The aim with the study is to find key factors relating to internal marketing and to improve the process between the operating organization and its customers. A qualitative study is carried out within an organization active in the Swedish healthcare. The qualitative approach is carried out by collecting empirical data through observations, personal interviews and group interviews. The Physiotherapy Clinic at the Karolinska University Hospital is in the focus of the empirical study. The study locates existing differences in perceptions and comes up with recommendations for actions to improve the process of organisations within the Swedish healthcare and their customers. The study's results are that internal marketing can bring a lot to service-selling organizations and that the organizations internal conditions are as important as the external ones. Communication appears to be a key factor for an organization that has applied internal marketing. For enabling the most optimal position, the organization requires a consistency between the internal, external, and interactive marketing functions.

Detta examensarbete är en studie om matematik i vardagssituationer i en svensk förskola. Syftet med min studie var att undersöka vilken matematik som uppstår i av- och påklädningssituationer. Ytterligare ville jag ta reda på hur pedagoger arbetar för att lyfta fram och stimulera barnen för att upptäcka matematiken i dessa situationer. Jag har valt att göra en kvalitativ studie. I den empiriska undersökningen använder jag ostrukturerade observationer av pedagoger tillsammans med barnen i tamburen, som kompletteras med löpande protokoll. De kvalitativa intervjuerna med pedagogerna, som var inblandade i undersökningen, användes för att styrka det som observationerna visade. Resultaten visar att en del pedagoger använde av- och påklädningssituationerna för att synliggöra matematiska begrepp. I samtal med barnen utryckte de sig medvetet på ett matematiskt språk och förklarade begrepp för barnen i de situationer det behövdes.

Inledning: Vart femte barn i Sverige har utländsk bakgrund (Statistiska centralbyrån, 2013). Brembeck (2009) menar att barn som befinner sig mellan två olika kulturer kan ha svårigheter i att representera sig själva. Att studera relationen mellan mat och den mänskliga upplevelsen kan generera en förståelse om oss själva, och i en tid av kraftig invandring behöver migranternas mottagarland vara beredda och förstå människornas nya situation (Almerico, 2014). Syfte: Syftet är att undersöka migrerade barns upplevelser av mötet med en ny matkultur i Sverige, och hur de ser på maten som identitetsskapare. Material och metod: Studien baserades utifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer både enskilda och i fokusgrupp, samt fotoelicitering- med tillhörande matdagbok. Ljudupptagning användes vid samtliga intervjuer och videoinspelning skedde under fokusgruppen. Respondenterna bestod av sju migranter, alla 11 år gamla. Resultat: Resultatet visade att barnen äter både mat från den svenska matkulturen och från ursprungskulturen och att de ser positivt på det. Studien visade även att de inte anser att maten kan påverka deras identitet samtidigt som de ändå agerade utifrån att maten och identiteten samverkade. Slutsats: Barnen ser inte deras tillvaro mellan två matkulturer som problematiskt, vilket kan ses som ett resultat av att de har en förmåga att anpassa sig till nya situationer snabbt. På det hela taget visar studien på att barnen inte verkar känna eller reflektera kring den nya situationen i vidare utsträckning. Studiens begränsade omfattning gör att utfallet inte är generaliserbart men resultatet kan däremot ses som indikationer på fenomenet inför vidare forskning.

Ett svårlöst filosofiskt problem inom Kristendomen är att Gud ges attributen allgod och allsmäktig samtidigt som det finns ondska i världen. Detta filosofiska problem benämns teodicéproblemet. Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur fem företrädare inom Kristendomen i Sverige ser på ondska och lidande i världen utifrån deras reflektion över teodicéproblemets natur som ett filosofiskt dilemma. Studien har en kvalitativ metod bestående av intervjuer. Respondenternas svar jämförs med aktuell religionsfilosofiskt diskussion där likheter och skillnader sammanställs. Resultatet visade att den vanligaste förklaringen till teodicéproblemet var att företrädarna hävdade att det onda är en avsaknad av det goda samt att tolkningar av Gamla testamentet speglar de olikheter som företrädarna har. Lösningsansatser som företrädarna använde sig av till teodicéproblemet analyserades och försågs med vidareutvecklade filosofiska resonemang och infallsvinklar och visade att teodicéproblemet är ett svårlöst problem.

Syftet med denna studie var att undersöka vad publiken känner när de ser på tv-serier och vad som motiverar publiken till att följa dem. Tillgången till tv-serier har ökat under de senaste åren på grund av internets utveckling och i takt med detta har också konsumtionen ökat. För att undersöka vad publiken har för känslor för de tv-serier de följer har kvalitativa intervjuer utförts med fem informanter som flitigt ser på tv-serier. Materialet har analyserats utifrån teorier om reception av film- och tv-tittande. Resultatet visade på att tv-serier får publiken att känna en samhörighet, eller en vänskap, till karaktärerna i sina tv-serier, det får dem att reflektera över sin tillvaro, fly verkligheten och samtidigt får tv-serier publiken att må bra. Dessa resultat kan vara motiv till varför publiken fortsätter att se på tv-serier, avsnitt efter avsnitt.

Rapporten baseras på en fallstudie som gjordes på ett varuproducerande företag under vårterminen 2016. Rapporten är en C-uppsats skriven på informationslogistikprogrammet vid Linnéuniversitetet. Syftet med studien var att studera hur valet av kommunikationskanal och waste påverkar den upplevda kommunikationseffektiviteten bland de anställda på fallföretaget. Bakgrunden till studien grundar sig i att kommunikation är ett brett och viktigt område där det saknas forskning om kommunikationseffektivitetens påverkan av waste och kanalval. Kommunikationskanalerna utvecklas idag snabbare än teorierna som definierar dess användning, vilket gör uppsatsens ämne aktuellt. Teorierna som har använts i denna studie är Media richness theory [MRT] och Lean administration. Dessa har kombinerats och använts för att belysa hur den upplevda kommunikationsineffektiviteten kan ökas genom ett strukturerat kanalval på fallföretaget. Studien har haft en kvalitativ ansats med en abduktiv inriktning där resultatet kommer från individuella intervjuer med anställda på fallföretagets kontorsdel. Undersökningen visade att det finns brister i kommunikationen och att det påverkar kommunikationseffektiviteten på kontoret. Val av kanal görs individuellt utifrån vad personalen anser vara mest lämpligt då de inte ser helheten. Genom analysera och diskutera resultatet utifrån teorier framkom det att kommunikationseffektiviteten hade kunnat bli bättre om kanalvalen standardiserats. / The report is based on a case study made at a product producing company in the spring of 2016. The report is a bachelor thesis and is written by students from information logistic programme at Linnaeus University. The purpose of the thesis is to study what the effect of the choice of communication channel and waste could have on the employees at the company. Background to the study is that communication is a broad and important field where there is insufficient research on how waste and choice of communication channels affects communication effectiveness and efficiency. Development of new communication channels is faster than the studies about them and therefore lacks important information how and for what the new channels should be used for. This gap makes this study relevant. The theories that have been used in this study are Media richness theory [MRT] and Lean administration. These have been combined and used to show how the communication effectiveness and efficiency could improve if the company uses structured choice of channels for communication. The approach of the study has been qualitative with an abductive emphasis where the result comes from interviews with the employees at the company. The study is only carried out in the office at the company and will not include any other areas. The case study shows that there are deficits in the communication and that it affects communication effectiveness and efficiency at the office. The choice of channels to communicate through is done individually today. This because the employees are missing the big picture. The study has identified that a standardization of the communication would improve the communication effectiveness and efficiency. The result has been identified by using theories while analysing and discussing the result of the interviews.

Vårt syfte med undersökningen är att synliggöra hur undersköterskor upplever det administrativa arbetet som elektronisk dokumentation innebär samt hur skiftet från pappersdokumentation till elektronisk dokumentation upplevs. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med åtta undersköterskor, fem enskilda intervjuer och en gruppintervju på tre personer, studien utfördes på ett äldreboende. Vi undersöker hur personalen upplever att elektronisk dokumentation påverkar deras dagliga arbete. Resultatet visar att personalen anser att förändringen gjort att arbetsbelastningen och oron har ökat, detta eftersom det har skett förändringar i arbetsfördelningen i förvaltningen och att elektronisk dokumentation leder till ytterligare ett arbetsmoment för undersköterskorna på älderboendet. Personalen upplever att dokumentationen är detsamma som innan med pappers dokumentation eftersom dokumentation alltid har gjorts, utan att det är själva utförandet som har förändrats. Det uppkom att vissa upplever arbetsbelastning och oro för att hantera datorn samt att möjligheten att skriva fel i anteckningarna. Detta beror på många anledningar, såsom skriva för långsamt vilket gör att tiden försvinner från kunderna, att personen inte vågar erkänna att denne inte kan hantera datorn, de vet inte vad de ska skriva och behöver mer utbildning inom området. Genom att ta hjälp av varandra och chefernas stöd upplever personalen att de kan hantera de administrativa arbetsuppgifterna, men att det kan behövas mer utbildning för de som upplever oro i arbetsmomentet. De flesta respondenterna ansåg, att elektronisk dokumentation har skapat möjligheter och är tidsbesparande, så har de fått möjligheter att skapa en bättre vardag för sina kunder, då de hade mer tid till dem. Administrationsuppgifterna i sig har inte ökat, menar respondenterna, utan det är arbetsfördelningen som har förändrats vilket innebär att undersköterskorna utför mer administration än tidigare. De som är märkvärt är hur de anställda kan hantera den förändrade arbetsfördelningen och de nya rutinerna bakom denna

Att låta elever uttrycka sig på flera olika sätt i skolan blir allt viktigare eftersom eleverna redan innan skolstart vistas i miljöer med oändliga kommunikationsmöjligheter. Eleverna behöver därför kunskap om hur och varför de olika uttrycks- och kommunikationssätten används, detta för att kunna bli fungerande medborgare i dagens samhälle (Schmidt, 2015).   Denna kvalitativa studie har genomförts med hjälp av frisvarsenkäter och handlat om multimodala arbetssätt i undervisningen. Tio lärare som undervisar i förskoleklass och årskurs 1–6 i sydvästra Sverige har deltagit i undersökningen.   Syftet med undersökningen är att ta reda på om läroplanens riktlinjer om multimodalt lärande genomförs i skolan och i så fall i vilken omfattning. För att besvara studiens syfte ställs följande forskningsfrågor:   Vilka för- och nackdelar upplever lärarna med multimodala arbetssätt i undervisningen?   Vad anser lärare påverkar deras val av arbetssätt i undervisningen?   Undersökningen gjordes med John Deweys infallsvinkel i pragmatism som utgångspunkt, vars grundtanke är att individ och samhälle påverkar varandra och därmed inte kan skiljas åt och att kunskap befästs vid praktiskt utförande. Teorin belyser därför att lärare behöver vara uppdaterade och förnya sig i sitt arbete. Även en av Europeiska unionens åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande har fungerat som teori: digital kompetens.   Resultatet visar att arbete med multimodala arbetssätt i allra största utsträckning genomförs i skolan men med vissa hinder så som resurser, tid, personal och kompetens. Slutsatsen dras att lärare har olika uppfattningar om vad multimodalitet i skolan är. De anser att arbetet kräver guidning och stöttning av lärare med en tydlig planering och ett klart syfte. / Letting pupils express themselves in a variety of ways at school is becoming increasingly important, as pupils already reside in environments with infinite communication opportunities before they start school. The pupils therefore need knowledge about how and why the different expressions and communication methods are used, this to become functioning citizens in today's society (Schmidt, 2015).   This qualitative study has been carried out using open questionnaires and has been about multimodal working methods in teaching. Ten teachers who teach in pre-school classes and grades 1-6 in the southwest of Sweden have participated in the survey.   The purpose of the survey is to find out if the curriculum guidelines for multimodal learning are conducted at school and, if so, to what extent. To answer the study's purpose, the following research questions are asked:   What pros and cons do the teachers experience in multimodal working methods?   What do the teachers consider affects their choice of working methods in teaching?   The study was made with John Dewey's approach to pragmatism as a starting point, whose basic idea is that individuals and society influence each other and, therefore, cannot be separated. The approach also says that knowledge is consolidated in practical execution. The theory therefore explains that teachers need to be updated and renew their work. One of the European unions’ eight key competences for a lifelong learning has also worked as a theory.   The result shows that multimodal working methods it is carried out to the greatest extent in school but with certain obstacles such as resources, time, staff and skills. The conclusion is that teachers have different views on what multimodality in school is. They consider that work with multimodality requires guidance and support from teachers with a clear plan and a clear purpose.

Den här studien har som syfte att undersöka hur matematiklärare resonerar kring användningen av gamification utifrån ett undervisningsperspektiv. Studien genomfördes genom self reports där sex stycken lärare på tre olika skolor svarade på hur deras arbete påverkas av gamification. Svaren analyserades sedan med hjälp av att bryta ner svaren till kategoriserade nyckelmeningar och nyckelord. Sammanfattningsvis visar studien en positiv inställning till gamification i matematikundervisningen, men med vissa implikationer. Vi synliggör att lärarna ibland har en felaktig bild av gamification, och använder därmed inte metoden till sin fulla potential. Flertalet av lärarna svarar att de använder gamification som komplement till den övriga undervisningen, trots att de ser en positiv inverkan på både elevernas motivation och deras egen arbetssituation. Vi kan även konstatera att lärarna ofta tolkar gamification som digitala verktyg. Några av de negativa sidor som lyfts av lärarna är att eleverna får svårare för icke gamifierad undervisning om de är vana vid konstant feedback. Lärarna vittnar även om felaktigt användande av verktygen bland eleverna, där lättare uppgifter görs för att få enkla poäng.

Syftet med vår undersökning är att synliggöra hur elevinflytande för elever i årskurs 2-3 kan se ut i svenskämnet ur ett lärar- och elevperspektiv. För att uppnå detta syfte har vi följande frågeställningar: Hur kan elevinflytandet se ut i planering och genomförandet av svenskundervisningen enligt lärare och elever? Hur upplever elever sitt inflytande över svenskundervisningen? Hur kan elevers agerande för inflytande se ut i svenskundervisningen? Vi har utfört en kvalitativ studie på tre grundskolor. Datainsamlingen har bestått av intervjuer med lärare och elever samt observationer av svensklektioner. Våra teoretiska perspektiv har varit Foucaults (1980, 1991) maktteorier, Deweys (1939, 1999) teorier om makt och demokrati samt Fords (1992) motivationsteori. Vårt resultat visar att eleverna sällan agerar för eller erbjuds inflytande vid genomförande och planering av svenskundervisningen. Det framkommer att eleverna har skiftande upplevelser av inflytande över svenskundervisningen. Några elever menar att de får vara med och påverka innehåll och arbetsformer medan vissa elever upplever att de i liten utsträckning kan påverka. Eleverna är dock eniga om att de har litet inflytande över planering. Vårt resultat visar att lärarnas egna redogörelser av hur elevinflytandet ser ut i respektive klasser skiljer sig åt. Emellertid menar samtliga lärare att de tar hänsyn till elevernas intressen vid planering och genomförande av svenskundervisningen. Vi drar slutsatsen att det är nödvändigt att lärare tydligt informerar eleverna om deras inflytande. Eleverna behöver enligt oss få kännedom om vad, hur och när de har rätt att påverka. Dessutom drar vi slutsatsen att eleverna måste få reellt inflytande och det i hela processen samt att lärare behöver få stöd och verktyg för att kunna uppfylla demokratiuppdraget i svenskundervisningen.