Syftet med studien var att undersöka vilka ramfaktorer som påverkat pedagoger och specialpedagoger i implementeringen av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Metoden för studien var en kvalitativ metod med öppna enkätfrågor. Respondenterna i studien var åtta pedagoger och tre specialpedagoger. Specialpedagogerna i studien svarade även på frågor om hur deras kompetens kunde bidra till arbetssättet. Studiens resultat analyserades med stöd av Imsens utvidgade ramfaktorteori samt Stensmos yttre och inre ramar. Studiens resultat visade att det fanns flera ramfaktorer som pedagoger och specialpedagoger ansåg påverkat deras arbete. Framträdande ramfaktorer var enligt pedagoger och specialpedagoger den resursrelaterade ramen och ramar med anknytning till elevens kulturella bakgrund. Pedagogerna och specialpedagogerna angav tid som en positiv och negativ faktor i den resursrelaterade ramen. I ramen med anknytning till elevens kulturella bakgrund angav pedagogerna och specialpedagogerna faktorer som elevens modersmål och elevens kulturella bakgrund som något som påverkade deras arbete med barn och elevers språk- och kunskapsutveckling. Specialpedagogerna angav faktorer som att de saknade mandat från rektorerna för att handleda i arbetet samt att det saknas ett tydligt syfte med deras roll i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Studien avser att öka kunskapen om hur elever i ett flerspråkigt klassrum kan undervisas i att skriva jämförelser. Syftet är att ta reda på elevers olika sätt att göra jämförelser samt hur lärare kan använda variationsteorin i kombination med ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för att stärka elevers förmåga att jämföra konkreta föremål. Variationsteorin, som fokuserar på variationens betydelse för lärande, används som teoretiskt ramverk i studien. I studien används learning study som forskningsmetod. Metoden är en interventionsstudie där lärare kollegialt utforskar ett specifikt lärandeinnehåll, i studiens fall att göra skriftliga jämförelser mellan två konkreta föremål. Syftet är att ta reda de kritiska aspekterna, det elever behöver förstå för att kunna jämföra, samt hur dessa kan synliggöras i undervisningen. I en cyklisk process planerades, genomfördes, utvärderades och reviderades forskningslektionerna för att finna de kritiska aspekterna. I processen med att finna kritiska aspekter analyserades elevintervjuer, skriftliga elevtest samt video- och ljudinspelningar och fältanteckningar från forskningslektionerna.   Studiens resultat presenteras i form av de kritiska aspekter som identifierats samt hur dessa har synliggjorts under forskningslektionerna. De kritiska aspekterna för att göra skriftliga jämförelser är: att redogöra för likheter och skillnader, att använda flera och betydelsefulla jämförelsepunkter, att använda flera olika jämförande ord på rätt sätt samt att skriva så att texten kan förstås av en mottagare. Dessa har synliggjorts genom att använda variationsteorin i kombination med det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet. Enligt studiens resultat har detta lett till lärande. I den avslutande diskussionen problematiseras studiens resultat utifrån hur elever förstår och skriver jämförelser. Vidare diskuteras hur lärare kan utforma undervisning för att stärka elevernas förmåga att jämföra. Även learning study och variationsteorins möjligheter och hinder diskuteras.

Tanken med transspråkande synsätt i undervisningen är att den flerspråkiga individen ska få möjlighet att använda hela sin språkliga repertoar för att stödja en positiv språk- och kunskapsutveckling. I dagens klassrum är det få elever som är, och upplever sig vara, helt enspråkiga. Förutom att det finns elever från olika minoriteter och med olika modersmål, så har de flesta lärt sig engelska som additivt språk under sin skolgång. Därför bär de flesta elever på fler än en individuell språkresurs och med transspråkande synsätt kan dessa komma till nytta i skolans undervisning. Syftet med studien är att undersöka hur transspråkande synsätt implementeras inom den ordinarie svenskundervisningen på en gymnasieskola som aktivt satsat på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och där alla ämneslärare fått genomgå fortbildning i bland annat flerspråkighet och transspråkande. Syftet är att synliggöra hur språkidentifikation sker i klassrummet, vilka stöttningar och metoder som ämneslärarna använder för att gynna språk- och kunskapsutveckling och på vilket sätt dessa implementeras i undervisningen. För att besvara studiens syfte har ett antal klassrumsobservationer gjorts i klasser där undervisande ämneslärare angett att de aktivt arbetar med transspråkande synsätt i undervisningen och där även den större delen av eleverna upplever sig själva som flerspråkiga. Innan klassrumsobservationerna genomfördes tillfrågades eleverna om deras språkliga bakgrund genom en digital elevenkät för att få en insyn i elevernas uppfattning om sin flerspråkighet. Efter observationstillfällena intervjuades de två ämneslärarna genom semistrukturerade intervjuer för att skapa överblick över hur de tänker om transspråkande i undervisning. Studien genomfördes enbart inom den ordinarie svenskundervisningen på den utvalda gymnasieskolan. Resultatet, som är analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv, visar att transspråkande undervisning genomsyras av social interaktion, rikligt med stöttning, arbete mot elevens proximala utvecklingszon, kognitivt utmanande uppgifter och uppmuntran till språklig mångfald. Undervisningen gynnas också av att läraren arbetar långsiktigt och tillåter elevernas olika språkresurser användas parallellt i klassrummet. Utmaningen är att inte begränsa undervisningen efter enspråkighetsnormer utan att arbeta mot att vidga elevernas språkliga repertoar. En annan utmaning är att inte alienera språkresurser där eleven är ensam kunnig i språket och där läraren har liten eller ingen insyn. För läraren innebär transspråkande synsätt att man medvetet nyttjar elevens flerspråkighet i undervisningen och transspråkande kan genomsyra alla delar av undervisningen. Studien visar att transspråkande förutsätter att lärarna arbetar med språk- och ämnesmål i fokus. Detta innebär bland annat genom att skapa en gemensam förståelse i klassrummet för viktiga ord och begrepp, att läraren exemplifierar olika lärandestrategier, strukturer och modeller samt skapar ett tillåtande klassrumsklimat där elever uppmuntras att använda alla sina språkliga resurser.

I denna studie har jag undersökt hur en religionslärare arbetar med språk- och kunskapsutveckling hos elever på introduktionsprogrammet Individuellt val. Syftet var att undersöka hur religionsläraren arbetar för att eleverna ska utveckla ett skolspråk. För att besvara studiens syfte och frågeställningar valdes observationer som metod och därefter analyserades det insamlade materialet med hjälp av semantiska dimensioner från Legitimation Code Theory (LCT). Med hjälp av det insamlade materialet har olika sekvenser skapats och analyserats i form av rörelser mellan koder och kunskaper på det semantiska planet. Av resultaten framgick att religionslärarens sätt att arbeta med språk- och kunskapsutveckling byggde på högläsning och gemensamma diskussioner med ett språkbruk där hen gav konkreta beskrivningar. Ämnesspecifika termer framgick i ringare omfattning. Slutligen diskuteras resultaten och metodvalet, där det framgick kopplingar mellan studiens resultat och tidigare forskning samt studiens teoretiska utgångspunkter.

The aim of this qualitative interview study is to investigate which methods some teachers in grades 4–6 say that they use to strengthen multilingual pupils’ development in language and knowledge. A central place in the study is devoted to these teachers’ choice of method and how they justify it. The study seeks answers to the following questions: How do teachers in grades 4–6 describe their work to strengthen multilingual pupils’ language and knowledge development? What obstacles and possibilities do the teachers think are afforded by the methods described?  The study proceeds from a sociocultural perspective, focusing on learning through interaction with others. The method on which the study is based is qualitative interviews with teachers in grades 4–6. The twelve participants in the study, who work as teachers at three different schools in Götaland, were interviewed in four focus groups where a semi-structured interview form was used.  The results of the study show that the teachers think that language- and knowledge-development teaching benefits all pupils and that the teachers want and need more training in how to work to develop language and knowledge, a finding that agrees well with research in the field. The teachers in the study cannot give an explicit and unambiguous explanation of language- and knowledge-development teaching, but they are in relatively good agreement in their description of factors that are fundamental for language- and knowledge-development, such as interaction and cooperation, support, pre-understanding, positive expectations and proceeding from the pupils’ knowledge and experience. The teachers see opportunities to develop the pupils’ language and subject knowledge through explicit teaching about the various concepts in school language, different forms of group work which give high pupil activity and interaction, and explicit teaching about reading and writing strategies, for example, work with model texts, the circle model and reciprocal teaching in reading comprehension. Other methods and aids used by the teachers are picture support, film, body language, concept boxes, small whiteboards, recorded teaching material in different languages, and cooperation with study advisers. Obstacles mentioned were limited availability of digital aids and shortage of time, which mean that the teachers were not able to give as much pre-understanding, adapted teaching, and support as they would have liked.

This study aims to explore the specific didactic conditions identified by Swedish as a second language teachers working with content-based language instruction for newly arrived students with a strong educational background and solid subject knowledge, but very limited knowledge of Swedish – and to discuss the possible approaches the teachers suggest. The study is inspired by the fact that in 2022, a significant number of students from Ukraine started enrolling in language introduction programs across the country. This particular category of students is the target group of the study.  Starting from a sociocultural understanding of learning, where the role of the teacher is crucial to the students’ knowledge and identity development, this study utilizes group interviews with second language teachers at three different schools. Using grounded theory as method, the teachers’ reflections have guided the research process in a pendulum motion between data and analysis, to a point where theoretical saturation was achieved. The result indicate that the teachers identify lacking motivation among students from Ukraine as an obstacle to language learning, which they attribute to the students' uncertain living conditions, and to a discrepancy between the current instruction and the students' previous education and level of knowledge. In response, the teachers in varying degrees adapt their instruction to the pace and level of the Ukrainian students. The study also shows that the teachers believe grouping the Ukrainian students in homogenous groups to be beneficial for their motivation and second language acquisition. The findings are discussed in the context of research on ability grouping and the impact of educational background on second language learning, using content-based language instruction theory as a framework.

No description available.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur forskning beskriver de faktorer som gynnar nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling inom de samhällsorienterande ämnena. Studien utgår från sociokulturell teori där socialt samspel och muntlig interaktion med andra står i fokus. De faktorer som forskare anser vara relevanta för området är språkpolicy, scaffolding, socialt samspel, språklig medvetenhet, translanguaging och genrepedagogik. Utefter aktuell forskning förklaras, sammanställs och diskuteras dessa i studien. I resultatet som presenteras har tretton vetenskapliga källor bidragit med forskning och faktorerna har här blivit olika teman. Det gäller att arbeta aktivt med dessa faktorer och gärna parallellt med varandra för mest framgångsrikt resultat. Exempelvis kan en skola arbeta utefter en gemensam språkpolicy för att upprätthålla en god syn på flerspråkighet i verksamheten. Det kan samtidigt handla om mer konkreta klassrumssituationer där eleverna undervisas genom translanguaging, som kan innebära att två elever med samma förstaspråk hjälps åt för att nå ett mål. Studiens diskussionsavsnitt grundar sig i resultatet och där diskuteras varje tema enskilt men ställs även mot varandra. Den slutsats som kan dras är att när lärare, med god insikt i hur skolspråket och ämnesspråket fungerar, arbetar aktivt med de gynnande faktorerna i sin undervisning, kommer detta också gynna elevernas språk- och kunskapsutveckling. All den forskning som granskats och analyserats är enig om detta.

The purpose of this study is to examine how specialist teachers relate to content- and language-integrated learning, as well as examine if and how they work with developing the pupils' language and subject knowledge in the tutoring in order to benefit for the pupils learning process. The intention is also to examine which lingual challenges the teachers see in their subject. To answer the research questions, a qualitative method is used, and semi-structured interviews. In total, five senior high school teachers from one school in Västra Götaland have been interviewed and the subjects represented are physical education, social science, history, religion, sociology, mathematics and natural science. The result shows that teachers support content- and language integrated learning in their tutoring and they also believe that it is important to develop the pupils' lingual ability in order for them to develop in their specific subject. However, the result shows that the old subject tradition is still evident to some extent, but the perception of the role as a specialist teacher is changing. Moreover, the result shows that the teachers work with content- and language integrated learning in their specific subject, with an emphasis on terms and the understanding of concepts. It is evident that Vygotskys socio-cultural perspective and Hallidays systemic-functional grammar is seen in how teachers work, but the conclusion is that teachers to a large extent work according to these theories without being aware of it, and thus rather makes it right by coincidence. Further, the result shows that the teachers are aware of what lingual challenges the pupils' come across in their specific subject, and they agree on that there are mainly the cognitive abilities that challenge the pupil. / Syftet med studien är att undersöka hur ämneslärare förhåller sig till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, samt undersöka om och hur de i så fall arbetar med att utveckla elevens språk och ämneskunskap i undervisningen för att gynna elevens lärande. Intentionen är även att undersöka vilka språkliga utmaningar lärarna anser att eleven möter i deras ämnen. För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ inriktad metod valts, i form av semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuades fem gymnasielärare från en skola i Västra Götaland och ämnena som representeras är idrott och hälsa, samhällsvetenskap, historia, religion, sociologi, matematik och naturvetenskap. Resultatet visar att lärarna är positivt inställda till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i ämnesundervisningen och att de tycker att det är viktigt att utveckla elevens språkliga förmåga för att eleven ska kunna utvecklas i deras ämnen. Dock visar resultatet att den gamla ämnestraditionen fortfarande finns kvar till viss del, men att synen på ämneslärarens roll likväl håller på att förändras. Vidare visar resultatet att lärarna arbetar med språk- och kunskapsutveckling i sina ämnen, med fokus på främst termer och begreppsförståelse. Det går tydligt att se Vygotskys sociokulturella perspektiv och Hallidays systemisk-funktionella grammatik i lärarnas arbetssätt, men slutsatsen blir att lärarna till stor del arbetar omedvetet utifrån teorierna och mer råkar ”träffa rätt”. Vidare visar resultatet att alla lärarna är medvetna om vilka språkliga utmaningar som eleven möter i deras ämnen och de är överens om att det främst är de kognitiva förmågorna som är en utmaning för eleven.

Syftet med denna studie är att utveckla förståelse för hur en lärare som undervisar nyanlända högstadieelever arbetar med deras språk- och kunskapsutveckling genom att använda kooperativt lärande som arbetssätt i ämnesundervisningen.  Undersökningen bygger på två kvalitativa insamlingsmetoder, nämligen klassrumsobservationer och intervjuer med elever som används som ett komplement till observationerna. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys genom kodning, kategorisering och genom att hitta mönster i materialet.  Resultatet visar att SO-läraren arbetar språk- och kunskapsutvecklande på ett medvetet sätt. Hon utgår ifrån elevernas förkunskaper när hon introducerar ett nytt arbetsområde och hon använder sig av bl.a. två kooperativa strukturer för att främja elevernas interaktion och där av främja deras språk- och kunskapsutveckling. Elevernas modersmål används systematiskt som resurs i lärandet så som studiehandledning på modersmålet. Resultatet visar också hur kamratstödet och digitala verktyg används i undervisning för att gynna elevernas språk- och kunskapsutveckling.                         Nyckelord: arbete i grupp, förberedelseklass, interaktion, kooperativt lärande, nyanlända elever, sociokulturellt perspektiv, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, stöttning, svenska som andraspråk.