Lärares kompetens är avgörande för att kunna bedriva god undervisning för elever i svårigheter, men överlag är kunskapen låg när det gäller elever med språkstörning. Vårt syfte med denna studie har varit att utifrån ett sociokulturellt perspektiv beskriva olika yrkesgruppers uppfattningar om språkstörning men också att lyfta fram hur en språk- och kunskapsutvecklande undervisning kan se ut för eleverna. Ytterligare ett syfte har varit att fokusera på framgångsfaktorer som kan bidra till att elever undviker skolmisslyckanden. Vi har valt att skriva en kvalitativ uppsats eftersom vi ville få fatt på uppfattningar som olika yrkesgrupper såsom; speciallärare, logopeder och talpedagoger har. Vi genomförde vår undersökning genom grupp/parintervjuer och observationer. Vi valde att göra ett strategiskt urval då vi ville möta olika yrkesgrupper som hade stor erfarenhet av vårt intresseområde. Därför besökte vi två tal- och språkklasser. Vi intervjuade även personer som driver ett projekt för att hitta hållbara metoder som gynnar elevgruppen. Deltagarna beskrev elevgruppens svårigheter med språket som svårt med språkförståelsen, uttal, litet ordförråd, ordmobiliseringssvårigheter, litet arbetsminne och behov av struktur. De poängterade att en anpassad undervisning är viktig och de genomför den med hjälp av ord- och begreppsförklaringar, ger eleverna förförståelse, repetition och bildstöd. De framgångsfaktorer som deltagarna framhöll var vikten av repetition, goda relationer och ett gott samarbete kollegor emellan. Det sociokulturella perspektivet genomsyrar vår studie på så sätt att samspel är viktigt för att lärande ska ske och detta syns på organisationsnivå, gruppnivå och individnivå. Även känslan av sammanhang [KASAM]blir synligt genom att deltagarna gör undervisningen begriplig genom mycket bildstöd, gör den hanterbar genom relationerna och slutligen meningsfull genom samspelet.

Studiens syfte var att undersöka vad som menas med ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt inom SO i grundskolans tidiga år ur ett lärarperspektiv. Ambitionen var att synliggöra lärares tankar, arbete och erfarenheter för att skapa förståelse för hur språk- och kunskapsutveckling i SO möjliggörs för yngre elever. Studiens syfte och frågeställningar besvarades med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer av lärare undervisande i årskurs 1-3. Resultatet visar att lärarna bedriver ett arbete där eleverna ses som deltagare snarare än mottagare i kunskapsprocessen. Elevers erfarenheter och eget språk utgör en grund i undervisningen som sedan utvidgas mot ett mer vetenskapligt och kollektivt angreppssätt på det samhällsvetenskapliga fältet. Interaktion med ämnesinnehåll och mellan undervisningsdeltagare genom en mängd olika språkliga uttryck är en central beståndsdel i den undervisning som eftersträvas. Resultatet indikerar att flertalet lärare i studien har ett vidgat synsätt på elevers språk- och kunskapsutveckling då en ambition att engagera elevernas alla sinnen för att skapa förståelse för det samhällsvetenskapliga fältet uttalas. I studien framkommer dessutom en strävan efter att skapa undervisning som gynnar elevers lärande i nuet, men också en strävan efter att skapa livslång kunskap som möjliggör elevers framtida samhällsdeltagande. / <p>SO</p>

Dagens skola blir mer och mer mångkulturell. Det ställer krav på lärare och undervisning att möta alla elevers språk- och kunskapsnivåer i alla ämnen, inklusive matematikämnet. Syftet med studien är att uppmärksamma språkets betydelse i matematikundervisningen genom att beskriva olika arbetssätt där språket främjas i undervisningen. Den nationella och internationella forskningen som granskats i den här litteraturöversikten framhåller vikten av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i matematikundervisningen. Artiklar har sökts från olika söktjänster och genomgått ett urval med bestämda kriterier. Ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i matematiken präglas av många tillfällen till interaktion och elevdelaktighet. Viktigt är också de olika sätt lärare kan använda för att på olika sätt stötta elever samt deras planering för kognitivt utmanade uppgifter, vilket framgår av studiens resultat. Även att arbeta med matematiska texter, begrepp och understryka språkets betydelse och syfte i undervisningen visar sig vara gynnsamt för elevers lärande och utveckling. Vidare diskuteras även studiens relevans för lärare i matematikämnet samt huruvida ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt ställs i kontrast till styrdokumenten.

Läs – och skrivsvårigheter är ett problem som den svenska skolan kämpat emot länge och det är ett problem som succesivt eskalerat. I internationella mätningar uppvisar Sverige gång på gång sjunkande resultat i läsförståelse. Denna eskalation av problemet är egendomlig eftersom de akademiska institutionerna i Sverige presenterat adekvata lösningsalternativ och forskning att luta sig emot när det gäller läs- och skrivutveckling. Behovet av att utarbeta lässtrategier, bemöta olika texttyper, vad som kännetecknar en god läsare och vikten av textsamtal är exempel på det forskarvärlden menar är centralt för att undvika läs- och skrivsvårigheter. Trots att det råder viss konsensus på området är det inte sällan som dessa forskningsbaserade metoder och lösningsalternativ misslyckas med att implementeras i den svenska gymnasieskolan. Att forskning och pedagogiska program inte sipprar ut i praktiken ute på skolorna, utan tenderar att arkiveras och stanna på universitet och högskolor. I syfte att återta Sveriges höga position i de internationella mätningarna och få bukt med läs- och skrivproblematiken tog regeringen under 2013 de första stegen med projektet: Läslyftet. Tanken bakom detta projekt var att med hjälp av vetenskap, forskning och beprövad erfarenhet förmedla tillvägagångssätt och metodstöd till lärare och skolor i Sverige med målet att utveckla elevernas läsförståelse. Utifrån bakgrunden att forskningen och vetenskapen kring läs – skrivsvårigheter inte lyckats implementeras i de svenska gymnasieskolorna ämnar denna studie således att utreda huruvida det statliga projektet, Läslyftet, kan fylla funktionen att utgöra en brygga mellan den akademiska forskningen och gymnasieskolan. Med andra ord, om Läslyftet har den funktionen att den bidrar till att implementera vetenskapens lösningsalternativ på läs – och skrivproblematiken i Sverige. Vidare söker denna studie svar på om Läslyftet påverkar den övergripande pedagogiken samt den mer konkreta didaktiken hos enskilda lärare i gymnasieskolan.

Den svenska skolan har fått en allt större andel elever som inte klarar kunskapskraven i matematik. Ett sätt att höja måluppfyllelsen i matematik kan vara att organisera undervisningen på ett språk- och kunskapsutvecklande sätt. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall på vilket sätt läromedlet Singma kan ge lärare stöttning att organisera och genomföra en språk- och kunskapsutvecklande undervisning i matematik. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ ansats använts. Vi har genomfört en läromedelsanalys samt intervjuat och observerat fyra lärare som använder Singma i sin undervisning. Studiens resultat analyserades utifrån de sociokulturella och relationella perspektiven på lärande. I det sociokulturella perspektivet ligger tyngdpunkten på kommunikation, att lära i interaktion, och användning av olika fysiska redskap. Studien visar att Singmas struktur gynnar en inkluderande undervisning då språklig stöttning, kontext och interaktion ingår i varje lektion. Singma har förutsättningar för att stötta lärare i att organisera och genomföra en språk- och kunskapsutvecklande undervisning i matematik, men att det krävs en medvetenhet hos lärare om vad språk- och kunskapsutvecklande undervisning ska innehålla. Resultatet visar att lärarna i studien använder läromedlet på olika vis, vilket gör att undervisningen i de observerade klassrummen får olika karaktär. Studien visar att ju noggrannare läraren organiserar lektionen efter Singmas struktur för den observerade lektionen, desto mer språk- och kunskapsutvecklande är undervisningen.

Sammanfattning Syftet med studien är att ge ökade kunskaper om nyanlända elever med läs- och skrivsvårigheter. Genom tio kvalitativa intervjuer med speciallärare, specialpedagoger och sva-lärare är syftet att skapa kunskap kring hur arbetet med nyanlända elever ser ut. Hur upptäcks elever med läs- och skrivsvårigheter och vilket stöd får dessa elever? Studien fokuserar på de elever som kommer till Sverige under sin högstadietid då det under den perioden, jämfört med låg- och mellanstadiet, tar längre tid att förvärva ett skolspråk. Skolspråket är mer utvecklat och fyllt av ämnesspecifika begrepp.  Resultatet visar att studiens samtliga skolor genomför Skolverkets obligatoriska kartläggningsmaterial och att informanterna vid behov gör kompletterande tester. De elever som uppvisar läs- och skrivsvårigheter får stöd vilket kan vara att tillbringa sin första tid i en förberedelseklass eller att få hjälp av studiehandledare och modersmålslärare. Translanguing, cirkelmodellen och ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt nämns också som stöd. Samtidigt saknar informanterna fasta rutiner kring kartläggningen och dess efterarbete. Åsikterna kring förberedelseklass och direktinkludering går isär. Det handlar mycket om inkludering och exkludering och samtliga informanter betonar att alla elever måste få möjlighet att känna sig inkluderade. Informanterna menar att en samsyn på skolan och långsiktiga pedagogiska lösningar är avgörande faktorer. Av resultatet framgår även att endast en skola har specialpedagogisk hjälp kopplad till de nyanlända eleverna.

TIMSS rapporten från 2019 visar att elever i åk 4 som är utlandsfödda eller med utlandsfödda föräldrar, inte har lika höga resultat i naturvetenskap som eleverna med minst en svenskfödd förälder. Forskning visar att det förutsätts att elever har tillgång till ett speciellt fackspråk för att tillägna sig ämneskunskaper. Emellertid är ämnesspecifikt språk abstrakt och begreppsrikt där vardagsord kan få en annan betydelse. Detta innebär att även elever med ett välutvecklat vardagsspråk kan ha svårigheter att ta till sig undervisningens innehåll. Syftet med examensarbetet är att samla kunskaper samt erfarenheter angående språk- och kunskapsutveckling för flerspråkiga elever inom NO-undervisningen i årskurs 1–3. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande. Insamling av data genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer av lärare både enskilt och med en mindre fokusgrupp. Insamlade data analyserades sedan med hjälp av tematisk analys i sex steg. Resultatet visar att lärarna använder olika metoder och resurser i undervisningen för att skapa förutsättningar för flerspråkiga elever att ta del av undervisningen. Lärarna använder sig också av ett transspråkande tillvägagångssätt, där eleverna får använda sina språkliga resurser för att utveckla ämneskunskaper. Genom att översätta ord och begrepp med hjälp av digitala hjälpmedel, studiehandledare, klasskamrater samt i vissa fall lärares egna språkkunskaper, ges eleverna möjligheter att använda sitt modersmål som ett medierande verktyg. Emellertid uppger lärarna att de till viss del saknar organisatoriska förutsättningar för att skapa en språk- och kunskapsutvecklande naturvetenskaplig undervisning för flerspråkiga.

För att främja elevers språk- och kunskapsutveckling i allmänhet, och nyanlända elevers i synnerhet, behöver all undervisning i skolan präglas av språk- och kunskapsutvecklande aktiviteter. Med andra ord ska inte bara lärare i svenska som andraspråk, utan även ämneslärare, bedriva en undervisning där elevernas språk och kunskaper utvecklas parallellt. Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra ämneslärare på Introduktionsprogrammet språkintroduktion beskriver och reflekterar kring ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, och har en kvalitativ forskningsinriktning, där det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med ämneslärare som undervisar nyanlända elever på språkintroduktion.Det huvudsakliga resultatet av undersökningen är att det i samtliga lärares redogörelser av språk- och kunskapsutvecklande aktiviteter finns ett starkt fokus på inlärningen av ämnesspecifika ord och begrepp. Resultatet visar också att lärarnas val av arbetssätt påverkas av organisatoriska faktorer, men också av elevernas kunskaper samt även till viss del lärarnas egna kunskaper. Studien synliggör även lärarnas behov av kompetensutveckling. Den övergripande slutsatsen är att lärarna uppfattar sina ämnen som språkutvecklande, men att skolans och lärarnas språk- och kunskapsutvecklande arbete delvis saknar förutsättningar att i tillräcklig utsträckning stötta nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur nyanlända högstadieelever, i reguljär klass, stöttas i SO-undervisningens ämnesspråk utifrån ett lärar- ochelevperspektiv. Vidare undersöktes hur stöttningen omsätts i undervisningspraktiken. Undersökningen gjordes utifrån en sociokulturell teoriram för att förståvarför det är viktigt att elevernas språk och kunskaper utvecklas parallellt. Teoretiska utgångspunkter var Vygotskijs teori om språkets roll för tänkande och lärande (Vygotskij, 2001) och Hallidays systemisk funktionella lingvistik, SFL(1993). Som metod användes både data- och metodtriangulering (Denscombe,2018). Genom deltagande observationer (Bryman, 2018) och semistrukturerade intervjuer (Kvale &amp; Brinkman, 2014) med tre SO-lärare och sex nyanlända elever på två olika skolor undersöktes den stöttning som gavs och resulterade i en analys som både tog avstamp i lärarnas och elevernas egna utsagor samt observationernas bild. Resultatet av studien visade att SO-lärarna explicit stöttar eleverna i ämnesspråket med fokus på ord och begrepp och att elevernas modersmål var en underutnyttjad resurs i klassrummet. Eleverna deltog nästan inte i någon interaktion med lärarna eller de andra eleverna i klassen. Stöttningen av de nyanlända eleverna skedde mestadels på mikronivå och lärarna saknade utbildning i hur de ska arbeta explicit med språk- och kunskaper parallellt.

Sammanfattning Bakgrund Elever som läser svenska som andraspråk behöver individanpassad, språk- och kunskapsutvecklande undervisning för att inte hamna efter i ämneskunskaperna. Stort fokus och stort egenansvar läggs på eleverna att lära sig svenska och mindre på att det ämnesspecifika språket ska utvecklas. Elevernas tidigare kunskaper kartläggs inte i tillräckligt stor utsträckning och undervisningen kan således inte heller individanpassas. Samarbeten och överlämningar i skolan sker inte i tillräckligt stor omfattning, enligt Skolinspektionen. Syfte                                                                                      Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning lärare i hem- och konsumentkunskap arbetar språk- och kunskapsutvecklande med elever som läser svenska som andraspråk, samt i vilken omfattning de undervisande lärarna i hem-och konsumentkunskap upplever att överlämnanden av elever och samarbeten med kollegor sker, med en rapport från Skolinspektionen som utgångspunkt. Metod Data samlades in genom en kvantitativ undersökning i form av en strukturerad och standardiserad enkät. Resultat Denna enkätstudie riktades till lärare i hem- och konsumentkunskap vilka undervisat elever som samtidigt läser svenska som andraspråk. Enkäten erhöll svar från 73 respondenter och studien visar tendenser till att lärare i hem- och konsumentkunskap behöver mer utbildning i språk- och kunskapsutvecklande undervisning, mer förhandsinformation om elevers individuella kunskaper och behov av anpassningar samt att de önskar tydligare och strukturerade överlämnanden för att kunna förbereda sin undervisning till de elever som läser svenska som andraspråk. Skolor tenderar att inte arbeta strukturerat med frågorna i tillräckligt stor utsträckning och de kollegiala samarbeten som krävs för att arbeta med en språk- och kunskapsutvecklande didaktik kommer inte till stånd, vilket även en rapport från Skolverket och andra studier till viss del visar. Slutsats För att elever som läser svenska som andraspråk ska få rätt förutsättningar i hem- och konsumentkunskap krävs förarbete i form av kartläggningar av språk- såväl som ämneskunskaper och tid för överlämnanden, vilket denna studie tenderar att se brister i. Undervisningen som följer på överlämnandena behöver vara planerad utifrån språk- och kunskapsutvecklande strategier och innehålla möjligheter till stöttning, tillgång till språk och samarbeten mellan kollegor, vilket denna studie finner vissa brister i.