Med grund i ny kritik mot, och den aktuella samhällsdebatten kring, internationell adoption ämnar uppsatsen undersöka den svenska inställningen till ämnet. Genom en kritisk diskursanalys och utifrån postkolonial teoribildning studeras representationen av internationell adoption och den roll transrasiala adopterade ges i Adoptionscentrums tidskrifter, under perioden 1975-2020. Resultatet visar i huvudsak skapandet av en okritisk biståndsdiskurs kring internationell adoption grundad i koloniala maktstrukturer, som reproducerar dikotomin av Globala Nord mot Globala Syd och vidare en marginalisering av ursprungsländerna. Genom “barnets bästa” legitimeras i stort deras verksamhet. Transrasiala adopterades skillnad från icke-adopterade förnekas i tidiga texter, genom vilket rasism och xenofobi som de transrasiala adopterade möter osynliggörs. Senare texter tar tydligare ställningstagande, om än till stor del passivt, mot rasism och betonar adopterades skillnader allt mer adopterade ses som skribenter. Även det positiva i att tillhöra två kulturer betonas.

Etik är en viktig och stor del av skolan som genomsyrar hela läroplanen. I en studie av Thornberg (2008) visar han att det ofta är lärares värderingar och tidigare erfarenheter som styr etikundervisningen. Eftersom etik innefattar så stora och viktiga frågor kan detta bli problematiskat då etiken kan framställas på olika sätt beroende på vilken lärare som undervisar. Syftet med vår analys är att undersöka lärares förutsättningar i undervisningen kring etik utifrån läroplanen, därav vill vi ta reda på hur etiken framställs i Lpo94 och Lgr11. Vi har valt att fokusera på värdegrunden och de samhällsorienterade ämnena. Vi undersöker både skillnader och likheter mellan de båda läroplanerna. Metoden vi har valt att utgå ifrån är Faircloughs kritiska diskursanalys som innefattar tre dimensioner. Vi har dock valt att fokusera på den första dimensionen som innebär att man analyserar texen, utifrån grammatik, ord och formell funktion. Vi analyserar texten för att synliggöra var etiken framträder, både synligt och dolt. Texterna analyseras utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet av vår analys visar att etiken framträder både dolt och konkret i båda läroplanerna, framför allt i vädregrunden och i religionskunskapsämnet. Därför har lärarna goda förutsättningar till etikunderbvisning utifrån läroplanen. Hur etiken framställs har förändrats i vissa avseenden, från Lpo94 till Lgr11.

Denna uppsats har genomförts mot bakgrund av den låga andelen kvinnor i Försvarsmakten. 2020 var endast 8 procent av alla yrkesofficerare kvinnor, en ökning med 2,8 procent på nio år. Trots att myndighetens ledning varit tydlig med att andelen kvinnor måste öka och jämställdhet har förespråkats, både externt och internt, har förändringen gått långsamt och jämställdhetsarbetet har inte trängt ned i organisationen. Både förekomst av sexuella trakasserier och ovälkommet beteende mot framför allt kvinnor har framkommit. Efter den avskaffade värnplikten 2010, blev bristen på personal stor inom Försvarsmakten och kvinnor blev viktigare att nå. Detta ledde till en ökad satsning på reklam. Med utgångspunkt i reklamkampanjerna “Välkommen till vår verklighet” från 2011 och “¨Många har många frågor” från 2018 har uppsatsen analyserat framställningen av kvinnor och män i dessa kampanjer. Förutom att analysera framställningen i respektive kampanj har skillnader mellan kampanjerna analyserats. Syftet har varit att undersöka om framställningen bidragit till att upprätthålla eller förändra stereotypa föreställningar om kvinnor och män. Totalt har fem filmer ingått i analysen. Förutom detta material har även filmernas tillhörande kommentarer på Youtube analyserats. I analysen av kommentarerna har det varit svårt att identifiera närvaron av kvinnor, framför allt har män kommenterat filmerna. Analysen har gjorts med hjälp av Hirdmans genusteori med utgångspunkt från genuskontraktet och Faircloughs kritiska diskursanalys med utgångspunkt från den tredimensionella modellen. Med hjälp av dessa teorier har uppsatsen djupare kunnat analysera underliggande budskap i filmer och kommentarer. Resultatet har visat att kvinnorna i den andra kampanjen fått en mer framträdande roll än i den första, dock leder sättet kvinnor och män framställs på, till att de delvis uppfattas könsstereotypt. I materialet framkommer också att myndigheten försöker förflytta problem med rekrytering från den egna verksamheten till allmänheten.

Den här studien ämnar ta reda på hur intagna på anstalter skildras i fiktiva fängelsemiljöer. Med hjälp av kritisk diskursanalys och med identifikation, konstruktion och intersektionalitet som utgångspunkt vill jag ta reda på hur bilden av den kriminella människan skapas och förmedlas till oss via television. Underhållningskulturen utgör en stor del av hur vi speglar verkligheten och vad vi uppfattar vara axiom. Det innehåll och information som förmedlas till oss är med och formar våra sociala övertygelser och inställningar – även när det kommer till fiktiv representation. Genom utförd analys och stöd från tidigare forskning visar uppsatsen att det innehåll som porträtteras är en överdriven konstruktion av fängelselivet och dess intagna och att den bild av dem som förmedlas tjänar till att bygga upp rädsla och skapa en ännu större klyfta mellan kriminella och samhället.

Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur autistiska personer framställs i kurslitteratur för blivande socialpedagoger vid Linnéuniversitetet i Växjö. Studiens metodologiska utgångspunkt var Faircloughs kritiska diskursanalys (CDA) och studiens teoretiska utgångspunkt var socialkonstruktionism. Resultatet baserades på bearbetning och kritiska analyser av fyra böcker som används som kurslitteratur i utbildningen Socialpedagogik, inriktning ungdoms- och missbruksvård vid Linnéuniversitetet i Växjö. Resultatet visade att autistiska personer kategoriseras baserat på funktionsförmåga och begåvning genom användning av olika autismtermer. Kurslitteraturen skiljer även på autistiska personer och icke-autistiska personer genom att beskriva autistiska personer som ”annorlunda” med ”särskilda” behov, medan icke- autistiska personer beskrivs som ”vanliga” och ”normala”. Resultatet visade även att autistiska personer ofta beskrivs ha stora hjälpbehov och nedsatt språkförmåga, samt framställs som våldsamma till den grad att det kan tolkas som ett autistiskt karaktärsdrag. Autistiska personer beskrivs även ha stora kommunikativa och sociala svårigheter. Vidare visade resultatet att den medicinska diskursen är ledande i kurslitteraturen. Slutsatserna som kan dras är att kurslitteraturen framställer autistiska personer på ett sådant sätt som inte överensstämmer med rådande riktlinjer om tillämpning av autismtermer och funktionsbegrepp samt att kurslitteraturen fokuserar mer på det medicinska perspektivet än det socialpedagogiska. De framställningar som framträder i kurslitteraturen baseras på normativa föreställningar och positionerar autistiska personer på ett mindre fördelaktigt sätt som bidrar till att reproducera potentiellt skadliga stereotyper.

Syftet med denna studie var att få syn på hur de olika könen framställs i den populära högläsningsboken Musse och Helium (Brinck, 2018). Studien utgick från dessa frågeställningar: Hur framställs den manliga respektive kvinnliga huvudkaraktären ur text i boken Musse och Helium?, Hur framställs de manliga respektive de kvinnliga karaktärerna i illustrationerna i boken Musse och Helium?, samt Vilka normer om kön konstrueras?.   Vi tittade på hur karaktärerna framställdes i text och bild och vilka egenskaper och attribut de hade. För att utföra analysen så valde vi den kritiska diskursanalysen som teoretisk utgångspunkt och analysmetod. Analysmetoden hade tre nivåer som vi utgick från i analysen. Vi använde utdrag ur boken som fångade karaktärernas egenskaper och jämförde dessa med Nikolajevas motsatsschema. Resultatet visade att boken är könsstereotyp, både vad gäller karaktärernas attribut och egenskaper. Resultatet visade även att den manliga huvudkaraktären har fler kvinnliga egenskaper än manliga, vilket kan indikera att genusordningen är omvänd eftersom den manliga karaktären glider över mot det kvinnliga och inte tvärtom som brukar vara fallet.       Nyckelord: Genus, Könsnormer, Diskursanalys, Barnlitteratur.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två läroböcker inom matematik för årskurs 9, Matte Direkt 9 och Matematik Z, skildrar samhälleliga normer kopplat till genus, samt hur människor i läroböckernas uppgifter gestaltas, för att bidra med fördjupad kunskap inom området. Undervisning inom skolämnet matematik baseras i stor utsträckning på användandet av läroböcker, som fyller en funktion för att reproducera alternativt motarbeta normer. Faircloughs kritiska diskursanalys används för att analysera ett målstyrt urval från läroböckerna genom att tillämpa de metodologiska begreppen representation, meningsskapande, modalitet samt utelämnande för att åskådliggöra aktuell genusteori. Analysen påvisar att maskulinitet och femininitet främst tillskrivs pojkar respektive flickor även om genusrollerna är i förändring, samtidigt befästs pojken som norm då det maskulina framställs som överordnat det feminina, samt att genomgående bestäms genus på läroböckernas fiktiva personer vilket medför att genusneutrala benämningar utelämnas i stort. Läroböckerna motverkar till viss del normer kopplade till genus som kan verka för ojämlika maktförhållande, samtidigt som dessa stundtals reproduceras. Den här studien synliggör, och i vidare bemärkelse även motarbetar, negativa könsmönster vilket är en del av skolans läroplan samt är betydelsefullt inom skolämnet matematik då läroböcker dominerar undervisningssituationer.

I den här uppsatsen har syftet varit att belysa hur genus framställs i tre utvalda historieläroböcker för årskurs 4–6 i kapitlen om medeltiden. Utifrån mitt syfte har jag velat analysera hur genussystem reproduceras i läroböcker för historia. Utgångspunkten i denna uppsats har varit att läroböcker är en arena för normproduktion där samhällets normer produceras och reproduceras baserat på vad tidigare forskning kommit fram till. Med hjälp av kritisk diskursanalys har läroböckerna granskats kritiskt och analyserats utifrån Yvonne Hirdmans genuslogiker: mannen som norm samt isärhållandet av könen. Logikerna har fungerat som analytisk grund för att undersöka hur kvinnor och män framställs i förhållande till varandra samt på vilka sätt genussystemet är synligt i läroböckerna. Resultatet av undersökningen visar att det går att tyda manliga och kvinnliga diskurser i läroböckerna. Hirdmans genussystem går att tyda i olika grad i samtliga läroböcker. Kvinnor och män framställs som särhållna ifrån varandra genom de sysslor/aktiviteter, platser samt egenskaper/kännetecken de tilldelas. Mannen som norm är synlig i både innehåll och form där manliga perspektiv dominerar.

Syftet med denna studien är att undersöka hur viruspandemin covid-19 har uppmärksammats och framställts i nyhetsrapporteringen hos två svenska morgontidningar och två kvällstidningar i nyhetsflödet online, mer specifikt på deras webbaserade nyhetssajter. Studien har använt sig av en kvalitativ diskursanalys med fokus på mikro- och makroanalys för att analysera sammanlagt 25 artiklar från de svenska dagstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Resultatet visar på en överlag jämn rapportering kring covid-19 hos de fyra tidningarna. Vid studiens första nedslag, 11 mars 2020, framgår det att rapporteringen är jämn och bred hos samtliga tidningar, men vid det andra nedslaget 30 juni 2020 har rapporteringen hos morgontidningarna stannat av något. Kvällstidningarna tenderar, trots en större bredd, använda sig av mer metaforer och sensationella rubriker.