Bakgrund: Kommunal hemsjukvård innebär att enskilda personer får hjälp med hälso- ochsjukvård i hemmet av legitimerad personal eller genom delegering. Specialistsjuksköterskanmöter patienter genom sjukdomsförebyggande, sjukvårdande eller hälsofrämjande åtgärder.Våren 2020 drabbade Covid-19 pandemin världen och restriktioner med begränsning avfysiska och sociala kontakter infördes för att minska smittspridning. För att öka kunskap omhur specialistsjuksköterskor kan stödja hemsjukvårdspatienter är det av vikt att inhämtaerfarenheter från hemsjukvård i samband med Covid-19 pandemin.Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter från hemsjukvård i samband medCovid-19 pandemin.Metod: Studien utgår från en kvalitativ explorativ design med induktiv ansats. Åttainformanter har intervjuats enskilt. Data har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Initialt saknades kunskap om smitta och sjukdom, oro och osäkerhet fanns över attbli smittad eller smitta varandra. Restriktioner om att hålla avstånd till varandra och stannahemma vid förkylningssymtom medförde omställning av verksamhet. Anpassningar avpatientvård krävdes inte bara för att det saknades behandlingsriktlinjer utan även för attminimera risk för smitta. Många patienter saknade social kontakt med anhöriga och deupplevdes mer nedstämda. Framgångsfaktorer för hantering av pandemin härleds till ökadsamverkan mellan vårdgivare, ökad kontinuitet av specialistsjuksköterskor hos patienter medbehov av specialistkompetens samt följsamhet till hygienrutiner.Slutsats: Specialistsjuksköterskors erfarenheter under Covid-19 pandemin kan bidra till ökadkunskap och ökad medvetenhet om vikten av beredskap för framtida utmaningar. Utvecklingav nya arbetssätt är betydelsefullt för att bibehålla ett personcentrerat förhållningssätt, främjahälsa och minska psykisk ohälsa inom hemsjukvård.

Abstract Föreliggande beskrivande kvalitativa studie har ansats till att undersöka och beskriva erfarenheter som elever i årskurs 5 har under sina matematiklektioner i en utvald kommunal grundskola. Metoden som används är kvalitativ där jag använder semi-strukturerade intervjuer med deltagare från den utvalda gruppen. Informationsinsamlandet följer ett syfte med följande kriterier: Deltagarna måste vara elever i årskurs 5 i den utvalda skolan i det aktuella geografiska området. Resultaten visar att det finns fyra väsentliga teman som framträder: a) Matematik är i sig själv ett intressant och utmanande ämne, b) Läraren är en stark faktor vid inlärning av matematik, c) Brist på stöd från familjen, och d) Självhjälp som en väg att överleva. Resultaten ger implikationer rörande processen mellan utlärande och inlärande i matematik, men även rörande lärarens roll, föräldrarnas roll och inte minst elevernas roll i processen kring att lära sig ämnet.Nyckelord: Matematik, kvalitativ studie, utmaningar, svårigheter

Professionen av grundutbildad sjuksköterska innefattar arbetet att vårda patientermed olika sorters sjukdomstillstånd på ett adekvat sätt. Den långvariga smärtan ärett sjukdomstillstånd som har en betydande utbredning i Sveriges befolkning. Detta är en av de vanligaste orsakerna patienter uppsöker sjukvården, eftersom be-hovet av vård för det sjukdomstillståndet är stort. Patienter som lider av den lång-variga smärtan finns i alla vårdenheter och är i behov av personalens stöd. Syfte: Att belysa patientens upplevelser av långvarig smärta i det dagliga livet. Metod:Litteraturöversikt med kvalitativ ansats genomfördes. Databaser CINAHL och PubMed söktes igenom där totalt tio relevanta artiklar hittades och användes i lit-teraturöversiktens resultat. Samtliga artiklar var av kvalitativ metod och analyse-rades enligt Friberg (2017). Resultat: Två teman med två kategorier för respek-tive tema har framkommit. Det första temat är: det förändrade dagliga livet, där kategorierna är: fysisk och psykisk påverkan, samt förändrade sociala relationer.Det andra temat är: att hantera smärtan, där kategorierna är: olika copingstrategieroch behov av vårdkontakter. Slutsats: Den långvariga smärtan är ett brett ämne,där alla aspekter i dagligt liv påverkas. Patienters upplevelser är en värdefull källatill fenomenet därför att det ger en fördjupad kunskap av den långvariga smärtan. / The profession of basic trained nurses includes the work of taking care of patientswith different types of states of ill-health on an adequate way. The chronic pain isa state of ill-health that has a wide spreading in the Swedish population. This isone of the most common reasons that patients search medical care, because theneed of care for this state of ill-health is great. Patients that suffer of chronic painexist in all the health-care units and need support from the nursing staff. Aim: To shed light on the patients' experiences of chronic pain in daily life. Method: A lit-erature review with a qualitative approach was implemented. The data bases CI-NAHL and PubMed were searched through, where totally ten articles were found and used in the results of the literature review. All the articles were of qualitativemethod and analysed according to Friberg (2017). Results: Two themes alongwith two categories for respective theme have emerged. The first theme is: thechanged daily life, where the categories are: physical and psychological influence.The second theme is: to handle the pain, where the categories are: various copingstrategies and the need of contacting a health centre. Conclusion: The chronic pain is a broad subject, where all the aspects of daily life are affected. The pa-tients' experiences are a valuable source of knowledge because it offers an in-depth understanding of the chronic pain.

Bakgrund/Problem Blockchain är ett tämligen nytt fenomen inom revision. I tidigare forskning går det att läsa om blockchain som ett nytt fenomen som kommer hjälpa revisorn att effektivisera och diversifiera sitt arbete. Andra forskare menar på att blockchain kan helt tar över professionen. De flesta forskare ser det från ett mer kritiskt perspektiv och menar på att revisorn kommer ha fortsatt stor roll i samhället. Syfte Studiens syfte är att skapa ökad förståelse för blockchain och hur den påverkar revisorsprofessionen. Studien bidrar till diskussionen om blockchain kan anses som ett hot eller en möjlighet för revisorsprofessionen. Metod I denna studie används en kvalitativ metod med en litteraturöversikt som grund.Data och kunskap kring ämnet samlas först in på ett explorativt och induktiv sätt och analyseras genom en tematisk analys för att identifiera mönster och ge oss en holistiskt vy över ämnet. Sedan utförs strukturerade sökningar av de stora teman som genererades av den tematiska analysen. Slutsats Sammanfattningsvis kom studien fram till att blockchain, rent teoretiskt, har potential till att helt ta över revisorsprofessionen. Det återstår dock många utmaningar som fortfarande behöver lösas för att detta ska bli verklighet. Implementeringen av blockchain förväntas effektivisera och förändra revisornsarbete och sätta högre krav på en mer teknisk utbildning. Vilket kommer att styrka revisorn som en profession enligt professionsteorin.

Skolverket är förskolans förvaltningsmyndighet, det är Skolverket som ansvarar för att förskolornas utbildning uppnår en god kvalitet. Denna studie har fokuserat på hur kvaliteten utvecklas när pedagoger sitter gemensamt och diskuterar över utbildningen. Syftet med studien var att undersöka vilket innehåll arbetslagsmöten behandlar, hur reflektion används i arbetslagsmöten och hur det bidrar till utveckling av utbildningen. Den kvalitativa studien genomfördes med semistrukturerad intervju som metod. Sex förskollärare intervjuades och empirin analyserades sedan i en tematisk analys i två delstudier. Delstudie 1 undersökte vilket reflektionsinnehåll som förskollärare anser diskuteras på mötet och hur reflektionen används för utveckling av utbildningen. I delstudie 2 undersöktes vilka aspekter som påverkar reflektionen, vilka övriga områden som diskuterades under mötet och vilka faktorer som styr vad mötet behandlar för att utveckla undervisningen. Studiens resultat visade på vikten av gemensam reflektion under mötet och engagerade kollegor som möjliggjorde utveckling av utbildningen som helhet. Reflektionen synliggjorde hur nya möjligheter skapades för att utmana barn, förändra lärmiljön och för att resonera med olika teorier och perspektiv. Studiens teoretiska utgångspunkt var det sociokulturella perspektivet. Teorin användes i studien för att språket och samspelet är relevant i det sociokulturella perspektivet genom att människor utvecklas och lär av varandra. För att lära av varandra behövde pedagogerna i studien dela sina erfarenheter och tankar under mötet för att kunna möjliggöra lärande och utveckling av sin egen kompetens.

Syftet med studien var att bidra med kunskap om på vilka sätt konflikter och konflikthantering kan leda till lärande och utveckling för de äldre barnen i förskolan. I den kvalitativa studien presenterades barnskötares och förskollärares syn på konflikter och konflikthantering utifrån semistrukturerade intervjuer som genomfördes med 10 pedagoger för att lyfta fram och synliggöra deras förhållningssätt och tankar. Den teoretiska utgångspunkten var ett sociokulturellt perspektiv för att få en förståelse för hur pedagoger i samspel och kommunikation med barn hanterar konflikter som uppstår i barnens fria lek. Resultatet visade att samtliga pedagoger tycker det är viktigt att vara nära barnens lek för att vara observanta och kunna upptäcka uppstående konflikter. Vidare visade resultatet att pedagogerna medlar i barnens konflikter genom kommunikation och samtal. Denna kommunikation möjliggör för barnen att uttrycka sig, lyssna in varandra och ta del av andras perspektiv. Resultatet visade också hur förskollärare arbetar förebyggande genom olika forum skapade för att hantera, bearbeta och samtala om konflikter. Ett ytterligare resultat var att barnskötare och förskollärare skiljer sig åt angående hur de beskriver sin syn på konflikter. Förskollärarna beskriver konflikter som utvecklande och lärande medan barnskötarna beskriver konflikter som en del av vardagen och hur dessa konflikter hanteras med barngruppen. En slutsats som drogs är att när pedagoger i förskolan ser barns konflikter som lärorika och utvecklande kan det ge barn en möjlighet att tillskansa sig kunskaper om konflikthantering.

Studien tar avstamp i den moderna barndomsforskningen och det spänningsfält som innebär att såväl som att förskolan som institution är en plats där barnen skall fostras till demokratiska medborgare, skall barnet betraktas som kompetent med rätt till att bidra till sin egen barndom. Syftet med studien är att, genom ett maktperspektiv, undersöka barns möjligheter till att påverka i förskolans pedagogiska verksamhet. Detta gör vi genom att titta på samlingen som specifik situation. Studien utgår från följande forskningsfrågor: Hur skapas en struktur och ett innehåll vid samlingen? Hur ser interaktionen mellan barn och pedagoger ut under samlingen? Hur utmanas och förändras samlingen, dess struktur och innehåll, i denna interaktion? Vi har genomfört en kvalitativ studie på en förskola, i vilken observationer samt intervjuer är metoder som använts i insamlandet av empiriskt material. Studiens teoretiska utgångspunkt baseras på inspiration av Michel Foucaults förståelser av att makt enbart kan existera som en aktivitet. Studiens empiriska material har analyserats utifrån tre maktbegrepp, vilka ingår i Foucaults teorier om makt: den disciplinära makten, den pastorala makten och motstånd. Studiens resultat visar att barnen i de observerade samlingarna har få möjligheter att påverka samlingens strukturer gällande tids- och rumsaspekt och det innehåll som pedagogen initierat. Trots det är inte barnen passiva i samlingen, utan är med och indirekt påverkar strukturerna. I synnerhet är det samtal som sker i interaktionen mellan barnen och pedagogerna, vilka barnen till viss del kan påverka, men inom ramen för vad pedagogen tillåter. Det framgår även att när pedagogen har ett bestämt innehåll att delge barnen, begränsas möjligheterna för barnen att komma till tals. Medan de ges fler möjligheter att delta i samtal när pedagogerna inte har ett lika bestämt innehåll. Slutligen har barnen fler möjligheter till att påverka samlingens innehåll till skillnad från deras möjligheter till att påverka samlingens strukturer, vilka är få.

No description available.

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers uppfattning av lekens roll i pedagogiken samt hur leken används i undervisningen i årskurs ett. Vi har undersökt om det förekommer problem för pedagogerna när det gäller att använda sig av lek i undervisningen. Vi har också undersökt vilka problem som i så fall kan uppstå. Vi har gjort en kvalitativ studie som är byggd på intervjuer och observationer. Studien har genomförts på en skola och vi har intervjuat fyra pedagoger i årskurs ett samt rektorn. I denna undersökning har vi utgått från Lev Vygotskijs tankar om leken och som är betydelsefull för barns utveckling. Till vår hjälp har det även använts tidigare forskning som berört vårt forskningsområde. Vår studie har visat att pedagogerna anser att leken är av stor betydelse för barns utveckling och att leken fyller många funktioner hos barnen. Vi har också kommit fram till att det kan förekomma olika problem när det gäller att använda sig av leken i undervisningen. Det kan bland annat handla om att alla pedagoger inte delar samma åsikt om lekens betydelse i undervisningen. Det är vanligt att pedagogerna arbetar i arbetslag där det inte är nödvändigt att alla delar samma åsikter om lekens betydelse i undervisningen.

Examensarbetet är en kvalitativ studie i form av intervjuer med erkänt duktiga tränare. Studien har på ett induktivt sätt undersökt hur dessa tränare praktiserar för att upprätthålla enpositiv motivation hos sina aktiva. Resultatet visade att fyra av fem tränare är uppgiftsorienterade vilket innebär att defokuserar på individens individuella framsteg, istället för på resultatet. Detta tillvägagångssätt bidrar till en högre inremotivation hos de aktiva, vilket forskning vidare har visat leder till att de aktiva fortsätter idrotta längre upp i åldern. Samtligatränare arbetade med individuella samtal och påpekar att detta är ett viktigt instrument för att få aktiva att komma över förluster och bibehålla en positiv motivation. Inom barnidrotten poängterar samtliga tränare att det är viktigt för motivationen att alla får vara med, och att fokus skall vara på lek och skoj. Iövrigt är trygghet och uppmuntran faktorer som framförs som viktiga. Även att arbeta mot en gemensam kultur och gruppkänsla anses som betydelsefulla faktorer för motivation.