Detta examensarbete handlar om hur ersättning kan bestämmas då en tidigare oupptäckt fast fornlämning måste bevaras på upptäcktsplatsen. Syftet med arbetet är att undersöka och ge förslag på hur ersättning skulle kunna bestämmas. Då det inte finns någon rättspraxis och området är relativt outforskat kan detta arbete användas som vägledning till ersättningsfrågan i 2 kap. 15 § lag (1988:950) om kulturminnen m.m.De frågor som besvaras är: Vad ska ersättas när 2 kap. 15 § lag (1988:950) om kulturminnen m.m. är tillämplig och vad är en skälig ersättning då 2 kap. 15 § lag (1988:950) om kulturminnen m.m. är tillämplig?För att söka svar på dessa frågor har en litteraturstudie utförts. I litteraturstudien har hänsyn tagits till en juridisk metod där det finns uttalade rättskällor som ska användas i en viss hierarkisk ordning. I arbetet har även komparativ metod använts där jämförelse mellan liknande lagar har lett till vägledning.Studien har kommit fram till att skador på grund av tidigare oupptäckta fasta fornlämningar ska bedömmas enligt skadeståndslagen (1972:207) och dess ersättningsregler för sakskada. Därför ska fastighetens värdeminskning, utgifter som blivit onyttiga och förlorad vinst ersättas. Vad som är skäligt att ersätta är inte samma sak som vad som borde ersättas. Denna studie har kommit fram till att skäligt är att ersätta en viss del av fastighetens värdeminskning samt utgifter som blivit onyttiga. Svaren på frågorna är framtagna genom en analys då svaren inte gick att finna i förarbeten eller doktrin till lag (1988:950) om kulturminnen m.m.

Kristianstads bakgator bestod fram till en bit in på 1900-talet av låg bebyggelse i ett och två plan. Idag finns endast fem bevarade envåningshus kvar inom stadskärnan. Ett av dessa hus har nu under en längre tid fått stå tomt och förfalla medan ett rivningshot inväntas. Diskussionerna om vad man ska göra med kvarteret har pågått i snart 20 år, utan att man lyckats nå någon lösning, situationen är minst sagt låst. Detta arbete lägger fram nya idéer och förslag på hur huset och kvarteret som det ligger i skulle kunna utvecklas, förslaget som ser till de olika parternas önskemål och som skulle kunna vara en lösning för både huset, staden och fastighetsägaren.

Analys av privat äganderätt av sådana fastigheter som tilldelats minnesmärkning av något slag. Arbetet undersöker hur förfoganderätten inskränks och ifall begränsningarna utifrån ett objektivt perspektiv får anses vara lämpliga.

Mitt examensarbete har handlat om att med varsamhet göra ingrepp i befintlig byggd miljö. Att förhålla mig till det som är, till historien och till kontexten. Föremålet för mina ingrepp är Vreta Lantmannaskola och ramarna - att rita om densamma till bostäder.   Vreta Lantmannaskola uppfördes 1954-59 och ritades av Nils Tesch arkitektkontor. Skolan ligger i utkanten av Bergs samhälle, cirka en mil nordväst om Linköping. Majoriteten av byggnaderna har av sakkunnig bedömts som kulturhistoriskt värdefulla. 2011 när verksamheten, som då hette Vreta naturbruksgymnasium, flyttade till nya lokaler lämnades lantmannaskolan tom. Byggnaderna som stått obrukade sedan flytten, har drabbats av det förfall som drabbar alla byggnader som lämnas. Utsattheten för ovänligt väder, otuktad grönska och objudna gäster har satt sina spår. Lokala dagstidningar rapporterar med jämna mellanrum om havererade förhandlingar med potentiella köpare, vandalisering och bristen på styrfart i kommunens detaljplanearbete. Området där skolan ligger är i översiktsplanen markerat med ”blandad bostadsbebyggelse”.   Resultatet av mitt arbete är fyra ingrepp som på olika sätt förhåller sig. / My work has been about carefully making interventions in an existing built environment. To relate to what is, to history and to context. The object of my interventions is Vreta Lantmannaskola and the framework - to replan the buildings to housing units.   Vreta Lantmannaskola was built in 1954-59 and designed by Nils Tesch architectural firm. The school is located on the outskirts of Berg's community, about a mile northwest of Linköping. The majority of the buildings have been considered by experts to be culturally historically valuable. In 2011, when the school function, which was then called Vreta Naturbruksgymnasium, moved to new premises, the buildings where left empty. The buildings that have been left unused since the move have been hit by the decay that hits all buildings that are abandoned. The exposure to unfavorable weather, unsightly greenery and uninvited guests has left its mark. Local newspapers regularly report on failed negotiations with potential buyers, vandalism and the lack of steering speed in the municipality's planning work. The area where the school is located is in the general plan marked "mixed housing development". The result of my work is four interventions that relate and connect in different ways.

This thesis applies contemporary approaches to the study of the submarine as archaeological material. Relevant national and international maritime law is examined. The study considers the methodology for distinguishing wrecks over time and the archaeological context of the submarine in a global setting. A case study of the Russian submarine Som, is used to illustrate and exemplify the issues proposed in the essay including archaeological evaluation. The archaeological evaluation in the case study is based partly on moving imagery, not primarily produced for archaeological purposes, to obtain data from an inaccessible contemporary site.

En del av Visby ringmur rasade i februari 2012. Detta examensarbete tar upp ringmurens konstruktion och lösningar på hur man skall kunna återuppbygga muren på ett kulturhistoriskt korrekt sätt. Rapporten tar även upp andra murkonstruktioner och lösningar som man har använt sig av på liknande murar runt om i Europa. För att beskriva olika lösningar som förklarar hur försvarsmurar är uppbyggda och som kan ge inspiration till lösningar i uppbyggnaden av Visby ringmur. Liknande konstruktioner och murverk som har studerats närmare är Eketorp, Gråborg, Torsburgen, Roms stadsmur, Tallinns stadsmur och Kronobergs slottsruin.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som skiljer de lämningar åt från kvarnverksamhet som inte finns i  Fornsök från de som är registrerade som kulturlämning. Historiskt kartmaterial har studerats för att försöka få en uppfattning om det är så att de inte platsar i ramen för en forn- kulturlämning, dvs tillkommen efter år 1850 och om det är därför de inte finns i registret. Alla lämningarna  från kvarnar i Forshälla socken går att återfinna på kartor före år 1850. Uppsatsen önskar också öka uppmärksamheten på denna typ av lämningar i skog och mark så att de erhåller ett starkare skydd när skogen ska avverkas. En analys har gjorts gällande var och en av lämningarna och miljön runt dessa och om de riskerar att skadas vid en avverkning av skogen. / The purpose of this essay is to investigate what distinguishes the remains from mill activities that are not found in Fornsök from those that are registered as cultural remains. Historical map material has been studied to try to get an idea of whether it is the case that they do not fit within the framework of an ancient cultural relic, i.e., added after the year 1850 and if that is why they are not in the register. All the remains from water mills in Forshälla parish can be found on maps before the year 1850. The essay also wishes to increase attention to this type of remains in forest and land so they can receive stronger protection when the forest is cut down. An analysis has been made of each of the remains and the environment around them and whether they are at risk of damage when the forest is harvested.