Definitionen av sexuella trakasserier är händelser, kommentarer eller närmanden som är av sexuell karaktär och som av den utsatte upplevs som oönskade. Arbetsgivare har enligt Diskrimineringslagen lagstadgade skyldigheter att arbeta förebyggande vad gäller sexuella trakasserier inom den egna verksamheten.Dock påvisar #metoo under hösten 2017 att sexuella trakasserier är mer förekommande än allmänheten tidigare trott och det har därmed ökat det kritiska medvetandet om att arbetsgivare eventuellt besitter brister i sitt förebyggande arbete gällande sexuella trakasserier inom den egna verksamheten. Syftet med denna studie blir därmed att närmare undersöka om arbetsgivare inom restaurangbranschen kommit att förändra sitt förebyggande arbete gällande sexuella trakasserier som ett resultat av #metoo och i så fall hur detta förändringsarbete konkret ser ut. För att besvara studiens syfte och problemprecisering genomfördes en metodkombination bestående av en webbenkät och fördjupande intervjuer. Enkäten sändes via mail som distribution till 265 restauranger till sex på förhand utvalda städer som inbringade i en svarsfrekvens på 29 %. Utifrån enkäten genomfördes urvalet till vidare intervjuer där kravet var att hashtagen blivit uppmärksammad av restaurangen, att förändringar genomförts eller planeras genomföras som ett resultat av #metoo, samt att respondenten besatt ett intresse av att deltaga i en djupare intervju. Nio intervjuer kom att genomföras för att belysa hur förändringsarbetet implementerats. Studiens slutgiltiga resultat lyder att 93,5 % uppmärksammat eller delvis uppmärksammat #metoo och dess betydelse, 45,5 % har genomfört förändringar som ett resultat av #metoo och 54,5 % har avstått förändring. Resultatet visar tydligt att det är fler som uppmärksammat hashtagen än som därefter valt att genomföra förändringar. De som däremot valt att inleda eller planerar att inleda ett förändringsarbete har genomfört detta på olika sätt, i olika grad, med olika ambitionsnivåer och tidsperspektiv. / The definition of sexual harassment is phenomena, comments or approaches that are of a sexual nature and from the victim are perceived to be undesirable. Employers have statutory obligations under the Discrimination Act to work on preventive sexual harassment within their own organization. However, #metoo shows in the fall of 2017 that sexual harassment is more prevalent than the public previously believed and thus has increased the critical awareness that employers may have shortcomings in their preventive work on sexual harassment within their own business. The purpose of this study will be to investigate whether employers in the restaurant industry have changed their prevention work on sexual harassment as a result of #metoo and, if so, how this change work is concrete. In order to answer the purpose of the study and problem identification, a method combination consisting of a web survey and further interviews was conducted. The survey was sent by mail as distribution to 265 restaurants, in six pre-selected cities and brought a response rate of 29 %. Based on the survey, the selection was conducted for further interviews, where the requirement was that the restaurant has been noted the hashtag, implemented or planned changes as a result of #metoo, and that the respondent had an interest in participating in a deeper interview. Nine interviews were conducted to highlight how the change work has been implemented. The final result of the study is that 93,5 % were noticed or partially noticed #metoo and its significance, 45,5 % have made changes as a result of #metoo and 54,5 % rejected change. It is clear that it is the more employer who have noticed the hashtag than then chose to make changes. Those who, on the other hand, chose to initiate or plan to initiate a change implemented this in different ways, to different degrees, ambition levels and time perspectives.

Ordspråk som “gråt inte över spilld mjölk” är ett tecken på hur mycket mjölken som livsmedel värdesätts i det svenska samhället. I den här kvalitativa studien kommer mjölkens roll i samhället sättas i relation till skolans verksamhet. Fokusgruppen är grundskollärare som undervisar i de naturvetenskapliga ämnena i årskurs F-9. Utifrån kritisk djurteori analyseras upprätthållandet av maktrelationen mellan människan och djuret genom att undersöka via internetbaserad enkät hur lärare förhåller sig till mjölk och mjölkproduktion i undervisningen för de naturvetenskapliga ämnena.Det sammanställda resultatet visar att människans uppfattning om “mjölk och mjölkproduktion” i undervisningen påverkas av deras syn på kunskap och etikens relevans i undervisningen. Skolan är en institution som påverkas av samhällets gemensamma värderingar. Det finns yttre påverkan såsom ekonomisk stöd från politiker och läromedel från industrier som gynnas av att framställa mjölkens fördelar, vilket skapar förutsättningar och strukturer till att acceptera ett rådande maktförhållande som finns mellan människan och djuret. Lärare som inte har kunskap om mjölkproduktionens alla delar eller kan förhålla sig till etiska perspektiv (som ser på djuret som en individ snarare än objekt) finner oftast inga möjligheter till att ifrågasätta det som framställs på reklam eller mjölkindustrins informationsblad. De djur som representeras på reklam för att marknadsföra mjölkprodukter är oftast en idealisk bild av produktionsprocessen vilket skapar en illusion av att det inte finns något att problematisera. Grundskollärare finner därmed att det inte finns tid eller relevant koppling till kursplanens centrala innehåll i läroplanen för att mjölken ska kunna beröras i undervisningen. Studien kommer däremot fram till förslag på hur lärare kan använda djuretik som ett förhållningssätt i klassrummet för att t.ex. lyfta olika perspektiv och träna på att argumentera för sina personliga ställningstaganden.Den här studien belyser endast en liten del av hur skolans verksamhet bidrar till upprätthållandet av ett maktförhållande mellan människan och djuret. Studien visar även att skolan har potential att bidra med ifrågasättandet av samhällsordningen som legitimerar djurets position i mjölkproduktionssystemet och kan väcka diskussioner ur ett miljö-, hälso- och etisk perspektiv. Däremot krävs det att man har kunskap om, intresse för och viljan att våga ifrågasätta normer som är djupt integrerade i den svenska kulturen. Det krävs fler studier som undersöker sambandet mellan skolans förhållningssätt till djur och hur djur representeras i naturvetenskapliga ämnenas undervisningsinnehåll.

In 2011 the pubic libraries in Gothenburg transitioned to floating collections. The process coincided with the temporary closing and renovation of the City Library, and was made possible by an almost simultaneous, centralisation of the libraries’ media budget that, as a side effect, also centralised the decision-making. The way that the process was decided upon and implemented gave rise to controversy, both within the administration and outside. This study delves into the decision-making process, how floating collections were introduced and how thetransition played out during the years 2011-2014. With the minutes of meeting from the so called “Library Management Group”, documents produced by the administration during the process and interviews with people involved, the study maps the steps that made the transition possible and the decisions that made it an inflamed topic. With added perspectives from organisational theory and critique of ideology the study goes into the mechanistics of decision-making within the framework of liquid modernity. It indicates a culture of decision-making that has left the bureaucracy of solid modernity behind and that sees the library organisation and employees within it as an obstacle instead of as a resource. The decision and the technical solution of floating collections is best understood as an object of ideology. That is to say that it is treated as a solution in itself to the contradictions and conflict that exists within the organisation. As the contradictions remain the decision-making in effect gives rise to more conflicts rather than less. The question from an ideological standpoint however is if this any longer poses a problem for the leadership, since there will always be new reorganisations to implement. This is a two years master's thesis in Library and information science.

Uppsatsen syftar till att testa den kritiska teorins relevans och användbarhet vid analysen av en modern, politisk Hollywoodfilm som Judas and the Black Messiah (Shaka King, 2021). Utifrån narrativ, form och reception undersöks om filmen kan sägas förmedla subversivitet och samhällskritik. Resultatet visar att filmen följer en klassisk narrativ struktur som inte ger utrymme för samhällskritik. Dock finns vissa formmässiga brott som kan sägas göra det, inte minst i hur dåtid och nutid knyts ihop. I receptionsanalysen studeras amerikanska recensioner av filmen, och här återfinns flera exempel på hur recensenterna läser in ett tydligt antirasistiskt budskap i filmen och relaterar detta till den nutida Black Lives Matter-rörelsen. Å ena sidan går det att hävda att Judas and the Black Messiah därigenom förmedlar subversivitet och samhällskritik till åskådarna. Å andra sidan är frågan om antirasism idag verkligen kan ses som genuint subversivt, och huruvida detta vederlägger den kritiska teorin eller ej.

Uppsatsen undersöker aspekter av Theodor W. Adornos konstellationsbegrepp såsom det presenteras i Negativ dialektik, för att visa dess potential som metod lämplig att adressera praktiska, politiska problem. Det kan tyckas motsäga Adornos negativa dialektik där tonvikten läggs på ett behov av kritiska förhållningssätt i filosofiska frågor, inte konstruktiva förslag, men författaren ämnar utveckla argumentationen i linje med Adornos kritiska teori. Uppsatsen går igenom bakgrunden till och aspekterna av konstellationen, där influenser från Hegel och Benjamin lyfts fram, innan en diskussion förs om dess konstruktiva element, med hänvisning till hur Adorno ser på relationen mellan teori och praxis. En rekonstruktion av Adornos användning av konstellationen i föreläsningen Den nya högerradikalismen utgör grunden för den avslutande diskussionen. Syftet med uppsatsen är att presentera en idé om konstellationens potential som teoretisk metod, som kan riktas mot praktisk förändring utan att upprätthålla status quo. / This paper explores aspects of Theodor W. Adorno’s concept of constellation, as presented in Negative dialectics, to show its potential as a method for addressing practical, political issues. While this can seem to contradict Adorno’s negative dialectics with its insistence on criticism rather than constructive proposals, the author seeks to develop the argumentation in line with Adorno’s critical theory. The essay moves through the background and aspects of the constellation, highlighting influences from Hegel and Benjamin, before discussing its constructive elements, with parallels to Adorno’s understanding of the relationship between theory and praxis. A reconstruction of Adorno’s use of the constellation in the lecture ”Aspects of the New Right-Wing Extremism”, acts as a structure for the final argumentation. The aim is to present an idea of the potential the constellation holds as a theoretical means for practical change that does not sustain status quo.

Under de senaste decennierna har det inom HR (Human Resources) skett en domänutvidgning, där allt större ansvar tas för fler aspekter av människors liv. Man får ofta ett intryck av att det finns ett genuint intresse för människors liv och hälsa bortom arbetet. Ett grundläggande antagande inom HR är emellertid att välmående individer leder till en ökad produktivitet. Därigenom finns en otydlighet i det egentliga syftet med de av arbetsgivarnas aktiviteter som syftar till människors hälsa och välmående. Det finns därmed anledning att närmre studera de idéer om människors arbete, tid och liv som cirkulerar inom HR. HR som kunskapsområde och branch är dock svårt att fånga i ett enda empiriskt material. En avgränsning behöver göras. I denna studie har arbetspsykologin identifierats som en stor och viktig influens inom HR, som dessutom har en legitimerade funktion i sin roll som vetenskap. Med utgångspunkt i kritisk teori studeras därför läroböcker i arbetspsykologi och i arbetspsykologin grundat arbetsmiljöarbete. Studien visar att det inom arbetspsykologin finns en föreställning om arbetet som någonting rationellt och betydelsefullt för människor. Arbetets framväxt beskrivs som något utav en civiliseringsprocess. Motsättningen mellan individens och organisationens intressen är närvarande i böckerna men hanteras av författarna på delvis olika sätt. Detta pekar på en splittring inom disciplinen; ingen enhetlighet finns i hur motsättningen ska hanteras. Samtidigt är målet en vinna-vinna-situation och en verklig insikt om motsättningens problematik verkar inte finnas. Man talar ofta om att ett helhetsperspektiv på människors liv och hälsa är viktigt. Ett sådant kan sägas finnas ur arbetspsykologins eget perspektiv, där utgångspunkten är att individens och organisationens intressen sammanfaller. Helhetsperspektivet kan dock ifrågasättas om ett sådant antagande inte görs. Strävan efter människors välmående är nämligen inte förutsättningslös; förslag till förbättringar av arbetet och arbetssituationen är alltid av sådant slag att de även gynnar organisationen. / During the last decades, HR (Human Resources) has expanded its reach, taking an increasingly large responsibility for for more aspects of people's lives. One can often get the impression that there is a genuine interest in people's lives and health beyond work. However, a basic assumption within HR is that well-being for workers leads to increased productivity. Due to this assumption, the real purposes behind management activities for health and well-being are unclear. Hence, there is reason to make a closer investigation of the ideas about people's work, time and life that circulate within HR. HR, being both a field and a profession, is difficult to capture using a single set of sources. The investigation needs to be limited. For the purposes of this study, work psychology has been identified as a major and important influence on HR, an influence which furthermore grants legitimacy to HR due to its status as a scientific field. Accordingly, textbooks in work psychology and in working environment management based on work psychology are studied from the perspective of critical theory. The study finds that, within work psychology, work is imagined as rational and meaningful for people. The history of work is described as somewhat of a process of civilisation. The conflict between the interests of the individual and of the organisation is present in the textbooks but is treated partly in different ways. This indicates fragmentation within the field; there is no consensus on how to handle the conflict of interests. Simultaneously, the aim is a win-win-situation, indicating a lack of insight into the complexity of the conflict. The importance of a holistic perspective on people's lives and health is mentioned repeatedly. Such a perspective can be said to be present from the viewpoint of work psychology itself, based as it is on the assumption that the interests of the individual coincide with the interests of the organisation. However, the holistic perspective can be questioned if such an assumption is not made. Human well-being is not promoted without premisses; suggestions for improvement of work and the working conditions are always of the kind that will also favour the organisation.

The purpose of the essay has been to examine representations of immigrants in contemporary library and information science research in a Scandinavian context. By analyzing nine articles from the past decade we examine the perceptions that exist in the concepts of multiculturalism, culture, race, ethnicity, religion, gender and whiteness and what role and importance the library as a place is assigned in relation to immigrants as a user group. Our study consists of a qualitative text analysis, a critical oriented close reading method based on critical race and whiteness studies and intersectional theory. We have, with the help of Sara Ahmed´s theories of hegemonic whiteness, demonstrated how multiculturalism is partly presented as something desirable and good, partly as something potentially threatening. The discourse of multiculturalism can be said to express the notions of the other, which in the source material manifests itself by ascribing otherness to immigrants. We have, for example, examined how ethnical and cultural differences are highlighted by a separation of East and West, the library’s educational and assisting role in relation to immigrants as a user group as well as representations of whiteness, gender and clothes. In the analysis we point to a number of complex and paradoxical representations of multiculturalism and immigrants in earlier studies of the public library. With this study we wish to encourage further user studies to nuance these representations. The study is a two-year Master’s thesis in Library and Information Science written at Uppsala University.

This bachelor thesis engages in the question of silence in the writings of Fenno-Swedish modernists Mirjam Tuominen and Gunnar Björling, silence being understood as both a poetic theme and a question of literary form. Alongside this exposition runs a discussion about the possibilities and impossibilities of interpretation in the field of academic literary studies. This query is connected to the different ideological positions of the two writers, conjoined by ideas about anti-comprehensibility. Considering certain weaknesses of classical hermeneutics as well as the theory of deconstruction, especially in the case of reading poetry, this thesis tries to point out possible routs for a practice of a more dynamic interpretation, with special regard to understanding the trope of silence in the modernist poetry of Tuominen and Björling. The composition explicitly applies a ”method of wandering” inspired by Maurice Blanchot’s understanding of the priests of Dionysus in Hölderlin’s writings – maundering in the holy night – as a metaphor for a critique-in-the-creating. This complies to Theodor W. Adorno’s idea of the aporetic situation of the interpreter and the unsolvable conflict between scientific discourse and art understood as a medium of truth in a more radical sense. The study aspires to perform a dialogue between different faculties of interpretation, and to make this dialogue viewable, so that the question of understanding remains ambiguous in line with the poetics of Tuominen and Björling. The results that follow bare the mark of aporia, but points towards a possible reading of silence (in Björling’s and Tuominen’s writings) as connected to a certain kind of sensibility and confidence in the immanence of truth in existence.

With basis in critical theory, as defined by Theodor W. Adorno, as well as Hans-Thies Lehmann’s theory on postdramatic theatre this study investigates the ethic and aesthetic processes of negation in Christina Ouzounidis theatre texts. Analyzing the ways in which the postdramatic form serves as a negation of classical dramaturgy, as well as reading the negative statements as representants of the very challenge of portraying utopia, the studie examines three main themes: the notion of postdramatic theatre text, the postdramatic adaption of classical texts and the political postdramatic.

Det demokratiska projektet har pågått i tusentals år. En av dess uttolkare och teoretiker är Jürgen Habermas som med sina teorier om deliberativ demokrati och Public Sphere formulerat teorier om mer jämlikhet och rättvisa grundat i den mänskliga kommunikationen. I detta arbete prövar vi Habermas teorier i modern kontext och utreder om informationsteknologin besitter kvaliteter för att möjliggöra denna kommunikation. Utifrån kritisk teori, datavetenskap och en demokratisk modell utreder vi även hur tanken om det gemensamma förhåller sig till en digital kontext och analyserar hur privat eller statlig äganderätt begränsar information som skulle kunnat komma alla tillgodo. Arbetet visar att informationsteknologierna blockchain och sociala medier besitter några av de demokratiska kvaliteter Habermas formulerat, men också att informationsteknologin brister på vissa andra bärande punkter. / The development of democracy is an old ongoing project. One of its main interpreters and theorists is Jürgen Habermas, who with his theories about deliberative democracy and Public Sphere formulated theories of more equality and justice based on human communication. In this work, we test Habermas' theories in a modern context and investigate whether information technology has qualities to enable this communication. Based on critical theory, computer science and a deliberative democratic model, we also investigate how the idea of the common works in a digital context. We also reflect and analyse how private or state ownership restricts information that could benefit everyone. The work shows that information technologies like blockchain and social media possess some of the democratic qualities Habermas formulated, but also that information technology lacks some other key points.