen bygger på. Tidigare forskning om definitionen av platsmarknadsföring, dess framväxt och kritik mot platsmarknadsföring jämförs sedan med diskursanalysen för att undersöka hur platsmarknadsföringsdiskurser återkommer i plandokumenten. Kritiken mot platsmarknadsföring handlar till stor del om att platsmarkandsföring gynnar specifika målgrupper, ofta människor från högre klasser och företagseliter och vad det sedan kan bidra till.  Studien visar att kommunens diskurser framhäver kreativa, idérika och innovativa människor och företag som bidrar till platsens konkurrenskraft i Sverige och internationellt. Aktiviteter som bidrar till Södra stadens attraktivitet genom dessa egenskaper framställs genom plandokumenten som önskvärda. Analysen visar således att plandokumenten bidrar till att reproducera platsmarknadsföringsdiskurser och att det platsmarknadsföring har blivit kritiserad för även återfinns i kommunens diskurser.

Abstract Titel: ”En kritisk diskursanalys av artisten Beyoncé ur ett genusperspektiv”   Nivå: C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap   Författare: Beatrice Engman   Handledare: Anna Edin   Datum: 2014-05-27   Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att ur ett diskursteoretiskt och genusorienterat perspektiv studera artisten Beyoncé utifrån två olika men dock sammanhängande medieperspektiv. I min uppsats kommer jag dels att analysera den mediala bilden av Beyoncé, det vill säga hur medierna rapporterar och ”berättar” om henne samt dels att analysera hur Beyoncé själv iscensätter sig medialt, via sin musik, videos och klipp. Sammantaget kan man säga, att dessa två dimensioner konstruerar Beyoncé som medial person, där även det offentliga och det privata livet tenderar att överlappa varandra. Den metod jag valt för att besvara mina frågor är en kritisk diskursanalys och jag har i min teori utgått från Norman Fairclough. Jag kommer följa de tre dimensionerna i Norman Faircloughs modell som är text (tal, skrift och det visuella), diskursiv praktik (produktion och konsumtion av texter) och social praktik (handling inom ramen för en verksamhet). Jag har valt ut mitt material från Beyoncé utifrån en speciell händelse. Hon släppte den 13 december 2013 hennes femte och självbetitlade album ”Beyoncé”. Jag kommer analysera Beyoncés texter, de feministiska tal som hon använder sig av samt hennes videos och klipp som finns med i albumet.  Jag kommer även att analysera utvalda artiklar som jag sökt på bibliotekets databas på Högskolan i Gävle. Artiklarna som jag har valt har koppling till Beyoncés senaste album inom tidsramen 13:e december 2013 till 1:a maj 2014. Den mediala bilden av Beyoncé är lik Beyoncés egen iscensättning av sig själv. Beyoncé iscensätter sig själv som en stark kvinna med en röst och som har makten att kunna använda sin röst fritt. Det är ingen tvekan om att hon är en person som berör och påverkar. Beyoncé är en inspirationskälla och ett ideal för många människor och speciellt kvinnor i världen. Den mediala bilden av Beyoncé är väldigt positiv och de hyllar henne. De framställer henne som en modern idérik artist och som en stark kvinna. Ur ett genusperspektiv visar hon väldigt starkt vad hon kämpar för vilket är kvinnor, jämställdhet och kvinnors sexualitet.

Eftersom läsförståelseresultaten försämrats historiskt sett och ungas läsvanor minskat ser denna studie nyttan i att undersöka hur läromedel för svenskämnet i grundskolans senare år är formulerade för att främja elevernas motivation till läsning. Tre läromedel i ämnet svenska valdes ut och därefter valdes de kapitel som behandlade läsning ut. Urvalet i det digitala läromedlet valdes ut efter att de trycka läromedlen analyserats. En kritisk diskursanalys genomfördes för att lyfta fram hur läromedelsförfattarna valt att formulera sig för att motivera eleverna till läsning. Studiens resultat visade att läromedelsförfattarna genom tydliga syftesinstruktioner för kapitlen försöker skapa motivation för läsning. Resultatet visade också att en lyckad karriär är att vara lyckad samt att eleven själv bär ansvaret för sin motivation till läsning.

Gender mainstreaming has been the official strategy for Swedish equality work since the mid-1990s. Municipal organizations have an important function in this work, with their roles as implementation bodies at local level. This paper aims to analyze a gender equality policy from one Swedish municipal. Furthermore we analyze the policies implications for the practical work within the organization. Using Norman Fairclough’s critical discourse analysis (CDA), this study examines a Swedish municipal gender equality policy and how it is practiced. Focus lies on how gender equality is defined, what is at center of gender equality work and how this work is organized. An interview with a manager has been conducted for the purpose of examining the consequences the policy has on gender equality in a practical sense within the organization. This paper has found that it is not just about practical behavior in the traditional sense, but also that language itself is a form of behavior. The results help understand how language is a form of doing gender.

Syftet med uppsatsen är att undersöka de konkurrerande uppfattningar och anspråk ifråga om skolans fostransuppdrag som framförs i debatter om återinförandet av ordningsomdöme. För att besvara syftet har vi undersökt framställningen av skolan och dess fostransuppdrag i två riksdagsdebatter om återinförandet av ordningsomdöme, då detta särskilt aktualiserar frågor om skolan som en fostrande institution. Vi vill med denna uppsats bidra med mer kunskap om den syn olika partier har kring fostransuppdraget och i synnerhet ordningsomdöme i svenska skolan. Teoretiskt och metodologiskt har vi använt Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, enligt vilket språket har en konstituerande roll och påverkar därför den sociala verkligheten. Vi kompletterar Faircloughs kritiska diskursteori med perspektiv på makt och styrningsprinciper från Michel Foucault. Resultatet av analysen visar att det finns stora skillnader i framställningen av skolan och dess fostransuppdrag i de granskade debatterna. Analysen lyfter i synnerhet fram två kontrasterande framställningar av skolan, en positiv och en negativ bild. Dessa ligger till grund för olikartade positioner ifråga om ordningsomdömets vara eller icke vara. Analysen visade även på flera likheter mellan Foucaults olika makt och styrningsprinciper och de skilda uppfattningarna om skolan och inställningen till ett ordningsomdöme.

No description available.

Studiens syfte har varit att undersöka hur musiklärare inom kulturskolan upplever agens, det vill säga vilket handlingsutrymme de upplever sig ha i förhållande till de strukturer som påverkar deras arbetssituation. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare som arbetar på kommunala kulturskolor. Empirin har analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys där ett antal diskurser har utkristalliserats. Dessa har använts för att visa hur individuell och kollektiv agens kommer till uttryck hos informanterna. Lärarna beskriver sig själva ur en eldsjälsdiskurs där de brinner för att bygga relationer och musicera med eleverna. De visar på en hög individuell agens i arbetet med eleverna, men deras agens sänks i förhållande till undermåliga arbetsvillkor som går att hänvisa till en liberal diskurs vilken påverkar lärarnas arbetstider, lokaler och deras administrativa arbete. Studien visar hur eldsjälsdiskursen stundtals faller över till att bli en martyrdiskurs då lärarna upplevs falla mellan stolarna, med ett martyrskap som enda utväg för att hantera en stundtals ohållbar arbetssituation. Den kollektiva agensen upplevs som låg då det gemensamma utvecklingsarbetet sällan har möjlighet att ta plats via formella eller informella möten hos personalen. Det beror delvis på den liberala diskursen men också på den så kallade status quo-diskursen som tar sig uttryck genom kollegor som har svårt för samarbete och låg initiativförmåga. Av studiens resultat går det att konstatera att kulturskolan har svårt att bemöta de marknadsprinciper som kommer ur den liberala diskursen och att det krävs en tydligare riktning i kulturskolans arbete för att förbättra lärarnas arbetssituation och främja det pedagogiska arbetet och det gemensamma utvecklingsarbetet.

Sammanfattning/Abstract Ternström, Philip (2022). Professionens makt: en kritisk diskursanalys om tolkningsföreträde, normalitet och avvikelse. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Examensarbetet bidrar till forskning kring normalitet och avvikelse i en specialpedagogisk kontext. Genom att studera hur blivande specialpedagoger reproducerar eller kritiskt förhåller sig till en rådande diskurs kan man härigenom få inblick i hur jurisdiktionen mellan framför allt den neuropsykiatriska diskursen och den pedagogiska diskursen ser ut. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att belysa vilka diskurser gällande konstruktioner av barn som avviker från normaliteten, företrädesvis genom att anses ha en neuropsykiatrisk funktionsvariant, en diagnos baserad NPF, eller mer allmänt en ”NPF-problematik” hos studenter på det specialpedagogiska programmet vid Malmö universitet. Studien vill vidare belysa skärningspunkten mellan den medicinska diskursen och den pedagogiska diskursen, och hur jurisdiktionen dem emellan ser ut. Teori Studien använder sig av ett flertal teoretiska begrepp för att kunna ringa in ämnet så bra som möjligt. Dels används en diskursanalytisk teoretisk ram där ett socialkonstruktionistiskt synsätt används för att förklara hur vi ser på världen. Till yttermera visso används teoretiska perspektiv inom professionsforskningen och inom normalitets- och avvikelseforskningen. Metod Som övergripande metod tar examensarbetet formen av en litteraturstudie, där material väljs ut genom en noggrann genomgång av databaser som innehåller examensarbeten av specialpedagogstudenter. Dessa analyseras sedan med hjälp av en kritisk diskursanalytisk metod där ett antal analysinstrument används: diskursrepresentation, värderande ord, modalitet och presupposition samt det för studien konstruerade begreppet plattityd. Resultat Studiens resultat visar att den neuropsykiatriska diskursen är starkt överrepresenterad inom det undersökta materialet. Inga undersökta examensarbeten uppvisar en kritisk hållning i sina analyser, även om kritik mot exempelvis diagnosbegreppet eller ett kategoriskt perspektiv kan synas i materialet. Specialpedagogiska implikationer Implikationerna för specialpedagogiken är framför allt en förståelse för hur den neuropsykiatriska diskursen har en i princip fullständig jurisdiktion över frågor som rör avvikelse inom förskola och skola. Detta innebär att specialpedagogutbildningen som den ser ut idag kan främjas av att tydligare visa på den kritik som faktiskt finns mot diagnosticeringskulturen och synen på avvikelse inom förskola och skola som i första hand medicinska problem i stället för pedagogiska diton.

Syftet med studien var att analysera normkritisk barnlitteratur för barn mellan tre till sex år, från tre normkritiska bokförlag: Vombat förlag, Sagolikt bokförlag och Olika förlag. I två delstudier analyserades litteraturen utifrån två olika perspektiv, i delstudie ett utifrån ett etniskt mångfaldsperspektiv och i delstudie två ur ett genusperspektiv. Den utvalda barnlitteraturen för studien var: När var egentligen i morse (2015), Maskerad (2009), Tyranno (2008), Kalle blir kär! (2019), Kalle med klänning (2008), Kalle som lucia (2009), Bra bestämt! (2016), Kivi och Monsterhund (2012), Här kommer UppfinnarJohanna! (2017) och Prinsessan Victoria (2014). Genom barnlitteraturen ville vi synliggöra hur etnisk mångfald och genus konstrueras och vilka normer och värderingar som blev framträdande, samt ur ett didaktiskt perspektiv analysera vilka konsekvenser litteraturen får för barns identitetskonstruktioner och lärande. Genom en kritisk diskursanalys analyserade vi hur texterna och bilderna i barnlitteraturen har konstruerats, vilka didaktiska konsekvenser litteraturen medför samt vilka ideologiproduktioner som framträdde. Materialet har bearbetats både enskilt och intersubjektivt, samt att våra analyser är baserade på våra egna tolkningar och generaliseringar. Studiens resultat utifrån ett etniskt mångfaldsperspektiv visade att det råder en vithetsnorm i barnlitteraturen samt att personer med annan etnicitet än den västerländska marginaliserades. Dessutom framkom det att karaktärer med annan hudfärg än vit framställdes på ett stereotypiskt sätt. Studiens resultat utifrån ett genusperspektiv visade att kvinnor var underrepresenterade som huvudkaraktärer och att litteraturen reproducerade och upprätthöll stereotypiska könsföreställningar. De här resultaten blev särskilt intressanta och anmärkningsvärda med tanke på att litteraturen var utgiven av bokförlag som specifikt profilerat sig som normkritiska och inkluderande. Resultatet blev därför uppseendeväckande eftersom de normkritiska förlagen genom sin litteratur reproducerade och upprätthöll de etablerade normerna, samt att de konstruerade nya normer som blev normerande i sig.