Studiens syfte var att undersöka hur lärare i ämnet svenska som andraspråk på mellanstadiet resonerar kring de förändringar som iscensättningen av den nya läroplanen, Lgr22, har inneburit för dem i såväl organisation som i undervisning. Syftet innefattade även hur lärarna resonerade kring stöttning av elevernas språkliga resurser. Forskningsstrategin bestod av en metodkombination med en kvantitativ enkätundersökning samt en kvalitativ intervjuundersökning. Den rikstäckande digitala enkätundersökningen besvarades av 19 lärare. Av dessa lärare deltog sedan två i intervjuer som spelades in via Zoom. Materialet analyserades genom en kvalitativ tematisk analys. Resultatet visar att lärarna över lag är nöjda med förändringarna i läroplanen men att de inte har påverkat undervisningen nämnvärt. Men i och med de förändringar som har skett i organisationen av undervisningen har positiva effekter avspeglats i mer undervisningstid och förbättrade gruppindelningar. Lärarna upplever att de stöttar sina elever i att använda sina språkliga resurser men studien visar att de behöver bli mer planerande i sitt användande av elevernas språk i klassrummet. För att det ska bli ett användbart pedagogiskt verktyg behövs såväl planerad stöttning som den interaktionella som sker i stunden.

This study aims to investigate how four teachers work with fiction in science lessons and the teachers' views on whether fiction promotes the students' language- and knowledge development within the nature-oriented subjects. The study's two questions are: ·      How do the teachers in the study implement fiction in teaching within the nature-oriented subjects? ·      In what/in what ways do the teachers in the study believe that fiction can influence students' knowledge development in the nature-oriented subjects?  The study is based on Cummins four field model and the sociocultural perspective with a main focus on the connection between language and learning and the concept scaffolding. The material that has been used in this study has been collected through qualitative teacher interviews as well as qualitative classroom observations of the participating teachers. When analyzing the study's material, thematic analysis constituted the method. The results of the study show that the participating teachers advocate a varied working method and use several working methods when working with fiction during science lessons, for example reading aloud, silent reading and classroom discussions. The results also show that the teachers believe that fiction in science class can promote students' language and knowledge development, for example by developing the students' subject-specific language in parallel with everyday language and by making natural science phenomena concrete. The results of the study also show that the teachers have experienced difficulties while working with fiction during science lessons, but the possibilities that fiction brings means that the teachers' attitude to working with fiction in science class is positive.

Syftet med studien är att bilda kunskap om nyanländas relation till det svenska bildämnet i årskurs 7–9. Studiens empiri har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med inriktning på bemötande av språkliga utmaningar i bildämnet samt hur nyanländas relation till bildämnet påverkas av kulturell bakgrund. Innehållsanalys av studiens empiri har genomförts med en hermeneutisk metod. Resultatet visar att respondenterna anser att deras bristande språkkunskap är den största barriären i bildsalen och tycker att utveckling av återkopplande kommunikation och stöd av olika hjälpmedel skulle vara den bästa stöttningen för dem.Studiens metod gav interkulturella möten, vilka blev en praktisk övning i ett bild- och språksamtal. En arbetsmetod som kommit ur förhöjd kunskap om ämnets språkliga och kulturella utmaningar samt en ökad förståelse för vikten av kommunikation i den nya kontexten.Förslag på fortsatt forskning är en längre, liknande studie som även innefattar att förslagen till förbättringar skulle implementeras och utvärderas i bildundervisningen löpandes under studiens gång med ett resultat som visar hur undervisningen har utvecklats.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om de effekter lärare som deltagit i det regeringsinitiativ i form av kompetensutvecklingssatsningen Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA) upplever att satsningen har haft på användningen av ämnesspråk i svenskundervisningen. Detta har undersökts genom att samla in och analysera exit tickets som de deltagande lärarna fått fylla i, i anslutning till de träffar som genomförts under satsningen, samt genom att genomföra kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var av semistrukturerad form där informanterna givits möjligheten att svara fritt för att på bästa sätt få förmedla sina egna erfarenheter och upplevelser av SKUA. Allt material från datainsamlingen har analyserats och bearbetats med hjälp av den vetenskapliga analysmetoden fenomenografi och studiens teoretiska utgångspunkter grundar sig i läroplansteoretiska perspektiv på kunskap, samt begreppet scaffolding. Med stöd i tidigare forskning skildras ämnesspråkets betydelse vid bedömning och betygssättning, där ökade ämnesspråkliga kunskaper anses bidraga till elevers ökade måluppfyllelse. Studiens resultat synliggör att lärare upplever att SKUA har bidragit tillatt de har utvecklat en medvetenhet om det samband som finns mellan språk- och kunskapsutveckling. Denna medvetenhet förväntas enligt lärarna bidra till ett på sikt ökat användande av ämnesspråk i svenskundervisningen. / The purpose of this study is to contribute knowledge about the effects that teachers who participated in the governmental competence development initiative Language- and knowledge development methods (SKUA), experience that this initiative has had on the use of subject specific language in swedish language education. This has been investigated by analyzing exit tickets that the participating teachers was asked to fill in, in the end of the meetings during the initiative, as well as through qualitative interviews. The semi-structured interviews gave the participants the opportunity to answer freely, in order to best convey their own experiences of SKUA. All material from the data collection has been analyzed and processed through thescientific analysis method phenomenography, and the study’s theoretical framework are based on curriculum theory perspectives, as well as the concept of scaffolding. Based on earlierresearch, the importance of the subject specific language in assessment and grading is stated, where increased knowledge of subject specific language is considered to contribute to students’increased goal achievement. The results of the study show that teachers experience that SKUA has contributed to their develop of an increasingly growing awareness of the connection between subject specific language and knowledge development. According to the teachers, this awareness is expected to contribute to an increased use of subject specific language in swedish language education in the long term.

Kunskapsöversikten är skriven med syftet att ta reda på om det är rimligt att begära att samtliga elever ska ha läxa i matematik oberoende av deras hemsituation. Arbetet utgår från hur föräldrars involverande i läxor i hemmet påverkar elevers kunskapsutveckling. För att kunna besvara våra frågeställningar har en informationssökning gjort på flertalet databaser med varierade sökord. Databaserna som använts är ERIC och Swepub. I valet av källor har samtliga källor som studerat skolsystem som inte liknar Sveriges valts bort, vilket läsaren bör ha beaktning innan den drar egna slutsatser. Resultatet av vår kunskapsöversikt visar att föräldrars stöttning i läxor inte har en korrelation med elevers kunskapsutveckling. Läxor kan även påverka elevers inställning till matematik negativt och kan leda till ångest och trauman. För vidare forskning behövs det hitta bra metoder och tillvägagångssätt för att föräldrar ska kunna ge positiv stöttning i hemmet, som inte leder till en negativ påverkan på elevens inställning eller kunskapsutveckling.

För att nyanlända elever ska få en likvärdig och kvalitativ undervisning är kunskap om, och strategier för att stödja, nyanlända elevers lärande viktigt. Syftet med studien är att undersöka vilka kompensatoriska strategier bildlärare använder sig av för att nyanlända elever ska nå målen i ämnet bild, angående att framställa bilder som kommunicerar. I grundskolans kursplan för ämnet bild, står att ”kunskaper om bilder och bildkommunikation är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet” (Skolverket, 2022a). Sex semistrukturerade intervjuer med bildlärare utgör studiens empiriska material. Resultatet presenteras i två teman: planering av undervisning och genomförande av lektioner. Intervjuerna antyder att det är stor skillnad mellan hur mycket olika lärare anpassar sin undervisning gällande arbetet med nyanlända elever. Studiens resultat pekar på att de lärare som fått fortbildning i nyanländas lärande, använder fler arbetssätt och metoder för att stödja nyanländas lärande. Genom att implementera kunskaper om nyanländas lärande i större utsträckning i Sveriges lärarutbildningar, finns det goda chanser att skillnaderna mellan mängden av metoder och arbetssätt lärare emellan skulle utjämnas. Det skulle kunna leda till att elever ges en mer likvärdig undervisning. Det skulle även kunna medföra en större trygghet för den undervisande läraren, om den redan från början hade med sig fler verktyg och metoder för att stödja nyanländas lärande, när den börjar sin yrkespraktik.

Flerspråkighet inom matematikundervisning har under ett antal år varit ett aktuellt ämne. Elever med utländsk bakgrund har fallande resultat i matematik enligt PISA. Det läggs därmed ett stort ansvar på lärarna att organisera sin undervisning så att alla elever oavsett bakgrund kan tillägna sig kunskaper. Både Skolverket och forskning har belyst ett antal arbetssätt för hur undervisningen kan organiseras. Det som synliggjorts är att på grund av ett antal bristande faktorer ges inte eleverna denna undervisning. Denna studie prövar därför en hypotes om att lärare har kännedom om depositiva effekter ett flerspråkigt förhållningssätt har i undervisningen av flerspråkiga elever, men att olika faktorer utgör hinder för att genomföra detta i undervisningen om matematiska begrepp. Studien ger en överblick av användandet av språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i matematikundervisningen, samt faktorer som hindrar detta. Genom en kvantitativ enkätundersökning har data samlats in, analyserats och redovisat lärarnas användning av dessa arbetssätt. Resultatet visar att lärare i stor utsträckning nyttjar flera språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, men även mer traditionella som exempelvis gemensam genomgång. Det synliggjordes även att lärarna ansåg att faktorer som tid och resurser utgjorde hinder i deras matematikundervisning. Slutsatsen för hypotesen är att lärare har kännedom om de positiva förhållningssätten, men trots att de upplever hinder i sin undervisning så upprätthåller de ändå dessa förhållningssätt i stor utsträckning.

The purpose of this study is to examine teachers’ perceptions of language development in social studies. Questions that will try to be answered are: How do teachers in social studies regarding grades 4-6 account for pupils’ language development in planning, teaching and grading? What difficulties do teachers experience while working with language development? What kind of support do teachers feel that they need in order to work effectively with language development? Research has showed that language is our primary tool for learning in all subjects. A language developing education is contextual, contains scaffolding and a lot of opportunities for interaction. Teachers have an important role to play in creating context that benefits pupils’ knowledge, linguistic and personal development. Earlier studies have showed that many teachers lack competence in how to work with language and knowledge development. This study concludes that teachers take into account pupils’ prior knowledge and that they understand the importance of working with different methods based on interaction and scaffolding to develop their pupils’ subject and linguistic capability. The main difficulty that teachers reported was the difficulty in adapting the education to the pupils’ different abilities. They also acknowledged the development of the specialized school language with its abstract words as a difficulty. Teachers reported that the best support in this process was collegial learning, internal education and language development models/tools.

The field of special education includes the adjustment of education for students who do not reach knowledge requirements. During the last few years the PISA study has shown a negative trend amongst Swedish students regarding reading comprehension. To break this negative trend and reach better reading comprehension results mainly, Skolverket launched a program to reach a higher competence level called Läslyftet. The purpose with Läslyftet was to further educate the teachers´knowledge in how to work with language and knowledge development in all subjects. Another important goal with Läslyftet was to improve the knowledge of newly arrived students and students with other first language than Swedish, since students who have Swedish as their second language often lack the sufficient knowledge in reading and writing to be able to understand and pass all subjects in school. The purpose of this essay has been to investigate how a couple of teacher´s describe their work with language and knowledge development in their classes in relation to the school’s general development on this. I have interviewed six teacher´s and analyze policy documents in a Swedish municipality to answer my questions. I have used a systems theory perspective to visualize the effect of how political decisions affect competence developing among teacher´s regarding language and knowledge development working methods. The results show a lack of convergence and principals within the municipality need consensus regarding how and who should participate in the competence development. / Inom det specialpedagogiska fältet ingår det att anpassa undervisningen för de elever som inte uppfyller kunskapskraven. Under de senaste åren har PISAs undersökningar visat på en negativ trend, när det gäller läsförståelse hos svenska skolbarn. För att bryta trenden och få bättre resultat, inom främst läsförståelse tog Skolverket fram ett kompetenshöjande program, Läslyftet. Syftet med Läslyftet var att höja lärares kunskaper om att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i skolans alla ämnen samt att öka läsförståelsen. Ytterligare ett viktigt mål med Läslyftet, var att höja kunskaperna för nyanlända skolbarn och elever med ett annat modersmål än svenska eftersom andraspråkselever ofta saknar tillräckliga kunskaper i läsning och skrivning för att ta till sig skolans alla ämnen. Syftet med mitt arbete blev därför att undersöka hur några pedagoger beskriver att de arbetar med ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i relation till skolans övergripande utvecklingsarbete om detta. För att få svar på mina frågor har jag intervjuat sex lärare samt analyserat policydokument i en svensk kommun. Jag har sedan använt mig av ett systemteoretiskt perspektiv för att synliggöra kopplingar från politiskt beslut om kompetensutveckling för lärare gällande språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Resultaten visar att det är en brist på samsyn som rektorerna inom kommunen måste gemensam gällande hur och vilka som ska deltaga i kompetensutvecklingen exempelvis alla lärare i grundskolan.

No description available.