Denna undersökning syftar till att med en kvalitativ receptionsanalys svara på frågan hur de anställda på Banken X tolkar en intern reklamfilm på ett dominant, förhandlande eller oppositionellt vis. Ytterligare en frågeställning om huruvida de anställdas uppfattning av begreppet ambition, som är centralt i den interna kampanjen, korresponderar med det som Banken X vill att den ska förmedla.  Undersökningens metodik är en receptionsstudie som innefattar dominant, förhandlande samt oppositionella tolkningar. Resultatet för dessa tolkningar bygger på nio stycken kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med anställda på ett av bankens lokalkontor. Våra teoretiska utgångspunkter är receptionsanalys, kritisk teori, socialkonstruktionism, interkommunikation samt företagskultur. Teorierna har legat till grund för vår analys samt resultat. Resultaten visar på att olika tolkningar av den interna reklamfilmen har gjorts av de anställda, men att den dominanta tolkningen var den mest framstående. Vidare har vi sett att ambition är ett väldigt brett begrepp som tolkas olika av de anställda vilket gör det svårt att få en helt koherent uppfattning av de över tusen anställda. Vi har kommit fram till att våra valda teorier internkommunikation och företagskultur är starkt sammankopplade på det vis att internkommunikationen på något vis definierar företagets kultur. Undersökningen har även visat på att det som behövs för att nå en ökad förståelse hos de anställda är mer diskussion och information kring vad begreppet ambition står för i företagets kontext samt vad man vill förmedla både internt och externt till kunderna.

No description available.

Syftet med föreliggande studie är att belysa de normer, värden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans läroplan. Studien använder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt är att ge en fördjupad förståelse för samhället genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgångspunkt i den prövande tesen att läroplanen som dokument står under inflytande av det omslutande samhällets idéer och materiella förhållanden läses och förstås GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bär drag av en nyliberal ideologi och bekräftar stora delar av den samhällskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlägger även ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhällets dominerande rationalitet. Studien har även en ambition att övergripande resonera om den svenska skolans realiserbara möjligheter att verka för ett kritiskt förhållningssätt och ett djupare samhällsmedvetande.

Syftet med denna kvalitativa dokumentstudie är att med feministisk kritisk teori belysa hur flickors sexualitet konstrueras som en del av en problembild i förvaltningsrättsliga domar vid beslut om tvångsvård enligt §3 Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och specifikt enligt rekvisitet annat socialt nedbrytande beteende. Studiens empiri består av domskälen i 17 rättsfall i första instans där flickorna i domarna är 15–18 år gamla. Genom att studera domskälen vid tillämpandet av rekvisitet så kan vi synliggöra vad förvaltningsrätten tar fasta på som skäl för tvångsvård vid flickans egna beteende när det inte primärt handlar om kriminalitet eller missbruk. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med fokus på feministisk kritisk teori och teorin om sexuella script. Analysen har genomförts med hjälp av Carol Lee Bacchis diskursanalytiska verktyg ”What’s the problem represented to be?” där vi använt fem av de sex frågor som ingår i verktyget och formulerat om dessa för att passa vårt syfte. Dessa frågor lyder; 1) Hur framställs flickors sexualitet som ett problem?, 2) Vad underförstås och impliceras kring flickors sexualitet?, 3) Vilka följder får problemframställningarna och vilka subjekt konstrueras?, 4) Vad lämnas oproblematiserat när flickors sexualitet konstrueras som ett problem? samt 5) Hur skulle lösningen skilja sig om flickors sexualitet framställdes annorlunda? Den första och andra frågeställningen besvarade vi genom att kategorisera fram tre teman vilka innehöll tre framträdande diskurser; 1) Den vagabonderande flickan som ljuger, 2) Den sexuellt utåtagerande flickan och 3) Flickan som utsätter sig för risker. Med hjälp av dessa teman har vi kunnat besvara våra frågeställningar. Studiens resultat visar bland annat att problembilden som presenteras om flickorna handlar om att de frångår samhällets grundläggande normer genom att befinna sig i miljöer som inte anses lämpliga, att de har ett normbrytande sätt att uttrycka sin sexualitet på samt genom att ljuga och avvika från hemmet eller placeringar. Vi menar att detta konstruerande av flicknormen innebär ett begränsat handlingsutrymme och aktörskap för flickor att uttrycka sin sexualitet och ha rätt till självbestämmande. Tidigare studier visar att den vård som flickor många gånger hamnar i efter ett beslut om tvångsvård enligt LVU dessutom sällan har kunskaper för att hjälpa flickorna med de problem som antingen de själva eller samhället anser att de har.

The use of feminist messages in marketing is not a new phenomenon. However, there has been an increase in using this as a strategy in later years. Estrid is a Swedish company that sells a razor subscription service with an entire marketing strategy based on using feminist messages. This contradictory paradox motivated this thesis' subject and aim: to examine how young women interpret feminist messages in parts of Estrid's communication, and to critically discuss the use of a feminist strategy in communication from a company that sells razors to women from the perspective of commodity feminism according to Rosalind Gill. The research questions are thereby: 1) Can Rosalind Gill's aspects of commodity feminism be identified in parts of Estrid's communication? If so, how?; 2) How does young women interpret the feminist messages in parts of Estrid's communication?To answer the purpose statement, a semiotic analysis was conducted with pictures derived from Estrid's website. Two focus groups with women in the ages 20–25 was held to get the perspective from a potential target group. The material was then analyzed through the lens of commodity feminism. Through this analysis we could identify the use of multiple of Rosalind Gill's aspects of commodity feminism through different semiotic connotations in the material, as well as in the commentary from the focus groups. Further, the study demonstrated a feeling of internal ambivalence amongst the focus group participants. On the one hand, everyone showed a positive attitude towards Estrid including diverse models and body hair in their advertisements. On the other hand, they were all skeptical towards the genuinity of the feminist messages included in the same material. What inspired this thesis was therefore present in all stages throughout it: the paradox of selling razors using feminist messages.

Titel: I’ve never seen anybody do the things you do befo[ɪ]: En studie om Cursive Singing. English title: I’ve never seen anybody do the things you do befo[ɪ]: A study about Cursive Singing. This is a critical study about the music industry with focus on the technological aspects of musical trends. The musical trend studied here is a modern singing technique called cursive singing – a phenomenon concerning the pronunciation of the lyrics in contemporary pop music. By looking into three hit songs of the late 2010s in which the singer employs cursive singing, I am aiming to find answers to two questions: Which other musical parameters do these three songs from 2015 to 2019 have in common, and what can they tell us about the mixing process? After answering this question, I am trying to find out whether certain contemporary music production techniques of these three songs could encourage cursive singing, and if so – how? I have employed two methods for analyzing the songs: a multimodal analysis as well as a reenactment of a recording situation. The multimodal analysis is based on the terms and concepts presented in the book Speech, Music, Sound (1999) by multimodalist and linguist Theo van Leeuwen, while the reenactment is an attempt to gain insight in the singing situation of todays recording artists, where the compressor is becoming more and more important in the mixing process, diminishing the dynamics of the recorded song. Through enabling mass production and distribution of music, the music technology has become an essential part of the music industry, while it at the same time is shaping the recorded music.

The purpose of this study is to examine a student’s experiences from going to school in a segregated special school, called särskola. That is a special educational schools for individuals with intellectual disabilities. Furthermore, the study has examined a student’s experiences of exclusion and inclusion.  By doing a life story interview with a former student, who has experiences from both non-segregated school and segregated special school, särskola, the student’s experiences will come visible.  By using life story interview the aim is to gain access to a person’s experience of, in this study, schooling. The student is familiar with both non-segregated and segregated schools. Disabled or not, everyone is part of metanarratives that influences one’s life story, within these metanarratives it becomes clear what society demands of the intellectual disabled. The experiences of the student are analyzed through governing documents and other normative documents with critical theory. The result of the study indicates that there are obvious advantages and disadvantages with segregated schools from the student´s experiences. In the segregated school the student feels confident and feels that she has gained adequate knowledge in the different school subjects, but at the same the segregated special school create the experiences of exclusion. / Syftet med denna studie är att undersöka en elevs erfarenheter av sin skolgång i grundskolan och i särskolan. Vidare ska även studien undersöka en elevs erfarenheter av inkludering och exkludering i skolan. Detta är gjort genom att studera en före detta elevs erfarenheter både från grundskolan och särskolan. Metoden för studien är livsberättelse som är passande för denna studie då det är erfarenheterna från en elevs skolgång som är av intresse. Eleven har erfarenheter av både grundskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Funktionsnedsättning eller ej så är alla individer i samhällen en del av olika metanarrativ som starkt påverkar allas livsberättelser. I de olika metanarrativen blir det tydligt vilka krav och förutsättningar som de intellektuellt funktionsnedsatta möter och kommer att möta. Att genom kritisk teori belysa elevens erfarenheter, som kommer fram genom livsberättelsen, i förhållande till gällande styrdokument och andra normerande dokument. Resultatet av studien visar att det finns tydliga för och nackdelar med särskolan utifrån elevens erfarenheter och tidigare forskning. I särskolan upplever eleven trygghet och känner att hon tillgodogjorde sig adekvata kunskaper inom skolans olika ämnen, men samtidigt skapar särskolan erfarenheter av exkludering. Dessa erfarenheter är en del av individens identitetsskapandet som sker i skolan och således påverkas detta mycket av särskolekontexten.

<p>This thesis investigates if privatization of the Swedish healthcare system influences our view on the meaning of equality. This system is based on the principle that all people are equals and that healthcare should be provided on the basis of need. I apply critical ideology analysis to investigate how our view of equality might change because of the evolvement of society. A critical view may be explained as an interest in exploring things that seem obvious to many. Important questions to answer are why equality is regarded as such a natural concept in the society and how healthcare is actually provided. I analyze government documents, such as debates and inquiries about privatization and identify a complexity regarding the conception of equality and its relation to ideas of freedom and justice.</p>

The purpose of this thesis is to examine the benefit of information literacy instruction in two student groups at Kristianstad University, in relation to development of critical information literacy and within the boundaries of the educational goals. This study takes on a critical information literacy perspective that combines critical pedagogy and standards for information literacy in higher education. Two methods have been used for data collection: interviews and questionnaires. According to the results of the study the information literacy instruction provided by the Kristianstad University Library is important and useful for the students in their academic studies. It also becomes clear that the information literacy differs between the two groups as a consequence of the varying information literacy instruction received by the two groups. Based on these results recommendations are made on how the information literacy instruction can be elaborated upon to secure development of a higher degree of critical consciousness in students and to ascertain equal conditions for different student groups. The findings of this study are not only valuable for those immediately affected, it can also be useful for others involved in higher education. Further research within this area is important for the development of critical information literacy and information litracy instruction in higher education.

This thesis investigates if privatization of the Swedish healthcare system influences our view on the meaning of equality. This system is based on the principle that all people are equals and that healthcare should be provided on the basis of need. I apply critical ideology analysis to investigate how our view of equality might change because of the evolvement of society. A critical view may be explained as an interest in exploring things that seem obvious to many. Important questions to answer are why equality is regarded as such a natural concept in the society and how healthcare is actually provided. I analyze government documents, such as debates and inquiries about privatization and identify a complexity regarding the conception of equality and its relation to ideas of freedom and justice.