Föreliggande arbete har för avsikt att utforska specialpedagogers yrkespraktik i samtalen med pedagoggrupper i förskolan. Vi har undersökt högskoleförordningens beskrivning av specialpedagogens uppdrag som en kvalificerad samtalspartner och hur definitionen av kvalificerade samtal kopplas till detta uppdrag. Detta genom att lyfta fram specialpedagogernas röster och beskriva deras användning och upplevelser av kvalificerade samtal.  Studien innehåller sju intervjuer med specialpedagoger som arbetar inom förskolans verksamhet. Vi har använt oss av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med en hermeneutisk metod, som bygger på öppenhet och tolkning där teman och mönster har tagits fram från det insamlade datamaterialet.  I det resultat som framkommit har vi funnit vissa gemensamma nämnare hos de informanter som vi intervjuat. De belyser vikten av att ha samtal i grupp men att tiden inte alltid finns eller räcker till med en tung arbetsbelastning, både för de själva men också för pedagogerna. Med anledning av detta har våra informanter fått göra vissa anpassningar i utförandet av de samtal som förs i pedagogiska grupper för att optimera den tid de och pedagogerna har. Detta är något av ett dilemma som våra informanter uttrycker eftersom de vet att samtal är en viktig del för utveckling på individ-grupp- och organisationsnivå samt i ett förebyggande syfte. Utifrån vårt resultat är samtalsformen kvalificerade samtal fortfarande något som inte är ett vedertaget begrepp ute på fältet, utan en variation där olika samtalsformer och tillsvägagångssätt presenterats.

Följande självständiga arbete belyser speciallärarens uppdrag enligt examensförordningen (SFS 2011:688) som kvalificerad samtalspartner inom specialiseringen språk-, skriv- och läsutveckling. Syftet med detta arbete är att få fördjupad förståelse och inblick i hur speciallärare upplever betydelsen av det kvalificerade samtalet med lärare som möter elever i läs- och skrivsvårigheter. Arbetet behandlar begreppet kvalificerade samtal, speciallärarens roll i det kvalificerade samtalet samt dess möjligheter och svårigheter. En forskningsöversikt inom området för studien redovisas. Studiens teoretiska utgångspunkter tar avstamp i såväl systemteori som specialpedagogiska perspektiv. En kvalitativ forskningsansats har valts då strävan varit att få en fördjupad förståelse och inblick i hur några speciallärare upplever betydelsen av det kvalificerade samtalet med lärare. Det empiriska materialet består av transkriberade inspelningar från intervjuer med tolv speciallärare. I resultatet framkommer att speciallärarna i studien upplever kvalificerade samtal med lärare viktiga i förhållande till elever i läs- och skrivsvårigheter, då lärare och speciallärare tillsammans kan finna nya lösningar där möjligheter frigörs på organisations-, grupp- och individnivå. Synen på elever förändras och går från ett individperspektiv med elevens svårigheter i fokus till ett mer relationellt perspektiv där läraren får tid att reflektera över sin egen undervisning, sitt förhållningssätt och nuvarande lärmiljö. Dragna slutsatser är att lärarens kunskap om eleven tillsammans med speciallärarens fördjupade kunskap inom språk-, skriv- och läsutveckling kan leda fram till adekvata anpassningar utifrån elevens nivå. Begreppet kvalificerade samtal är relativt okänt bland de intervjuade speciallärarna och betydelsen kan definieras som handledande, rådgivande och reflekterande samtal. Speciallärarna i studien menar att förutsättningar som organisation, tid och mandat från skolledningen är viktiga faktorer för att möjliggöra goda förutsättningar för kvalificerade samtal.

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap och en djupare förståelse för hur några speciallärare/specialpedagoger beskriver det specialpedagogiska arbetet kring elever i matematiksvårigheter. Till studien har en kvalitativ forskningsansats använts, då datainsamlingsmetoden har varit semistrukturerade intervjuer som har genomförts med speciallärare med inriktning matematikutveckling samt specialpedagoger, totalt 15 olika informanter. För att besvara syftet och frågeställningarna har det insamlade datamaterialet analyserats utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori samt utifrån det kategoriska och det relationella perspektivet. Resultatet i denna studie redovisas utifrån studiens syfte och frågeställningar. Det empiriska materialet analyseras och presenteras utifrån de teman som framkom vid analysarbetet. Studien beskriver det specialpedagogiska arbete som framkom på organisations-, grupp- samt individnivå även utmaningar och framgångsfaktorer beskrivs i studiens resultat. Utifrån teman visar resultatet i denna studie att speciallärare med inriktning matematikutveckling samt specialpedagoger ser samarbete och bristen på tid som utmaningar samtidigt ser de relationer, bemötande och samtal som framgångsfaktorer. Slutligen beskrivs det kvalificerade samtalet som verktyg i det specialpedagogiska arbetet.

Detta examensarbete förväntas bidra med en systematisk kunskapsöversikt över vad tidigare forskning skriver fram kring föreställningar, förekomst och förutsättningar kring specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal som kompetensutvecklande verktyg. Valet av metod motiveras genom en mindre systematisk forskningsöversikt inom ramen av kursen ”Vetenskapsteori och forskningsmetod”  i specialpedagogprogrammet, vilken synliggör ett kunskapsglapp inom forskningsfältet. Det övergripande syftet är att genom en systematisk kunskapsöversikt bidra med kunskap om den specialpedagogiska handledningsfunktionen och specialpedagogens roll som kvalificerad samtalspartner som kompetensutvecklande verktyg. Vidare syftar studien till att bidra med systematisk kunskap kring hur professioner inom förskola och skola förstår användandet av och förhåller sig till specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal. Genom granskning av tidigare forskning synliggör studien utmaningar, hinder och möjligheter.

Syftet med studien var att undersöka hur specialpedagoger kan använda Gal’perins teori samt Universell design som lärande (UDL) som redskap i sitt handledningsuppdrag för att tillsammans med läraren skapa en differentierad undervisning. Studien är kvalitativ. Det empiriska materialet består av lektionsbesök med fältanteckningar i ett protokoll och efterföljande samtalsfrågor och fältanteckningar. Lektionsbesöken genomfördes med fokus på lärarens arbetssätt. Det samlade empiriska materialet är sammanställt i fallbeskrivningar som har analyserats med hjälp av Gal’perins teori och UDL. I studien har vi besökt sex lektioner och det var hos fyra olika lärare. Studien har visat att lärarna önskar ha samtal och tid att reflektera över sin undervisning med specialpedagogen. Lektionsbesöken kan fungera som ett sätt att skapa en gemensam förståelse för praktiken och lärarna såg att besöken var värdefulla för att få ytterligare perspektiv på undervisningen. Genom att använda Gal’perins teoretiska begrepp orienteringsfas och genomförandefas i handledning av lärare kan pedagogiska handlingar förtydligas och analyseras så att samverkan kring undervisningsplanering kan ske. Gal’perins teori visar på en vikt av specialpedagogens initiala deltagande i både planeringen och utformningen av differentierad undervisning. Som komplement till Gal’perins teori kan vissa aspekter av UDL vara ett flexibelt redskap för att ge råd och utveckla differentierad undervisning.

Syftet med studien har varit att undersöka vad några specialpedagoger verksamma inom grundskolan berättar om handledning och konsultation i skolan. Studien har genomförts utifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer med syfte att fånga informanternas berättelser, i enlighet med narrativ teori. Efter genomförandet av intervjuerna transkriberades, kodades och tematiserades dem, vilket utmynnade i olika teman och subteman i relation till syfte och frågeställningar. Resultatet visar att rollen som specialpedagog formas olika utifrån faktorer som styrdokument, utbildning, förväntningar, erfarenheter, personliga intressen och förutsättningar som ges i den egna verksamheten. Det kvalificerade samtalet skrivs fram som ett paraplybegrepp för studien och berättelserna kring detta samtalsbegrepp och begreppen handledning och konsultation, som rör avgränsningen för densamma, skiljer sig åt mellan informanterna. Det framkommer en tvetydig bild av definitionen av det kvalificerade samtalet likväl som uppfattningen och tolkningen av begreppen handledning och konsultation. Det är tydligt att specialpedagogens otydliga roll har en stark inverkan på vad informanterna berättar om handledning och konsultation då rollen formas, enligt studien, mycket efter personen som innehar rollen. För att vidareutveckla det kvalificerade samtalet som kraftfullt verktyg i praktiken skulle den pedagogiska handledningen med fokus på pedagogisk utveckling behöva diskuteras vidare. Vi ser också behovet av att säkerställa rektorers kunskap kring uppdraget, som ett led i att bereda plats för samtalsuppdraget i praktiken. / The purpose of the study has been to investigate what some Special Educational Needs Coordinators working in elementary school have to say about supervision and consultation at school. The study has been conducted on the basis of qualitative, semi-structured interviews with the purpose of capturing the informants' stories according to narrative theory. After undertaking the interviews, they were transcribed, encoded and thematized, which resulted in different themes and subthemes in relation to the purpose of the study as well as to our research- questions. The results show that the role of a Special Educational Needs Coordinator is formed differently, depending on factors such as; governing documents, education, expectations, experiences, personal interests and the current conditions in their individual workplaces. The qualified conversation is written as an umbrella term for the study and the stories about this concept of conversation and the concepts of supervision and consultation, concerning the boundaries, differ between the informants. There is an unclear picture of the definition of the qualified conversation, as well as the perception and interpretation of the concepts of supervision and consultation. It is evident that the Special Educational Needs Coordinator's unclear role has a strong impact on what the informants tell us about supervision and consultation as the role is formed, according to the study, mostly based on the person holding the role. In order to further develop the qualified conversation as a powerful tool in practice, pedagogical guidance focusing on educational development needs to be further discussed. We can also identify a need to ensure the headteacher's knowledge of the assignment, as part of preparing a place for the communication assignment in practice.

Background: The school's mission is to promote the development and learning of all students and that special consideration should be given to those who have difficulty achieving the purpose of the studies. One way to find ways to support all learning is through conversations with special education teachers. According to the degree ordinance, the special education teacher with a specialization in language reading and writing development must be a qualified conversation partner regarding the same. My problem area is about the special education teacher's role as a qualified conversation partner and counsellor in matters of language, reading and writing development. The purpose of this work is to contribute knowledge about how some teachers, principals and special education teachers describe the special teacher's relational competence in the role of qualified conversation partner and advisor in matters of language, reading and writing development. Method in the study is semi-structured interviews of six respondents. Two special education teachers, two teachers and two principals. The interview results have been analyzed on the basis of Aspelin's (2018) analytics relational competence and on the basis of KoRP, the communicative relational perspective (Ahlberg, 1999). The results show that all respondents give examples of relational competence in the special education teachers. It also emerges that the special education teacher, in consultative conversations, is perceived as clear and structured. Half of the respondents feel that the conversations are important for the teaching of Swedish, and one of them states that he always makes changes in his teaching after the conversations. Conclusions: Both special teachers want to see more profound changes in the classroom after conversations. I see it as important that the special education teacher, with the support of the school management, is given the opportunity to develop their conversational role together with colleagues in continuing education. In different ways, the special education teacher's conversational role, for example through observations of classroom work and subsequent conversations, needs to be developed. The special education teacher’s importance as a conversation partner for language writing and reading development in school should be clarified and worked into the daily work at school. / Bakgrunden: Skolans uppdrag är att främja alla elevers utveckling och lärande och att särskild hänsyn ska tas till de som har svårt att nå målen. Ett sätt att utveckla former för att stödja alla elevers lärande är genom samtal med speciallärare. Enligt examensordningen ska specialläraren med inriktning mot språk- skriv-och läsutveckling vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare gällande detsamma. Mitt problemområde handlar om innebörden av speciallärarens roll som kvalificerad samtalspartner och rådgivare inom språk- skriv och läsutveckling. Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur några lärare, rektorer och speciallärare beskriver speciallärarens relationskompetens i rollen som kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor om språk- skriv- och läsutveckling. Metod i studien är semistrukturerade intervjuer av sex respondenter. Två speciallärare, två lärare samt två rektorer. Intervjusvaren har analyserats utifrån Aspelins (2018) analysverktyg relationskompetens samt utifrån KoRP, det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (Ahlberg, 1999). Resultaten visar att alla respondenter ger exempel på relationskompetens hos speciallärarna. Det framkommer även att specialläraren, i rådgivande samtal, upplevs som tydlig och strukturerad. Hälften av respondenterna upplever att samtalen har betydelse för undervisningen i svenska, och av dem är det en som uppger att han alltid gör förändringar i sin undervisning efter samtalen.Slutsatser: Båda speciallärarna önskar se mer djupgående förändringar i klassrummet efter samtal. Att specialläraren, med skolledningens stöd, får möjlighet att utveckla sin samtalsroll tillsammans med kollegor i fortbildningar ser jag som viktigt. På olika sätt behöver speciallärarens samtalsroll, t ex genom observationer av klassrumsarbete och därpå följande samtal utvecklas. Speciallärarens betydelse som samtalspartner för språk- skriv - och läsutveckling i skolan bör tydliggöras och arbetas in i det dagliga arbetet på skolan.