Sverige tillämpar representativ demokrati och för att de ska fungerar är det viktigt att alla är med och röstar för att välja sina representanter till riksdag, kommun och region. För att ett land ska betraktas som demokratiskt tillämpas allmän och lika rösträtt vilket ger medborgarna likgiltiga möjligheter och rättigheter att delta i politiken och kunna påverka. Å andra sidan har studier visat att ungdomar och personer med utländsk bakgrund röstar i mindre utsträckning jämfört med resterande befolkning. Syftet i studien är att utforska och få en förståelse för hur kommuner i Sverige arbetar och samverkar med andra aktörer för att nå ut och öka valdeltagandet bland unga samt personer med utländsk bakgrund. Utöver det hur arbetar kommunerna med att sprida politisk kunskap och vikten av politisk representation till medborgarna. Empirin i studien har samlats in via en kvalitativ metod, där en semistrukturerade intervjuguide används. De som blev intervjuade var antingen politiker eller personer som arbetade med valdeltagandet i kommunen. Studiens teorier är politisk representation, samverkan och samarbete samt kunskapsöverföring. Studien visar att kommunerna har haft olika insatser för att öka valdeltagandet bland dessa grupper samt att arbetssätten har sett olika ut, de har haft olika möjligheter, motiverat på olika sätt samt haft olika resurser. Utöver detta har de även samverkat med andra aktörer för att öka valdeltagandet. Kommunerna arbetar med att sprida information om vikten av att delta i val där de anser att alla bör vara med och rösta för att kunna göra en förändring i samhället. / Sweden applies representative democracy and for it to work, it is important that everyone participates and votes to elect their representatives to parliament, municipality and region. For a country to be considered democratic, universal and equal suffrage is applied, which gives citizens indifferent opportunities and rights to participate in politics and be able to influence. On the other hand, studies have shown that young people and people with a foreign background vote to a lesser extent compared to the rest of the population. The purpose of the study is to explore and gain an understanding of how municipalities in Sweden work and collaborate with other actors to reach out and increase voter turnout among young people and people with a foreign background. In addition to that, how do the municipalities work to spread political knowledge and the importance of political representation to the citizens. The experience in the study has been collected via a qualitative method, where a semi-structured interview guide is used. Those who were interviewed were either politicians or people who worked with electoral participation in the municipality. The study's theories are political representation, cooperation and collaboration and knowledge transfer. The study shows that the municipalities have had different efforts to increase voter participation among these groups and that the working methods have looked different, they have had different opportunities, motivated in different ways and had different resources. In addition to this, they have also collaborated with other actors to increase voter turnout. The municipalities are working to spread information about the importance of participating in elections where they believe that everyone should participate and vote to make a change in society.

Byggbranschen är känd för att vara projektbaserad och fragmenterad där många aktörer samverkar. Fragmenteringen har lett till en ökande komplexitet som lägger stor vikt i hur organisationer jobbar i projektbaserade omständigheter för att minimera riskerna. En arbetsform som utvecklats med tiden är strategisk partnering som förutsätter att organisationer jobbar tillsammans under en längre tid och över flera projekt. Studier visar att lyckade strategiska partneringrelationer leder till ökad produkteffektivitet och bättre projektresultat. Detta är dock i stor utsträckning beroende av hur organisationerna jobbar tillsammans för att upprätthålla en långsiktig relation. Sårbarheter gällande kunskapsöverföring, förbättringsarbeten, organisationskultur och förtroende kan påverka relationens framgång. Syftet med denna studie är att undersöka hur beställare och entreprenör kan upprätthålla en långsiktig relation som varar under en längre tid och över flera projekt genom att undersöka samverkansformen strategisk partnering. Studien undersöker främst sårbarheter när en nyckelperson väljer att lämna den gemensamma organisationen, där fokuset ligger på kunskap, erfarenhet och förtroende. Studien grundas i ett kvalitativt tillvägagångssätt där data samlades genom 12 semistrukturerade intervjuer med respondenter från beställar- och entreprenörorganisationer i hela Sverige. I studien genomfördes en tematisk analys med hjälp av tidigare forskning och teorier. Tidigare forskning inkluderar partnering, strategisk partnering, organisationskultur, organisatoriskt lärande, kunskapsöverföring och förtroende. Teoretiska ramverket inkluderar en konceptuell modell över strategisk partnering och SECI-modellen som illustrerar hur kunskap omvandlas. Studien påvisar att mjuka parametrar är viktiga i en strategisk partneringrelation. Framgångsfaktorer som tydliggörs i empirin är engagemang, ömsesidigt beroende, erfarenhetsåreföring, partneringteam i form av styrgrupp, upphandling med vikt i mjuka parametrar samt partneringdeklaration. Det framkommer att gemensamma organisationer är beroende av nyckelpersoner för att samarbetet ska fortskrida med framgång. Två dimensioner tas upp som relevanta vilket är teknisk kompetens och relationell kompetens. När en nyckelpersoner väljer att lämna finns en systematik i hur man jobbar för att dels överföra kunskap till en ersättare men även för att bygga nya relationer och en kännedom om arbetsmetoder och tillvägagångssätt. Den tekniska kompetensen finns dels dokumenterad i det gemensamma styrsystemet men även hos andra nyckelpersoner, vilket minskar sårbarheten att kunskap eller erfarenhet går förlorat. Däremot är det svårare när det kommer till relationell kompetens. Det hänger då på att det finns en etablerad organisationskultur för att det relationella tappet inte ska påverkas avsevärt. Empirin tyder på att organisationskultur påverkas av engagemang, tidigare erfarenhet av samverkan, förståelse för samverkan och förtroende. / The construction industry is known to be project-based and fragmented with many actors interacting. Fragmentation has led to increasing complexity which places a great emphasis on how organizations work in project-based circumstances to minimize risks. One way of working that has evolved over time is strategic partnering, which requires organizations to work together over a longer period of time and across multiple projects. Studies show that successful strategic partnering relationships lead to increased product efficiency and better project outcomes. However, this is largely dependent on how organizations work together to maintain a long-term relationship. Vulnerabilities regarding knowledge transfer, improvement efforts, organizational culture and trust can affect the success of the relationship. The aim of this study is to investigate how client and contractor can maintain a long-term relationship that lasts for a longer period of time and over several projects by examining the collaborative form of strategic partnering. The study mainly examines vulnerabilities when a key person chooses to leave the joint organization, focusing on knowledge, experience and trust. The study is based on a qualitative approach where data was collected through 12 semi-structured interviews with respondents from client and contractor organizations across Sweden. The study conducted a thematic analysis using previous research and theories. Previous research includes partnering, strategic partnering, organizational culture, organizational learning, knowledge transfer and trust. The theoretical framework includes a conceptual model of strategic partnering and the SECI-model that illustrates how knowledge is transformed. The study demonstrates that soft parameters are important in a strategic partnering relationship. Success factors highlighted in the empirical evidence are commitment, interdependence, transfer of experience, partnering team in the form of a steering group, procurement with emphasis on soft parameters and partnering declaration. It emerges that joint organizations are dependent on key people for the partnership to proceed successfully. Two dimensions are raised as relevant which are technical competence and relational competence. When a key person chooses to leave, there is a systematic way of working to transfer knowledge to a replacement, but also to build new relationships and a knowledge of working methods and approaches. The technical competence is documented in the common management system but also in other key personnel, which reduces the vulnerability to loss of knowledge or experience. In contrast, relational competence is more difficult. It depends on the existence of an established organizational culture to ensure that relational loss is not significantly affected. The empirical evidence suggests that organizational culture is influenced by commitment, previous experience of collaboration, understanding of collaboration and trust.

The concepts of knowledge transfer and knowledge sharing are commonly reocurring theme in the application of knowledge management in organizations. Effort has been made to facilitate the development of IT consulting firms' knowledge sharing processes to increase their competitive viability on the market. However, due to a high employee turnover rate in projects that are part of IT consulting firms' internal work, a decreased efficiency and structure in IT consultancies' internal knowledge generating work has caused a reduced quality of their products. This theses has evaluated the internal work related to knowledge transfer in a Swedish IT consulting firm by performing a qualitative research approach in the form of semi-structured interviews. The interviews were conducted with a selection of respondents working at the company, and were based on a ser of themes derived from a pre-study and literature review.  The results from the interviews identified various improvement factors in promoting efficient knowledge sharing between IT consultants, such as making clear documentation of conducted work in a common and simplified language, mandatory for off boarding consultants handling over their work to on boarding consultants. The results also suggested the utilization of a common digital platform between consultants, the Scrum methodology, as well as a leader with clear directives. The suggested factors were then implemented in a proposed extended framework of the Knowledge Transfer Process Model (KTPM) described in the literature study.  The conclusion from evaluating the Swedish IT consulting firm further motivates the implemented modifications of the KTPM as key elements to facilitate the utilization of consultants workin in an uncertain work environment with high empoyee turnover rates, as well as helping IT consulting firms that focuses on software development to build a knowledge -sharing compatible environment. There is potential to further explore the are of knowledge transfer within IT consultancies. Hence, future researcg on the subject is recommended. / Begreppen kunskapsöverföring och kunskapsdelning är vanligt återkommande taman i tillämpningen av kusnkapshantering i organisationer. Ansträngningar har gjorts för att underlätta utvecklingen av IT-konsultföretagens kunskapsdelningsprocesser för att öka deras konkurrenskraft på marknaden. På grund av hög personalomsättning i projekt som ingår i IT konsultföretagens interna arbete har en minskad effektivitet och struktur i IT-konsulternas interna kunskapsgenererande arbete orsakat en försämrad kvalitet på deras produkter. Detta examensarbete har utvärderat det interna arbetet med kusnkapsöverföring i ett svenskt IT konsultföretag genom att utföra en kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med ett urval av respondenter som arbetade på företaget och baserade sig på en uppsättning teman som härleddes från en förstudie och litteraturgenomgång. Resultaten från intervjuerna identifierade olika förbättringsfaktorer för att främja effektiv kunskapsledning mellan IT-konsulter, såsom att göra tydlig dokumentation av utfört arbete på ett gemensamt och förenklat språl obligatoriskt för konsulter som lämnar över sitt arbete till andra konsulter. Resultaten föreslog också användningen av en gemensam digital plattform mellan konsulter, användningen av Scrum metodiken, samt ett tydligt och direkt ledarskap. De föreslagna faktorerna implementerades sedan i ett utökat ramverk av Knowledge Transfer Process Model (KTPM) som beskrivs i litteraturstudien. Slutsatsen från utverderingen av det svenska IT-konsultföretaget motiverar ytterligare de genomförda modifikationerna av KTPM som nyckelement för att underlätta utnyttjandet av konsulter som arbetar i osäker arbetsmiljö med hög personalomsättning, samt hjälpa IT-konsultföretag som fokuerar på mjukvaruutveckling att bygga en miljö som är kompatibel med kunskapsdelning. Det finns potential att ytterligare utforska området för kunskapsöverföring inom IT-konsultföretag. Därför rekommenderas framtida forskning i ämnet.

Production sites in international manufacturing networks tend to have different responsibilities and roles in the network. One common classification of plants is to divide the sites into one core plant and several other production units or subsidiaries, where the core plant has an active role in the creation and transfer of knowledge, innovation and know-how, concerning products and processes. Efficient knowledge management within the manufacturing network is seen as a key success factor for companies and consequently an issue of high strategic priority for firms. In a time where the firm's competitive advantage lies in the ability to efficiently transfer knowledge among the plants in the network, it becomes increasingly important for the core plant and its subsidiaries to possess the required capabilities to be able to address the complexity of knowledge management and successfully manage, transfer, receive and apply the knowledge. The aim of the study is therefore to explore how knowledge can be transferred from the core plant to its subsidiaries and which capabilities and prerequisites that are required by both the core plant and the subsidiaries to achieve an efficient knowledge transfer. To achieve the aim of the study, a literature review and a case study at GKN Aerospace has been performed, which included semi- structured interviews, observation and document studies. The case study explores knowledge management and knowledge transfers both from a general network perspective and through three applied knowledge transfers projects that have been performed at the case company. The studied projects are knowledge transfers and collaborations between the site in Trollhättan, which has a natural but informal role of supporting other sites in the network, and three different sites in the United states; El Cajon, Newington and Cincinnati. The empirical findings were categorized into two main parts; general knowledge transfers in the network and the specific projects. These findings were then compared to the theoretical framework in the analysis to provide a discussion around each research question. The analysis constitutes the foundation for the conclusions, discussion and recommendations. In the conclusion of this study the importance of formalizing the responsibilities and roles of the sites in a manufacturing network is highlighted. It is also crucial to assign a team of supporting experts, with the responsibility of performing and improving the knowledge sharing and transfer activities performed in the organization. To achieve a successful knowledge transfer between sites it is, further, essential to establish a clear and straightforward strategy in terms of knowledge management to facilitate the transfer and sharing in the network and reduce the complexity. Guidelines identified in this study, for working with knowledge transfers, are to use a structured process, a solid planning, assure the involvement of all parties and perform face- to- face meetings at the receiving site. / Fabriker i internationella tillverkningsnätverk tenderar att ha olika ansvarsområden och roller i nätverket. En vanlig klassificering är att dela in de i en core plant och flera andra produktionsenheter eller systerfabriker (subsidiaries) där core plant innehar en aktiv roll i skapandet och överföringen av kunskap, innovation och “know-how” när det kommer till produkter och processer. Effektiv knowledge management inom tillverkningsnätverket ses som en viktig framgångsfaktor för företag och är följaktligen en fråga med hög strategisk prioritet. I en tid då företagets konkurrensfördelar ligger i förmågan att effektivt överföra kunskap mellan produktionsenheterna i ett nätverk, blir det allt viktigare för core plant och dess systerfabriker att besitta de förmågor som krävs för att kunna hantera komplexiteten i knowledge management. Fabrikerna måste på ett framgångsrikt sätt kunna hantera, överföra, ta emot och tillämpa kunskapen. Syftet med studien är följaktligen att undersöka hur kunskap kan överföras från en core plant till dess systerfabriker samt de förmågor och förutsättningar som krävs av både core plant och systerfabrikerna för att uppnå en effektiv kunskapsöverföring. För att kunna uppnå syftet med studien har en litteraturstudie och en fallstudie, på GKN Aerospace, genomförts. Fallstudien inkluderar semi-strukturerade intervjuer, observationer och dokumentstudier. I fallstudien undersöks knowledge management och kunskapsöverföring både från ett generellt nätverksperspektiv och genom att studera tre tillämpade projekt som har genomförts på fallföretaget. De studerade projekten innefattar kunskapsöverföring och samarbete mellan fabriken i Trollhättan, som har en naturlig men informell roll i att stötta andra fabriker i nätverket, och tre olika produktionsenheter i USA; El Cajon, Newington och Cincinnati. De empiriska resultaten har kategoriserats i två huvuddelar; generella kunskapsöverföringar i nätverket samt de specifika projekten. Resultaten har sedan jämförts med studiens teoretiska referensram i en analys för att tillhandahålla en diskussion kring varje forskningsfråga. Analysen utgör grunden för studiens slutsatser, diskussion och rekommendationer. I studiens slutsatser lyfts betydelsen av att formalisera ansvar och fabrikers roller i ett nätverk. Det är också nödvändigt att tillsätta en grupp av supporterande experter med ansvaret att genomföra och förbättra kunskapsöverföringar samt dela och sprida kunskap inom organisationen. För att kunna uppnå en lyckad kunskapsöverföring mellan fabriker i nätverket är det, ytterligare, av vikt att etablera en tydligt och rättfram strategi i form av knowledge management för att underlätta kunskapsöverföring och -delning i nätverket samt för att reducera komplexiteten. Riktlinjer för att arbeta med kunskapsöverföringar, som har identifierats genom studien är användandet av en strukturerad genomförandeprocess, en gedigen planering, involverande av alla parter i kunskapsöverföringen samt att personligen träffa den mottagande arbetsgruppen på plats på den fabriken. / COPE - Core Plant Excellence

Title: The beneficial link between students and industry? - A study of five student consulting companies Purpose: The study aims to create an understanding of student-consultancy companies' and their interaction with the environment. This purpose resulted in the following research questions: How does student-driven consulting companies’ function? o Which network-related connections do the companies have? o What are the critical factors for the companies? Methodology: A qualitative case study with an abductive approach has been used in this essay, in order to be interpretative. The empirical study is based on five studentconsulting companies where unstructured interviews were conducted with the eight informants who participated. Theoretical framework: The frameworks used to form the basis of the essay is the market mix that will provide an insight into the company, primarily the internal organization, and a stakeholder perspective that will create understanding of its environment. The theoretical models are described from a "consulting industry perspective". Empirical foundation: The empirical material is compiled based on the qualitative case study, where five different companies have been studied, Lunicore, Handels Consulting, Aurora, Gozinto and Linné Consulting. The results of the interviews follow the same structure as in the theoretical framework. Analysis: Based on the empirical material, the case companies have been compared with each other and and the theoretical base. Critical factors and network-related connections are identified and analyzed. Conclusions: The driven students are the most important connection in the network, which together converts knowledge to a value for the customer and then receives unique work experience. A student consulting company can be run as an association with a focus on community or as a profit-driven company with growth objectives. It is important to get legitimacy from the other parties in the network, which can create economic benefits. The student consulting companies can also help to reduce the knowledge drain by increasing the attractiveness of cities. The companies are considered relatively spared from competition, where, due to geographical reasons, they do not compete with each other and are considered inaccessible by senior companies. Critical factors for the companies to function are value words, structural capital, knowledge transfer, updated knowledge, flexibility, value-based pricing, positioning, succession order, adhocracy, commitment from the environment, network-related relationships and location. Key words: Student consulting companies, knowledge companies, social capital, network, competence, knowledge transfer, positioning, branding, relationships, community, commitment, location / Titel: Den gynnsamma länken mellan student och näringsliv? - En studie av fem studentkonsultföretag Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse för studentkonsultföretags verksamhet samt deras samverkan med omgivningen. Detta syfte mynnade ut i följande forskningsfrågor: Hur fungerar studentdrivna konsultföretag? o Vilka nätverksrelaterade kopplingar har företagen? o Vilka kritiska faktorer föreligger för verksamheterna? Metod: En kvalitativ fallstudie med abduktiv ansats har använts i denna tolkande studie. Den empiriska studien grundar sig på 5 studentkonsultföretag där ostrukturerade intervjuer genomfördes med studiens åtta medverkande informanter. Teoretisk referensram: De ramverk som legat till grund för uppsatsen är marknadsmixen för att ge en inblick i företaget, främst den interna organisationen, samt ett stakeholder-perspektiv för att skapa förståelse för dess omgivning. De teoretiska modellerna beskrivs ur ett “konsultbransch-perspektiv”. Empiri: Det empiriska materialet sammanställs utifrån den kvalitativa fallstudien, där fem olika fallföretag har studerats; Lunicore, Handels Consulting, Aurora, Gozinto och Linné Consulting. Resultaten av intervjuerna följer samma struktur som i teorikapitlet. Analys: Utifrån det empiriska materialet har fallföretagens verksamheter jämförts med varandra samt med det teoretiska underlaget. Kritiska faktorer och nätverksrelaterade kopplingar identifieras och analyseras. Slutsats: De drivna studenterna är den viktigaste noden i nätverket som tillsammans omvandlar kunskap till ett värde för kunden samtidigt som de själva erhåller unik arbetslivserfarenhet. Ett studentkonsultföretag kan drivas som förening med fokus på gemenskap eller som ett vinstdrivande bolag med olika tillväxtmål. Från de andra aktörerna i nätverket får studentkonsultföretagen ett förtroende vilket kan skapa ekonomisk nytta. De bidrar också med att minska kunskapsdränaget genom att öka respektive stads attraktivitet. Studentkonsultföretagen anses vara relativt skonade från konkurrens, där de till en följd av geografiska skäl inte konkurrerar med varandra. De anses också inkommensurabla med seniora bolag. Kritiska faktorer för att företagen ska fungera är värdeord, strukturkapital, kunskapsöverföring, uppdaterad kunskap, flexibilitet, värdebaserad prissättning, lokal förankring, positionering, successionsordning, adhokrati, engagemang från omgivning och nätverksrelaterade relationer

Syftet med denna studie är att undersöka ifall formell utbildning bidrar till utveckling av lärandemiljö. Ett sekundärt syfte med detta arbete är att undersöka ifall innovations möjligheter ökar under befintlig lärandemiljöer. För att uppnå undersökningens syfte gjordes en enkätundersökning som besvarades av de inblandade företagens medarbetare. Målgruppen var anställda med olika poster inom de fem olika företagen. Kartläggning har genomförts med hjälp av tre olika enkäter som innehöll olika frågor som bland annat tog upp; företagsfakta, könsfördelning, kompetensutveckling, organisation, yrkesutveckling, förändringsarbete, utbildning och lärandemiljö. Studien framför även mer allmänna kortfattad information rörande EU projekt Sala Industrier samt övergripande beskrivning av deltagande företagen till exempel företagens storlek, arbetsuppgifter, spetskompetens och personalfakta. Därefter introduceras en teoretisk referensram där lärande, kompetensutveckling, information och kommunikation, formell och informell kunskap diskuteras som centrala tema i berörda organisationer, exempelvis redogörs i studien för olika drivkrafter mot ökad kompetensutveckling och lärande. Utifrån den teoretiska referensramen och en större datainsamling som genomfördes i form av enkäter och intervjuer, där förekom frågor som tog upp bl.a. lärandemiljön och kompetensutveckling. En analys genomfördes på insamlad data från enkätundersökningen utifrån studiens metod och teoriavsnitt. En viktig frågeställning inför framtida studier är att diskutera och analysera vilka utgångspunkter som finns för lärande och kompetensutveckling hos de inblandade företag eller andra företag som kan erfara liknande scenario. Med anledning av detta är det främst lärandemiljön och kompetensutveckling som koncentreras och diskuteras i studien t.ex. hur en lärandeorganisation ser ut och hur den lärandemiljön förändrats. Slutsatsen är att Salagrupps-företagens kompetensutveckling och lärandemiljö påverkas starkt av dåvarande rådande situation i form av finanskrisen i företagen, vilket i sin tur påverkade de berörda anställda i företagen, både positiv och negativ, beroende på olika faktorer som kommer att framföras i studien. Sammantaget tyder resultaten på en ganska samlad bild beträffande lärandemiljö och kompetensutveckling, resultatet på detta arbete kan skilja sig från andra liknande arbeten då finanskrisen som tema kan ha påverkat anställdas syn på kompetensutveckling och lärandemiljöer. / The purpose of this study is to investigate whether formal education contributes to the development of learning environment. A secondary objective of this work is to investigate whether the innovation potential increases in existing learning environments. To achieve the purpose of the survey was a questionnaire that was answered by the involved companies' employees. The target group of employees with different positions in the five different companies. Mapping has been conducted using three different questionnaires that contained various questions that included, among others; company facts, gender, skills, organization, professional development, change management, training and learning environment. The study also presents more general brief information on EU projects Sala Industries and comprehensive description of the participating companies, for example, size of firms, tasks, expertise, and personnel data. Then introduced a theoretical framework in which learning, skills development, information and communication, formal and informal knowledge is discussed as central theme in relevant organizations, such as outlined in the study for various driving forces for increased skill development and learning. Based on the theoretical framework and a larger data collection was conducted in the form of questionnaires and interviews, there were issues raised including learning environment and skills development. An analysis was conducted on data collected from the survey based on the study's methodology and theory section. An important question for future studies is to discuss and analyze the starting points available for training and competence of the involved companies or other businesses that may be experiencing similar scenario. For this reason , it is mainly the learning environment and skills development that is concentrated and discussed in the study eg how a learning organization look like and how the learning environment changed. The conclusion is that Sala Issues Task Force corporate training and learning environment is strongly influenced by the then prevailing situation in terms of the financial crisis in the enterprises, which in turn affected the affected employees in companies, both positive and negative , depending on various factors which will be performed in the study. Overall, the results suggest a fairly comprehensive picture regarding the learning environment and skills development; the results of this work may differ from other similar works since the financial crisis as a theme may have affected the employees' views on skills and learning environments. / الغرض الاساسي او الرئيسي من هذه الدراسة هو التحقق فيما إذا كان للدورات التعليمية من اثر في تطوير البيئة التعليمية واذا ما كانت تساهم في رفع مستواها سواء لناحية الموظف والشركة على حد سواء . أما الهدف الثانوي فيتمثل في التحقق من مدى تاثيرها في زيادة معدلات الابتكار في البيئة التعليمية المنوه عنها . لتحقيق الغرض من هذه الدراسة كان لابد من اجراء استبيان مع بعض الموظفين في عدد من الشركات بلغ عددها خمس شركات .وتمحور الاستبيان حول. الفئة المستهدفة من العاملين مع المواقف المختلفة في خمس شركات مختلفة. وقد أجريت رسم الخرائط باستخدام ثلاثة استبيانات مختلفة وهذا الوارد في الأسئلة المختلفة التي شملت، من بين أمور أخرى ؛ اسئلة تتعلق بالوضع الوظيفي للمستخدم (نوع العمل مدة العمل ظروف العمل) ، جنس المستخدم ، مهاراته ، التطوير المهني ، قابليته للتطور ومدى وتحسين بيئة التعليم للشركة والشخص. وتتضمن الدراسة معلومات موجزة عن االمشروع المشترك والقائم بين الاتحاد الاوروبي ومجموعة صالا الصناعية وتشمل الدراسة البيان الوظيفي . بنية الشركات مهامها ميدان عملها اختصاصها الموظفين مهاراتهم البيئة التعليمية ومدى قدرتهم على التطور والابتكار. ثم قدم إطارا نظريا في تنمية المهارات و المعلومات والاتصالات، و تبيان الفارق ما بين المعرفة النظرية والمعرفة المكتسبة كموضوع رئيسي في الشركات المعنية وتتطرق الدراسة للدوافع والحوافز الموجودة في الشركات بغية تشجيع اكتساب المهارات وتطوير ظروف العمل وبالاستناد الى الدراسات السابقة والقواعد النظرية المعمول بها والمشار اليها في سياق الدراسة المقدمة تم التطرق الى المزيد من الاسئلة في سياق الاستبيان حول عدد من المواضيع ومن اهمها تنمية المهارات وتطوير بيئة العمل . ومن ثم أجري التحليل على البيانات التي تم جمعها من المسح وتمت المقارنة ما بينها وما بين القواعد النظرية المعمول بها هناك. سؤال مهم مستقبليا موجه للدراسات المستقبلية حول كيفية الاستفادة من الدراسة الحالية او من التجربة الحالية بغية تفادي الاخطاء المستقبلية الناتجة عن التطبيق الخاطئ للقواعد النظرية المعمول بها .وبتضمن المشروع ايضا نقاش وتحليل مجالات التدريب و اختصاص الشركات المعنية أو الشركات الأخرى التي قد تكون تعاني من سيناريو مماثل. تخلص الدراسة الى ان تطوير المهارات وبيئة التعليم في مجموعة صالا تاثر كثيرا بالوضع المالي والاقتصادي والتي تاثرت بدورها بالازمة الاقتصادية العالمية الامر الذي انسحب بدوره على الموظفين سلبا وفي بعض الاحيان ايجابا والذي تطرقنا وبيناه في متن الدراسة . فيما يتعلق بالدراسة فانها لا تختلف عن نظيراتها من الدراسات السابقة الا لناحية ابراز ان العامل الخارجي المتمثل بالازمة الاقتصادية العالمية اثر بشكل اساسي على تنمية مهارات الموظفين في المجموعة وعلى خلق بيئة عمل افضل.

Informationsteknik (IT) har en betydelsefull roll i dagens samhälle och ett av de mest framgångsrika verktygen för att inhämta, bearbeta och bevara data och information är olika typer av IT-system. Studier visar att ett väletablerat IT-system kan möjliggöra kunskapsöverföring inom en organisation. En välkänd bransch som har utnyttjat de konkurrensfördelar som kunskap och kunskapsöverföring kan ge är konsultbranschen. Uppsatsen syftar därmed att studera vilken roll IT-system kan ha vid kunskapsöverföring och studien genomfördes således på ett konsultföretag i Stockholmsregionen. Studiens empiri inhämtades från sju intervjuer med anställda vid företaget. Uppsatsens slutsats visade att ITsystemen har en fundamental roll men att systemen inte används uteslutande vid kunskapsöverföring då även sociala interaktioner används i processen. / Information technology (IT) has gained an increasingly important role in today's society and one of the most successful tools for retrieving, processing and preserving data and information are different types of IT systems. Studies show that a well-established IT system can enable knowledge transfer within an organization. A well-known industry that has taken advantage of the competitive advantages that knowledge and knowledge transfer can provide is the consulting industry. The aim of the thesis is thus to study the role of IT systems in the process of knowledge transfer and the study was conducted at a consulting company in the Stockholm region. The empirical material was obtained from seven interviews with employees at the company. The conclusion of the thesis showed that IT systems have a fundamental role but that the systems are not used exclusively for knowledge transfer since social interactions are also used in the process.

Business processes that are maintained in, and through, digital information chains are a widespread phenomenon in society. In these chains, several actors are active both in the production and transfer of information, where each actor is dependent on another actor's effective transmission to be able to perform his job. To explore this phenomenon, this study investigates an electronic referral process of the regional Health Care system in Sweden, that allows for the transfer of rights, duties and obligations between health care providers. In this process, effective information transfer is necessary to achieve high levels of patient safety and to prevent delays in care delivery. This study intends to unveil the technological and communicative challenges of information transfer faced by doctors who are involved in that process. The study draws upon primary data collected from nine interviews conducted with secondary care doctors working at the Uppsala University Hospital. The results were analyzed primarily using communication theories of representation and through a constructionist perspective of knowledge. The results show that most challenges are communicative, most of which, as well as the technological challenges identified, relate to mediation and sharing of meaning. Challenges also tend to be more or less prominent depending on the actors involved, and the nature of what is being transferred. In order to deal with the challenges, the referral process is circumvented and the methods of circumventing prove to be as institutionalized as the referral process itself. / Verksamhetsprocesser som upprätthålls i och genom digitala informationskedjor är ett utbrett fenomen. I dessa kedjor är flertalet aktörer aktiva i både produktionen och överföringen av information, där varje aktör är beroende av en annan aktörs överföring för att kunna utföra sitt arbete. I avsikt att närma sig detta fenomen, är syftet med studien att förstå vilka utmaningar som kan uppstå i en sådan verksamhetsprocess genom att undersöka det digitala remissförfarandet inom sjukvården. Remissförfarandet är en central process genom vilken patientvård samordnas via remisser och remissvar. För att uppnå hög patientsäkerhet, är processen beroende av effektiv informationsöverföring. Frågeställningen som studien ämnar besvara, är “Vilka informationsteknologiska och kommunikativa utmaningar kring informationsöverföring i remissförfarandet upplevs inom specialistsjukvården?”. För att besvara denna fråga har nio intervjuer med specialistläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala utförts. Intervjudatan har i huvudsak analyserats utifrån ett kommunikationsvetenskapligt angreppssätt som kombinerar ett konstruktivistiskt kunskapsperspektiv och representationsteori. Resultaten visar på att majoriteten av utmaningar är kommunikativa, varav de flesta, liksom de informationsteknologiska utmaningar som identifierats, relaterar till förmedling och delande av mening. Utmaningar tenderar också bli mer eller mindre framträdande beroende på vilka aktörer som deltar i informationskedjan samt karaktären på det som överförs. För att hantera utmaningarna kringgås remissförfarandet, där sätten att kringgå visar sig vara lika institutionaliserat som remissförfarandet självt.

Projektarbetsformen blir allt vanligare samtidigt som fler och fler organisationer arbetar i projektform. Inom dessa multiprojektmiljöer bör man kontinuerligt säkerställa att kunskap och erfarenheter förs vidare mellan olika projekt för att bli framgångsrik inom sin marknad. Trots att fördelarna med kunskapsöverföring länge erkänts i projektbaserade organisationer så varierar effektiviteten kring fenomenet. Detta tros bland annat bero på svårigheterna med att gå från teori till praktik samt att de modeller och teorier som finns saknar struktur för själva genomförandet. Efter ett försök att kartlägga litteraturen inom detta mångfacetterade fält hittade vi en kunskapslucka angående hur kunskapsöverföring kan te sig inom tv-branschen. Därfär har en kvalitativ fallstudie gjorts på ett tv-produktionsbolag. Studien syftar till att bidra till ökad förståelse kring hur kunskap överförs mellan projekt samt hur man säkerställer kunskapsöverföring. Studien utgår ifrån att kunskap definieras enligt Nonaka och Takeuchis (1995) teori om implicit och explicit kunskap. Studien bygger på kvalitativ forskning i form av sex intervjuer med projektledare och VD, två fokusgrupper med tio projektanställda samt en dokumentanalys på överlämningar skrivna av projektdeltagare. Resultatet visar att det finns många olika typer av kunskapsöverföring inom organisationen. Den kunskap som överförs mellan projekt i organisationen är mestadels kunskap med explicit karaktär i form av dokument. I dagsläget är det huvudsakligen projektledarna som ansvarar för att kunskapsöverföring sker mellan projekt, i huvudsak genom att uppmana projektdeltagare att göra skriftliga överlämningar. Hos projektdeltagarna finns det god vilja att bidra till kunskapsöverföringen men organisationen saknar en huvudsaklig strategi. Slutsatserna konstaterar att ledningen bör implementera ett systematiskt arbetssätt angående organisationens kunskapsöverföring för ett effektivt arbete mot ett organisatoriskt lärande. Slutsatserna belyser även att synen på kunskap är mångtydig och att det handlar om mer än bara explicit och implicit kunskap. För att diskussionen om kunskapsöverföringen inom organisationen ska kunna utvecklas måste organisationen identifiera kunskapstyperna ytterligare samt förstå dessa för att konkretisera dem. / Project work is becoming more common as more and more organizations are working in project form. Within these multi-project environments, one should continuously ensure that knowledge and experience are passed on between different projects in order to be successful in their markets. Although the benefits of knowledge transfer have long been recognized in projectbased organizations, the effectiveness of the phenomenon varies. This is believed to be due, among other things, to the difficulties in moving from theory to practice as well as to the existing models and theories lacking a structure for implementation. Following an attempt to map the literature in this multifaceted field we found a gap in knowledge regarding how knowledge transfer can look within the television industry. Therefore, a qualitative case study has been done at a television production company. This study aims to contribute to an increased understanding of how knowledge is transferred between projects and how to ensure knowledge transfer. The study assumes that knowledge is defined in accordance with Nonaka and Takeuchi’s (1995) theory of implicit and explicit knowledge. This study is based on qualitative research in the form of seven interviews with project managers and CEO, two focus groups with ten project employees and a document analysis submission written by project participants. The result shows that there are many different types of knowledge transfer within the organization. The knowledge that is transferred between projects in the organization is mainly knowledge with explicit character in the form of documents. Currently the project managers are responsible for the transfer of knowledge between projects, which is done by inviting project participants to make written submissions. The project participants are glad to contribute to the transfer of knowledge, but the organization lacks a main strategy. The conclusions state that management should implement a systemic approach to the organization’s knowledge transfer for effective work towards organizational learning. The conclusions also highlight that the view on knowledge is ambiguous and that it is about more than just explicit and implicit knowledge. In order for the discussion of knowledge transfer within the organization to develop, the organization must further identify the types of knowledge and understand them in order to make them concrete.

Strategic improvement programs, which aim for corporate-wide lean transformation, are resource-demanding and challenging to deploy. Industrial manufacturers often develop company-specific production system (XPS) programs to coordinate the lean transformation simultaneously in multiple production sites. However, transferring lean-related knowledge in a multi-site context is complex as it is associated with tacit knowledge embedded in people.  This thesis aims to contribute with knowledge of how multinational corporations (MNCs) can develop their deployment strategies to add more value in the business by investigating i) what constitutes deployment of an XPS program and ii) how an XPS program promotes the transfer of lean-related knowledge. The qualitative research conducted was based on three empirical case studies, which all applied an intra-firm perspective within an MNC.  Regarding the deployment challenges, it was found to be poorly described in the literature. This thesis explores and describes the deployment of XPS programs based on empirical findings and scholarly literature. Applying program management theory and a knowledge transfer perspective contributed to holistically understanding XPS programs' deployment. It was observed that four deployment variables are the most important. These deployment variables constitute the content of an XPS (conceptual models and a toolbox of improvement tools) and implementation support (implementation structure and control practices). XPS programs are often assumed to facilitate the transfer of lean-related knowledge. This thesis expands the discourse to show how an XPS program may promote and hinder knowledge transfer in three different perspectives; when implementing larger improvement projects, rolling out global lean method standards, and incorporating new lean methods bottom-up. This research contributes to theory by describing the deployment of an XPS program in depth. A deployment model was developed that stipulates the deployment variables and their interconnection. Some of the findings may have practical applications for industrial practitioners when developing and evaluating the deployment strategies within their XPS program. / Strategiska förbättringsprogram som strävar efter en bred lean transformation inom företaget är resurskrävande och utmanande att rulla ut. Industriella tillverkare utvecklar ofta program för företagsspecifika produktionssystem (XPS) för att koordinera lean transformationen på flertal produktionsanläggningar parallellt. Lean kunskap förknippas med tyst kunskap, inneboende i människor, vilken är mer komplex att överföra i en kontext med multipla produktionsanläggning sprida över världen. Denna avhandling har som mål att bidra med kunskap om hur multinationella företag (MNC) kan utveckla sina utrullningsstrategier så att de tillför mer värde till verksamheten genom att undersöka i) vad utgör utrullning av ett XPS-program och ii) hur ett XPS-program främjar överföring av leanrelaterad kunskap. Den kvalitativa forskningen som genomfördes baserades på tre empiriska fallstudier, som alla tillämpade ett internt perspektiv inom det multinationella företaget (MNC) som studerades. Utmaningarna med utrullningar visade sig det vara dåligt beskrivet i litteraturen. Av den anledningen har denna avhandling utforskat och beskrivit utrullning av XPS-program baserat på empiriska fallstudierna och vetenskaplig litteratur. I arbetet har programledningsteori och ett kunskapsöverföringsperspektiv tillämpats, vilket bidrog till en holistisk förståelse av XPS-programs utrullning. Studien identifierade fyra viktiga variabler för utrullning som utgör både innehållet i en XPS (konceptuella modeller och en verktygslåda med förbättringsverktyg) och ett implementeringsstöd (implementeringsstruktur och kontroll-handlingar). I tidigare publikationer antas ofta att XPS-program underlättar överföringen av lean-relaterad kunskap. Denna avhandling utökar det resonemanget genom att visa hur ett XPS-program kan dels främja, men även hindra kunskapsöverföring utifrån tre olika perspektiv; när man implementerar större förbättringsprojekt, rullar ut globala standarder för lean-metoder och vid inkorporering av nya lean-metoder där produktionsanläggningen är källan till kunskapen. Denna forskning bidrar till teorin genom att på djupet beskriva utrullningen av ett XPS-program. En utrullningsmodell utvecklades för att beskriva utrullningsvariablerna och deras sammankoppling. Vissa av resultaten kan även ha praktiska tillämpningar för verksamma inom industrin när de utvecklar och utvärderar strategierna inom deras XPS-program.