”Politiken är ett spel, avskuret från det verkliga livet! Det är för att omskapa politikensinnehåll och metoder som kvinnorna bör engagera sig. Vitsen med den kvinnligarösträtten, dyrt vunnen 1921, är inte att förmera antalet röstsedlar, utan att ändra politikens riktning och för detta måste kvinnorna skolas i medborgarskap” Orden är Elisabeth Tamms i ett radioprogram från 1940 och hon kom attleva hela sitt liv efter dessa ord. Trots att Elisabet Tamm aldrig trodde påpartiväsendet lät hon sig ändå väljas till både kommun och riksdag. Hon ären av de kvinnor som utmanade manssamhället på 1920-talet. Hon gjordedet med stor entusiasm, skärpa och intelligens tillsammans med en gruppav andra färgstarka personligheter: Elin Wägner, Kerstin Hesselgren, AdaNilsson, Honorine Hermelin, m.fl. Tillsammans bildade de den inre kretsenav Fogelstadgruppen. Det var också dessa kvinnor som stod bakomtidskriften Tidevarvet. Mellan åren 1923 till 1936 gavs Tidevarvet ut, och var en radikalveckotidning. Fogelstadgruppen arbetade för att integrera kvinnorna isamhällsdebatten. På vilka sätt utmanade Fogelstadgruppen dåtidensgenusdiskurs och rådande normer och ideal? Vilka metoder använde de föratt öka sitt politiska inflytande i samhällsdebatten? Det ska uppsatsenförsöka besvara.

Att chefstalanger skulle vara speciellt kännetecknande för något av könen finns det inga bevis för. Eftersom det i dagens samhälle arbetar i stort sett lika många kvinnor som män, står kvinnan för hälften av begåvningsreserven. Det vore därför förödande för företag att inte ta till vara på denna tillgång. Statistiken gällande fördelningen av kvinnliga och manliga chefer inom näringslivet ser dyster ut, år 2006 var det endast 23 % kvinnor i chefsbefattning i den privata sektorn. På grund av denna snedfördelning kom vi fram till vårt syfte som är att förklara hur företag  går till väga för att få en mera balanserad fördelning mellan kvinnor och män på ledande befattningar. I uppsatsen har vi använt oss av en kvalitativ metod. Teorin skapades genom att söka information i form av litteratur, artiklar och utredningar. Därefter insamlades material till empiridelen genom två besöksintervjuer. Empirin ställdes sedan mot den teoretiska referensramen i en analys. Det resultat vi har kommit fram till i vår studie är att det finns fler olika tillvägagångssätt som företag använder sig av. Chefsutveckling, mentorskap och nätverk är ofta förekommande åtgärder för att få mer könsbalans på chefpositioner.

I denna studie analyserar vi kvinnligt ledarskap i en mansdominerad bransch. Genom åtta kvalitativa intervjuer undersöker vi vilka gemensamma egenskaper, strategier samt hinder och möjligheter kvinnliga mellanchefer upplever i sin ledarroll. Vår teoretiska referensram tar utgångspunkt i Hirdmans genussystemteori, vilken bidrar till att förklara hur kvinnlighet och manlighet skapas, samt aspekter kring det maktförhållande som råder mellan kvinnor och män. I den teoretiska referensramen tar vi även upp organisationsteorin utifrån Wahl, Alvesson och Due Billing, där kvinnans underordning inom organisationer beskrivs. Resultatet från vår studie visar att det finns flera gemensamma strategier, egenskaper och upplevda hinder och möjligheter hos kvinnorna. Bland annat lyfte alla respondenter fram att de är lyhörda, tydliga, strukturerade och organiserade. Resultatet visade även att majoriteten av respondenterna upplevde att de i egenskap av att vara kvinnor måste arbeta hårdare för att vinna samma respekt som manliga chefer har. Resultatet från vår studie stämmer dessutom väl överens med tidigare forskning inom ämnet.

Syftet med denna studie har varit att synliggöra transpersoner vardagsliv i ett samhälle som är uppdelat på kvinnliga och manliga kroppar. Materialet består av tre intervjuer med personer som gjort kroppsliga korrigeringar som, ur ett heteronormativt perspektiv, gör att de anses avvika från den manliga och kvinnliga normkroppen. Utifrån teorier om kön, genus och multipla subjektiviteter har jag undersökt hur (om) informanterna gör sina kroppar för att gestalta den självupplevda identiteten som varken man eller kvinna samt den tillskrivna identiteten som man eller kvinna. Analysen har visat att informanterna överskrider kroppsnormers gränser i miljöer som präglas av den dominerande (heteronormativa) könsdiskursen samtidigt som de använder sig av den dominerande könsdiskursen som strategi för att passera. Informanternas berättelser vittnar om hur deras korrigerade kroppar speglar deras självupplevda identiteter, vilket i relation till det heteronormativa samhället, påverkar deras livsutrymme både kroppsligt och identitetsmässigt. Berättelserna vittnar om hur informanterna begränsas och osynliggörs i deras vardagsliv vilket är följden av den heteronormativa könsdiskurs som dominerar i samhället. Materialet har utöver detta visat hur lagen om diskriminering för transpersoner inte överensstämmer med mina informanters upplevda diskriminering.

Uppsatsen berör fältet med självhjälpsböcker om dejting och vilken verkan dessa kan ha på bilden av hur man och kvinna ska vara i samhället. Syftet med uppsatsen begränsar sig till att, genom en topikanalys utifrån Ciceros och Janne Lindqvist Grindes persontopiker, göra en jämförelse av könsrollernas framställning i Henrik Fexeus dejtingbok Alla får Ligga - Strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan, och Sara Starkströms dejtingbok Game Girl. Det görs genom att genus läggs på dessa topiker som funnits intressanta. I analysen används Yvonne Hirdmans genusteori om genussystem och genuskontrakt för detta ändamål. Tidigare studier i ämnet som är intressanta för studien är bl.a. Panteá Farvid & Virginia Brauns artikel “The ‘Sassy’ Woman and the ‘Performing’ Man: Heterosexual Casual Sex Advice and the (re)constitution of Gendered Subjectivities”, och Leto DeFrancisco och Penny O’Conners intressanta inlägg “A feminist critique of self-help books on heterosexual romance: Read ‘Em and Weep”. Dessa beskriver amerikanska dejtingböcker och bilden av kvinnan och mannen som dessa ger, en bild som visar sig på många sätt likna de två svenska dejtingböckernas bild. För även om Starkströms bok ger kvinnan större spelrum i att vara en aktiv spelare så är det ändå mannen som ska ta initiativ till fysisk kontakt, något som även förespråkas i Fexeus bok, både direkt utskrivet och dolt. Ett beteende som både visar på Hirdmans genuskontrakt för kvinnan och mannen genom särskiljandet som stärker genussystemet, och även likhet med den amerikanska marknadens dejtingböcker enligt Farvid & Brauns artikel, samt DeFrancisco & O’Conners artikel. Trots goda förhoppningar att finna förändringar i ämnet om bilden av man och kvinna under dejter, är författarna inte förmögna att bryta sig ur de seglivade genussystemen. Det som vid första anblick genom persontopiker verkar visa på förändring, avslöjas sedan, utifrån Hirdman, vara låsta i gamla roller i genussystemet. Både öppet och dolt framkommer detta i tre mönster: Det fysiska utseendet hos kvinnor är viktigt eftersom det attraherar män. Män är logiska varelser och kvinnor är känslomässiga varelser. Båda parter kan vara aktiva under dejting och flörtande men mannen är den som tar initiativ till fysisk kontakt.

Abstrakt Syftet med denna uppsats är att genom ett motiverat urval av sex-scener undersöka representationen av sexualitet och genus i serien Game of Thrones. Vidare undersöks hur hierarkin skiljer sig åt mellan man och kvinna och vilken funktion det sexuella innehållet har. Teorierna kring the Male Gaze, Pornchic-tendensen och medierat sex appliceras under rubriken teoretisk ram. Genus och feministisk teori av Yvonne Hirdman och Helena Josefsson behandlas också i uppsatsen. Vi identifierar i vår analys ett antal karaktärer och nio motiverade sex-scener. Specifikt är dessa sex-scener bärande för både handling och syfte. Vi genomför en kvalitativ analys som utgår från narratologin och tre-stegsmodellen av Jostein Gripsrud, Ron Cowdery och Keith Selby. Denna analys lämpar sig för att tydliggöra de olika karaktärernas funktion och värde men också av scenerna i sig och dess explicita, implicita och deskriptiva mening.   Resultaten påvisade en generalisering kring kön och sexualitet. Av samtliga scener vi analyserade var kvinnorna alltid underordnade männen. Kvinnorna i Game of Thrones sexualiseras ständigt. De är alltid vackra, objekt, svaga, har låg status och är relativt odugliga. Bryter kvinnorna mot genuskontraktet så väntar ett fördärv bakom hörnet för dem själva eller den man de förhåller sig till. Män porträtteras istället alltid som ”maskulina”. De manliga karaktärerna behöver heller inte följa normen kring skönhetsideal. Männen är subjekt, icke sexualiserade, starka, hårda och dugliga med eller utan en kvinna vid sin sida. Kvinnorna i förhållande till männen symboliserar ofta en statussymbol, där för att verka pausande, samt bevisa lojaliteten eller hjälterollen mannen har. Alternativt är kvinnan en källa till fördärv. Kvinnorna använder sin sexualitet som överlevnadsstrategi och makterövring. Männen har istället sex när helst de vill och som en maktutövning emot kvinnorna i serien.   Vissa gränsöverskridningar finns, men grunden till dessa låg alltid i kvinnans identitet och riktningen skedde eller skapades i förhållande till en eller flera män. Sexualiseringens funktion var i enlighet med den klassiska narratologin stämninghöjande, sensationskapande och förskönande. På ett mer analytiskt plan verkade sexualiseringen för att fastställa de redan rådande normerna kring manlig och kvinnlig sexualitet. Sex säljer och vi tycks vara beroende av sex. Hierarkin i samtliga sexscener med penetrationssex var tydlig. Männen hade en högre ställning och utövade fysisk, psykisk och symbolisk makt gentemot kvinnan eller kvinnorna. Representationen av genus och sexualitet var därmed uppdelad i en tydlig dikotomi mellan man och kvinna.

The purpose of this study is to examine constructions of plaintiff [woman] and the defendant [man] in Swedish rape convictions from 2013. The cases in this study cover acquaintance rape. We also intend to analyze the constructions of the sexes in relations to each other. The study is completed by a qualitative text analysis, with inspiration of a hermeneutic interpretation. The result is presented by four categories: the worthy of protection of the woman, the penalty of the man, the complicity of the woman and credibility. The results show that women are constructed as victims in the convicted cases, but not in the acquittal. In acquittal cases the text highlights the defendants’ credibility and to a certain extent blames the plaintiff. We were also able to distinguish a new construction of the man; the man with no penalty. This study concludes that roughly all constructions of the sexes are explainable in relation to one another, for example the worthy of protection of the woman and the penalty of the man. Another conclusion we were able to make is that the constructions regarding the woman are most often richer than the constructions of the man.

No description available.

Arbetet handlar om hur genus gestaltas i reklamannonser i tidningen Svenska Dagbladet i specifika årtal och över tid fram tills nutid. Syftet är att undersöka vilka skillnader som finns gällande genus de specifika årtalen 1905, 1925, 1945, 1965, 1985, 2005, 2018 och över tid. Det material som vi har använt oss av i denna undersökning är reklamannonser från Svenska Dagbladet. Vi har analyserat vårt arbete utifrån de genusorienterade teorierna den naturliga ordningen, isärhållandet av manligt och kvinnligt och genuskontraktet från Yvonne Hirdman. Vi har även använt oss av Bordos teori om det kvinnliga idealet. Frågeställningen har bearbetats utifrån tre operationaliseringar där vi undersöker genus i olika teman, huruvida män respektive kvinnor är passiva eller aktiva i reklamannonsbilder samt om reklamannonstexterna vänder sig till män eller kvinnor. Vår undersökning visar att det finns skillnader i förekomst och framställning av genus, dels under de specifika årtalen och dels över tid. Undersökningen poängterar också att en del skillnader som uppstår ligger i linje med de teorier som vi använt oss av och kan betraktas som könsstereotypiska.

Syftet med denna studie är att undersöka användningen av förväntade språkliga drag för kvinnor när olika diskussionsämnen avhandlas på Facebook. Genom valda språkliga kategorier: svordomar, visuella känslouttryck, uttryck för osäkerhet och gradord, samt diskussionsämnena: sexism, relationer och brott, har både kvantitativa och kvalitativa analysmetoder använts. Med andra ord har frekvensen av de olika kategorierna inom diskussionsämnena kunnat presenteras men också en vidare analys av hur kategorierna används inom varje ämne. Resultatet visar att kvinnorna använder de språkliga kategorierna på olika sätt när de avhandlar olika diskussionsämnen. De slutsatser som går att dra utifrån undersökningen är att sexism frambringar flest uttryck inom varje språklig kategori till skillnad från relationer där de används minst. Det är därför möjligt att säga någonting om diskussionsämnena och hur deras innebörd påverkar kvinnornas kommunikationsstrategier, nämligen att ju högre grad av seriositet desto mer används det förväntade kvinnliga språket. När det kommer till hur de språkliga kategorierna används för att avhandla diskussionsämnena sticker användandet av gradord ut eftersom tidigare teorier har föreslagit att kvinnor använder fler försvagande uttryck än förstärkande. Trots det påvisar resultatet i den här studien motsatsen, nämligen att kvinnor främst använder sig av förstärkningsord.