The globalization of economies and the technology development have both increased opportunities to businesses as well as challenges. Multicultural workforces and other values in the market compared with the home market lead to complexity in the management control when a business establishes abroad. Individuals’ nationalities impact their behaviors and values and it is the management’s task to coordinate the members’ activities in a way that is beneficial for the company. The banking industry is a knowledge-intensive industry, meaning the employee’s knowledge is the bank’s biggest resource. To create organizational knowledge, it is important that the knowledge is shared within the company. Effective knowledge sharing is hard to accomplish in a multicultural company since it is depending on communication between the employees which can be aggravated by cultural differences. The more distant the involved national cultures are, the harder it will be to achieve intercultural communication. The Swedish culture is very different from the Chinese culture. China’s economy has developed fast since it opened up to the world market in the 70’s. Today, several Swedish companies are established in China. The purpose with this study is to examine how the Chinese culture impacts Swedish knowledge-intensive companies established in China and to increase the understanding on how to overcome the cultural barriers that are affecting the managing of knowledge sharing. Cultural clashes can imply risk to a company if they affect the efficiency of the internal processes and must therefore be avoided. This field study was conducted in Shanghai, China at Swedish banks to see how they worked with the cultural differences. Interviews were made with staff of both Chinese and Nordic heritages to see how the cultural differences impacted their operations. The results showed that there are several cultural clashes that affect effective knowledge sharing processes within the companies. The management tries to implement the Swedish way of working in the branches, but the Chinese culture has a strong impact on the communication channels and it creates confusions and misunderstanding between the Nordic and Chinese employees. Cultural understanding and adjustment to the cultural conditions have been shown from earlier researches to reduce cultural clashes. This study supports those arguments by showing that a higher level of intercultural communication leads to increasing cultural understanding and a quicker adjustment to the organization’s way of working. The study also showed that the national culture’s impact on individual behavior was stronger to individuals that have had less foreign exchanges. The study contributes with suggestions of enlightening cultural differences more by formal meetings to increase the cultural understanding within the companies, as well as intercultural team works over department units should be implemented. / Globaliseringen och den tekniska utvecklingen på världsmarknaden har lett till ökade möjligheter för företag likväl som nya utmaningar. Styrningen av företag som expanderat till nya marknader har blivit mer komplex då arbetsstyrkan består av en mängd olika nationaliteter och omgivningen utgår från andra värderingar än hemmarknaden. Individers nationalitet påverkar deras beteenden och värderingar och det är ledningens uppgift att få de anställda att koordinera sina aktiviteter på ett sätt som bäst gynnar företaget. Banksektorn är en kunskapsintensiv industri, vars främsta resurs är de anställdas kunskap. För att skapa en hög kunskapsbas inom företaget är det viktigt att de anställda delar sin kunskap med andra. I ett multikulturellt företag är effektiv kunskapsöverföring svårare att uppnå eftersom kommunikationen mellan anställda påverkas av deras kulturella beteenden och värderingar. Uppdraget blir svårare ju mer de anställdas värderingar skiljer sig från varandra. Den svenska kulturen skiljer sig markant från den kinesiska. Kina är ett land vars ekonomi har fått ett uppsving efter att de öppnade upp gränserna för världsmarknaden på 70-talet. Idag finns det en mängd svenska företag etablerade i Kina. Syftet med examensarbetet är att förklara och öka kunskapen om hur den kinesiska kulturen påverkar svenska företag i Kina som har kunskap som främsta resurs. Kulturella skillnader kan innebära risker för ett företag ifall de påverkar effektiviteten av deras interna processer och kulturella konflikter måste därför undvikas. Examensarbetet utfördes således genom en fältstudie inom svenska banker etablerade i Shanghai, Kina. Intervjuer med personal av både nordiskt och kinesiskt ursprung gjordes för att ta reda på hur kulturella skillnader påverkade och hanterades inom företagen. Resultatet visade att det fanns flera skillnader som utgjorde barriärer för effektiv kunskapsöverföring inom företagen. Ledningen försöker implementera det svenska sättet att arbeta på inom bankerna, men den kinesiska kulturen har ett starkt grepp om hur kommunikationen genomförs och det skapar följaktligen missförstånd mellan nordiska och kinesiska kollegor. Kulturell förståelse och anpassning till kulturella villkor har av tidigare studier visats vara viktigt för att minimera kulturella konflikter. Det här examensarbetet stödjer de argumenten genom att påvisa att en högre mängd av interkulturell kommunikation leder till ökad förståelse för andra kulturers värderingar, vilket i sin tur leder till att de anställda har lättare att anpassa sig till organisationens sätt att arbeta. Studien visade även att påverkan av den kinesiska kulturen var starkare hos individer som hade haft mindre utbyte med nordiska kollegor. Examensarbetet förslår därför att kommunikationen av kulturella skillnader ska synliggöras mer genom formella möten samt att fler interkulturella grupparbeten över divisionsgränserna behöver implementeras för att ge de anställda insikt av kulturella effekter.

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanställda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med ämnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen påvisar bland annat att muntlig kommunikation är en viktig framgångsfaktor i en kunskapsprocess.

Idag är det allt fler som arbetar i olika former av tillfälliga organisationer (Lindner & Wald2010; Lundin & Steinthórsson 2003; Schindler & Eppler 2003) och den kunskap samterfarenhet som skapas är en värdefull tillgång. Under 2000-talet har arbetsformen etableratsstarkt och forskningen kring projekt och tillfälliga organisationer har exploderat (Lundin &Söderholm 2013). Dock är det ett problem att mycket av den kunskap som utvecklats iprojektet går förlorad när ett projekt avslutas och organisationen upphör (Bakker et al. 2013;Ruuska & Vartiainen 2005) vilket innebär stora risker och kostnader för organisationen(Schindler & Eppler 2003).Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka hinder som eventuellt kan uppstå iprojektbaserade organisationer vid deras kunskapsöverföring och om det finns någragemensamma mönster mellan dessa. Studien är en tvärsnittsstudie och valet föll på dennautformning då personer med kunskap kring området kunde kontaktas samt att det gavmöjligheten att få svar inom en begränsad tidsram. Tiden påverkade även urvalet för studienvilket ledde till att ett bekvämlighetsurval tillämpades. Resultatet kan däremot fungera som enutgångspunkt för framtida forskning eller till att kopplingar till existerande resultat. Demetoder som användes för att samla in empiriskt material var en kvalitativ enkät sommailades ut till respondenter som jobbar inom projektbaserade organisationer. Detgenomfördes även en djupintervju med en konsult inom området.Studiens resultat stämmer väl överens med tidigare forskning vilket tyder på att problemenmed kunskapsöverföring är både aktuella och relevanta samt kräver ytterligare studier. Idaganvänder de organisationer som studien har berört främst med dokumentation och fysiskamöten för kunskapshantering. Dock finns det brister i de informationssystem de har att tillgåidag och under mötena är det sällan huvudsakligen kunskap som diskuteras. Oftast innebärdokumentationen endast att det skrivs manualer för rutiner kring hur olika delmoment inomprojektet genomförs. Studien visar att det finns stora skillnader mellan de olika företagen, därvissa av dem jobbar aktivt med kunskapsöverföring medan andra inte jobbar med dettaöverhuvudtaget. Trots detta visar studien att samtliga av respondenterna upplever liknandesvårigheter kring kunskapsöverföring.Det som studien främst visat är tidens betydelse för kunskapsdelning. Bristande tid är enåterkommande faktor till varför kunskapsdelningen inte fungerar hos projektbaseradeorganisationer. Detta tillsammans med att arbetsbelastningen är hög samt att fokus ligger påatt prestera ett visst resultat inom ramen för projektet bidrar till att kunskapsöverföringenhamnar i skymundan. På sikt kan detta medföra att viktiga erfarenheter och kunskap faller iglömska och organisationen går miste om viktiga konkurrensfördelar. De rekommendationerstudien kan ge till de studerade organisationerna är att använda sig av de mekanismer ochaktiviteter som behandlas i teorikapitlet för att implementera en lärande företagskultur ochkunna förflytta kunskapen inom organisationen.

<p>Kunskapsöverföring är en nödvändig förutsättning för att säkerställa organisationers existens och framåtskridande. Utgångspunkt för denna uppsats är förstudiens roll i mjukvaruprojekt och dess betydelse för den fortsatta systemutvecklingsprocessen. Fokus liggerpå kunskap som genereras under förstudien, samt hur och i vilken omfattning kunskapen förs vidare till analysfasen i systemutvecklingsprocessen. </p><p>Resultatet visar att förstudien utgör ett viktigt beslutsunderlag och är en nödvändig förutsättning för att gå vidare i systemutvecklingsprocessen. Kunskapsöverföring genom dokumentation och via muntliga föredragningar är otillräcklig, eftersom det finns ett ”filter” som innebär att erfarenhetsbaserad kunskap inte överförs mellan förstudie och analys via dokument eller via muntliga föredragningar. Därför måste personer som deltar i förstudien finnas med senare i utvecklingsprocessen, för att artikulera den ”tysta” erfarenhetsbaserade kunskapen till explicita former. </p><p>Vi drar slutsatserna att kunskapsöverföring via dokument är bra, men räcker inte enligt vår mening. Då det mesta av kunskapen är implicit, det vill säga tyst och/eller ordlös, kommer den inte med i en skriftlig rapport. Kompletteras rapporten med muntliga föredragningar, kommer man ytterligare ett steg närmare en optimal kunskapsöverföring, men det räcker fortfarande inte, då den tysta kunskapen alltjämt utgör ett hinder. Kunskapsöverföring måste ske genom personer, som finns med både i förstudie- och analysfasen, men det måste tillskapas arenor för kunskapsomvandling och kommunikation. Genom en arena för kunskapsomvandling kan den tysta kunskapen göras kommunicerbar. En arena för kommunikation utgör sen den sista byggstenen på väg mot en effektiv kunskapsöverföring. Kunskapsöverföring måste "organiseras". Vi lämnar därför ett förslag till en kunskapsöverföringsmodell. </p> / <p>Knowledge transfer is necessary condition to guarantee the existence and progress of organisations. The starting-point for this paper is the role of the feasibility study in a software project and it’s significance for the subsequent system development process. The focus is on knowledge, which is generated under the feasibility study, and how and in which dimension knowledge is bringing on to the analysis in the system development process. </p><p>The result shows that the feasibility study is an important base of decision and a necessary condition of the future system development process. Knowledge transfer by documentation and by oral presentation of reports is insufficient, because there is a"filter"which means that knowledge of experience not will be transferred between feasibility study and analysis by documentation and by oral presentation. Furthermore must persons who are involved in the feasibility study occur even later in the development process, to articulate the "silence" knowledge of experience into explicit forms. </p><p>We draw the conclusions that knowledge transfer by documents is good, but not enough in our opinion. Because most of the knowledge is implicit, which means silent and/or without words, it will not been in the report. If the report will be completed with oral presentations, you will came further one step near an optimal knowledge transfer, but it’s still not enough, because the silent knowledge still is an obstruction. Knowledge transfer must be done by persons, who’s in both the feasibility study and analysis, but there must be an arena for knowledge transformation and communication. Through an arena for knowledge transformation the silent knowledge can be communicative. An arena for communication is then the last stone of building an effective knowledge transfer. Knowledge transfer must be "organised". We therefore present a proposal to a model of knowledge transfer.</p>

<p>The purpose of this thesis is to develop an understanding of if/how national cultural differences influence communication and transmission channels in cross-border transfer of organizational knowledge. To develop such an understanding a single case study has been conducted on Q-Med AB, a Swedish knowledge intensive biotechnology/medical device company. The case study is based on two theories; Gupta & Govindarajan’s (2000) work of four forces that affect effective knowledge transfer and Project GLOBE’s nine cultural dimensions. Our findings confirm that national cultural differences do influence communication and transmission channels when transferring knowledge cross-borders. More specifically, our case study shows that the cultural differences influencing Q-Med AB’s communication and transmission channels are: Power Distance, Institutional Collectivism, In-Group Collectivism, Assertiveness and Performance Orientation. Also language differences are regarded as an important factor by Q-Med AB. However, the results of this thesis are specific for the company studied. Therefore our study only contributes with insights, regarding the influence of cultural differences on communication and transmission channels when transferring knowledge cross-borders, for other knowledge intensive companies facing global challenges. Our findings and conclusions are summarized in our own theoretical model, which brings together the two internationally well-acknowledged theories mentioned above and the results of our case study.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för om/hur nationella kulturella skillnader påverkar kommunikation och överföringskanaler i gränsöverskridande organisatorisk kunskaps-överföring. För att skapa denna förståelse har vi genomfört en fallstudie på Q-Med AB, ett svenskt kunskapsintensivt bioteknologiskt/medicintekniskt företag. Fallstudien baseras på två teorier; Gupta & Govindarajan:s (2000) studie om fyra faktorer som påverkar effektiv kunskapsöverföring och Project GLOBE:s nio kulturella dimensioner. Våra resultat bekräftar att nationella kulturella skillnader i hög grad påverkar kommunikation och överföringskanaler vid gränsöverskridande kunskapsöverföring. Mer specifikt visar vår fallstudie att de kulturella skillnader som påverkar Q-Med AB:s kommunikation och överföringskanaler är: Power Distance, Institutional Collectivism, In-Group Collectivism, Assertiveness och Performance Orientation. Språkliga skillnader anses också vara viktiga enligt Q-Med AB. Dock är resultaten från denna studie specifika för det undersökta företaget. Därmed bidrar vår uppsats endast med insikter om hur kulturella skillnader påverkar kommunikation och överföringskanaler i gränsöverskridande kunskapsöverföring för andra kunskapsintensiva multinationella företag. Våra slutsatser är sammanställda i vår egen teoretiska modell som kombinerar de två ovan nämnda, internationellt erkända teorier och resultaten från vår fallstudie.</p>

A big part of assets in companies today consists of their employees knowledge and skills. In today’s society knowledge insensitive companies are increasing. The survival of these companies lie in the knowledge of their employees, which make it of great importance that knowledge transfer is managed properly. Knowledge transfer is important since it makes it possible for co-workers to apply old solutions to new problems that arise, using knowledge that already existing within the organization. From a knowledge transfer point of view, using project as an overall structure has both advantages and disadvantages. Since work comprehended in a project is limited in time knowledge and experiences made from a project may not come to use in a future project. Members of a temporary organization do not have a department to return to and there fore no natural way to transfer the knowledge they gained. Purpose of this paper is to describe knowledge transfer in project-based organization and barriers for doing so between projects. The study is conducted at two Swedish companies, SABO AB and Struktur Svenska Kontor AB in the service sector using interviews, studies of documents and observations. Our paper contribute to research by describing problems with knowledge transfer in two small project-based service organization using new concepts and cast shed on problems depending by the organisation, members and the character of project within in the organization. Key words: . / En stor del av tillgångarna hos många av dagens organisationer utgörs av deras medarbetares kunskap och skicklighet. Vi lever i ett samhälle där kunskapsintensiva företag kommer att bli allt fler. I och med att dessa organisationer fortsätter att existera på grund av medarbetarnas kunskap är det av stor vikt att kunskapsöverföring fungerar väl. Kunskapsöverföring är viktig eftersom den möjliggör för medarbetare att använda sig av gamla lösningar på nya problem. Många av dagens företag organiserar sig i projektform, en företeelse som har blivit allt vanligare på senare tid. Att organisera sin verksamhet i projektform kan medföra både för och nackdelar när det gäller kunskapsöverföring. Detta beroende på att de konstellationer som byggs upp under ett projekt upphör när projektet är avslutat. Projektmedlemmar har heller ingen avdelning att återvända till, vilket gör att kunskap och erfarenheter från ett projekt blir svårare att sprida vidare. Syftet med uppsatsen är att beskriva kunskapsöverföring i projektbaserade organisationer samt vilka problem de har när det gäller kunskapsöverföringen mellan projekt. Undersökningen grundar sig på intervjuer, dokumentstudier och observationer som har genomförts på SABO AB och Struktur Svenska Kontor AB. Dessa företag är tjänsteproducerade och organiserar sin verksamhet i projektfrom. Vår uppsats bidrar till tidigare forskning genom att beskriva hinder för kunskapsöverföring i två små projektbaserade tjänsteföretag genom att använda nya koncept och belysa problem beroende av organisationen, individen och projektens karaktär inom organisationen.

The purpose of this thesis is to develop an understanding of if/how national cultural differences influence communication and transmission channels in cross-border transfer of organizational knowledge. To develop such an understanding a single case study has been conducted on Q-Med AB, a Swedish knowledge intensive biotechnology/medical device company. The case study is based on two theories; Gupta &amp; Govindarajan’s (2000) work of four forces that affect effective knowledge transfer and Project GLOBE’s nine cultural dimensions. Our findings confirm that national cultural differences do influence communication and transmission channels when transferring knowledge cross-borders. More specifically, our case study shows that the cultural differences influencing Q-Med AB’s communication and transmission channels are: Power Distance, Institutional Collectivism, In-Group Collectivism, Assertiveness and Performance Orientation. Also language differences are regarded as an important factor by Q-Med AB. However, the results of this thesis are specific for the company studied. Therefore our study only contributes with insights, regarding the influence of cultural differences on communication and transmission channels when transferring knowledge cross-borders, for other knowledge intensive companies facing global challenges. Our findings and conclusions are summarized in our own theoretical model, which brings together the two internationally well-acknowledged theories mentioned above and the results of our case study. / Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för om/hur nationella kulturella skillnader påverkar kommunikation och överföringskanaler i gränsöverskridande organisatorisk kunskaps-överföring. För att skapa denna förståelse har vi genomfört en fallstudie på Q-Med AB, ett svenskt kunskapsintensivt bioteknologiskt/medicintekniskt företag. Fallstudien baseras på två teorier; Gupta &amp; Govindarajan:s (2000) studie om fyra faktorer som påverkar effektiv kunskapsöverföring och Project GLOBE:s nio kulturella dimensioner. Våra resultat bekräftar att nationella kulturella skillnader i hög grad påverkar kommunikation och överföringskanaler vid gränsöverskridande kunskapsöverföring. Mer specifikt visar vår fallstudie att de kulturella skillnader som påverkar Q-Med AB:s kommunikation och överföringskanaler är: Power Distance, Institutional Collectivism, In-Group Collectivism, Assertiveness och Performance Orientation. Språkliga skillnader anses också vara viktiga enligt Q-Med AB. Dock är resultaten från denna studie specifika för det undersökta företaget. Därmed bidrar vår uppsats endast med insikter om hur kulturella skillnader påverkar kommunikation och överföringskanaler i gränsöverskridande kunskapsöverföring för andra kunskapsintensiva multinationella företag. Våra slutsatser är sammanställda i vår egen teoretiska modell som kombinerar de två ovan nämnda, internationellt erkända teorier och resultaten från vår fallstudie.

Companies learn through their employees. In this paper I make research into how knowledge transfer and learning occur at Metso Paper Karlstad AB, which is a partly project based organization. The result is that there are many factors that affect the knowledge transfer in a company. Knowledge transfer occurs mainly between individuals within the company, but also between departments and other actors outside the company. In the gaps between these actors, there is a risk that knowledge is not transferred, which is an obstacle to learning. A great deal of the knowledge transfer and the learning is carried out through individual’s own drive and motivation. I have found that individuals have different motives for transferring or not transferring knowledge. There are types of individuals that understand and act in the interest of the company but also those who act in their own interest, such as power or career. The willingness to transfer knowledge is also affected by the feeling of being secure, both as an individual but also in the employment. These aspects are presented in a model in the paper. There are also individuals that have resigned and do not have a specific interest neither for the company nor their own career, which is a more passive attitude. A mapping of these different types of individuals can help the company to choose the correct actions to be made, in purpose to increase the knowledge transfer. Some general activities that affect knowledge transfer are the understanding of the management of the importance of transferring knowledge and to work in long-term. It is important that the employees understand their role in the total process of the company, and also their role as bearer of knowledge. Increased interactions between departments and internal training sessions based on real competence gaps will most likely stimulate the transferring between departments. / Företag lär genom sina medarbetare. Med denna uppsats vill jag undersöka hur kunskapsöverföring och lärande sker hos Metso Paper Karlstad AB, en organisation med delvis projektbaserat arbetssätt. Resultatet av undersökningen är att det finns många faktorer som påverkar kunskapsöverföringen inom företag. Kunskapsöverföring sker mellan individer, mellan avdelningar och mellan övriga aktörer. I ”glappen” mellan alla dessa aktörer föreligger risk att kunskap inte överförs vilket således är hinder för lärande. Mycket av kunskapsöverföringen och lärandet sker idag utifrån individers egen drivkraft och motivation. Jag funnit att individer har olika motiv för att överföra kunskap eller att inte överföra. Det finns individer som förstår och agerar för företagets bästa men även de som agerar utifrån sina egna syften, vilket kan vara makt och karriär. Viljan att överföra kunskap påverkas även av hur trygg eller otrygg man känner sig i sin yrkesroll och i sin anställning. Därutöver tillkommer de individer som resignerat och inte intresserar sig vare sig för företagets bästa eller för egen vinning, de har en mera passiv hållning. Dessa faktorer presenteras i en modell i uppsatsen. En kartläggning av omfattningen av dessa olika typer av individer kan hjälpa företaget att välja rätt insatser för att öka kunskapsöverföringen. Några generella aktiviteter som påverkar kunskapsöverföring inom företag är ledningens förståelse av betydelsen att överföra kunskap och långsiktighet i arbetet. Det är även viktigt att medarbetarna förstår sin roll i företagets process men även sin roll som bärare av kunskap. Ökad interaktion mellan avdelningar och behovsanpassade interna utbildningar stimulerar sannolikt kunskapsöverföring mellan avdelningar.

Over the last decades the topic of microfinance as a method to alleviate poverty has been debated to a large extent in the academic literature. In India, the method of Self-Help Groups (SHGs) is today widespread among Non-Governmental Organizations (NGOs) and has been proven to empower women economically and socially. Alongside, NGOs have increasingly directed their efforts towards more long-term development strategies, in which knowledge has gained a larger attention as a component to sustainable development. Even though literature from different research streams has confirmed that there is a need for effective knowledge transfer between NGOs to reach and empower the female end beneficiaries in the NGO-sector, few theoretical attempts have been made to understand the organizational dynamics behind knowledge transfer in an NGO-context. That is why we wished to further understand knowledge transfer in an NGO-context. Our purpose is to explore what it is that makes knowledge become transferred throughout an NGO-chain in order to reach the end beneficiaries. To answer the research question of what variables affect knowledge transfer throughout the actors in an NGO-chain and what factors determine these variables, a case study was conducted on an NGO-chain working towards SHGs in Uttarakhand, Northern India. Interviews have been conducted with leaders and staff of one foreign and one local NGO and two focus groups have been held with participants of SHGs. The findings show that several of the variables that research within knowledge management previously have found, including trust, communication, organizational culture and absorptive capacity, do have an influence on the transfer of knowledge throughout the NGO-chain. Furthermore, the variables networks, relationships, and organizational strategy were also shown to impact the outcome of the knowledge transfer. Moreover there are several factors in the intra-organizational and inter-organizational dynamics of the NGO-chain that determine whether each variable has an inhibiting or enabling effect on knowledge transfer.

Omfattande, och frekventa, köp av konsulttjänster är idag vanligt förekommande hos statliga myndigheter i Sverige. Trots att inköpen, och på det sätt konsulter används, är av stor strategisk betydelse för organisationer, inklusive myndigheter, har kunden fått begränsad uppmärksamhet inom konsultforskningen. Därför är det angeläget med fler empiriska studier som belyser kundens roll som konsultanvändare, och hur denna konstruerar konsultanvändning inom ramen för de kontextuella förutsättningarna. Utifrån denna bakgrund har en kvalitativ studie genomförts för att öka insikten om myndigheters bakomliggande motiv till konsultanvändningen samt hur myndigheter kan anta en aktiv roll för att strategiskt hantera konsulter. Den kvalitativa studien består av totalt sju djupintervjuer med explorativ karaktär, som har genomförts på fyra olika myndigheter med representanter på chefsnivå. Den empiriska studien har identifierat ett flertal motiv bakom inhyrningen, som kan tolkas utifrån konstruktionen av konsulten som expert, resurs eller produkt. Vid konstruktionen av konsulten som expert råder ett asymmetriskt kunskapsförhållande i favör till konsulten. De motiv som har identifierats inom expertdimensionen är tillgång till spetskompetens som är olönsam att utveckla internt, tillgång till experter som är svåra att rekrytera, tillgång till konsultens branschkunskap, nya infallsvinklar på verksamheten, och användning av konsultens opartiskhet. I andra fall råder det ett symmetriskt kunskapsförhållande varvid konsulten konstrueras som resurs. Motiven för sådan inhyrning har identifierats som numerisk flexibilitet och snabb förstärkning av resurser. Slutligen motiveras köpen ibland utifrån de modeller eller koncept som konsulten säljer vilket belyser produktdimensionen av konsulttjänsterna. De representerade myndigheterna har olika uppfattningar om huruvida konsulter bör, eller kan, användas inom kärnverksamheten. Studien indikerar att detta beror på organisatoriska olikheter, och möjligheten att konstruera en kompetensmix, av konsulter och fastanställda, som arbetar tillsammans i olika projekt. För att hantera konsultanvändningen strategiskt belyser examensarbetet tre strategiska processer; legitimering, selektering och styrning. Utifrån dessa processer föreslås bland annat att formella riktlinjer och policys tas fram, att åtgärder vidtas för att säkerställa kunskapsöverföringar, att resurser tillsätts för att utföra kontinuerliga marknadsanalyser, samt att ramavtal används då det är möjligt. Det har dock framkommit att de upphandlingsregler och finansieringssystem som präglar myndigheterna innebär att den strategiska anpassningsbarheten begränsas, vilket kan påverka resultatet av konsultanvändningen negativt. En paradox är att byråkratin tvingar myndigheterna att agera strategiskt vid inköpen då inhyrningen måste ske enligt en byråkratisk och rationell process. / Public spending on consultancy services in Sweden is today substantial and frequent. Even though such procurements are of great strategic importance for client organizations, including government agencies, there is limited research concerning strategies for clients. Therefore empirical studies are needed to shed light on the client perspective, and how the client designs its use of consultants. Against this background a qualitative research method has been conducted to gain insight of the underlying motives for using consultants, and how clients can create value by attaining a strategic exposure with consulting. In total 7 in-depth interviews, with an explorative design, were conducted across four government agencies with directors. The empirical study has identified a number of motives, which can be interpreted from the construction of the consultant as an expert, resource or product. The construction of the consultant as an expert refers to an asymmetric relation of knowledge in favour of the consultant. The motives that have been identified within the expert dimension are: access to expertise not profitable developing internally, access to experts that are difficult to recruit, access to industry specific knowledge, new insights and use of the consultant's impartiality. In other circumstances there is a symmetric relationship whereby the consultant is instead viewed as a resource. The motives for such usage have been identified as numerical flexibility and rapid reinforcement. Finally the purchases are sometimes motivated based on the models and concepts that the consultants sell which underline the product dimension of the consultancy services. The participating authorities have different views on whether consultants should, or can, be used in the core business. The study indicates that this is due to organizational differences, as well as the possibility of constructing a mix of consultants and permanent employees, working together in various projects. In order to deal with consultants strategically the thesis emphasize three strategic processes; legitimation, selection and control. Based on these processes it is proposed, among other things, that formal guidelines and policies are developed, that measures are taken to ensure knowledge transfer, that resources are allocated to carry out continuous market analyzes, and that framework contracts are used when possible. However, it has emerged that the procurement rules and funding structure that characterize the public sector entails a limited strategic adaptability, which may have a negative impact regarding the outcome of the use of consultants. Paradoxically the high level of bureaucracy forces the agencies to act somewhat strategically when dealing with consultants considering the rational, rule-governed, procurement process.