<p>Our main purpose in this study was to identify the gender representations in comics and how these are presented to their readers. We focused on how comics, with six to ten year old children as their implied readers, represent male and female roles for identification. We also aimed to investigate differences and similarities in comics addressing boys or girls as implied readers.</p><p>The study was based on theories on gender, media and children in order to give some explanations to socialization and gendered identity processes in comics implied for young readers. We used qualitative methods, as discourse and semiotics, to analyze the chosen comics. According to these, in society media content also supports the male role as an unaware norm, and that media use during childhood have some effects on our identities as grown ups.</p><p>The result of our study shows that comics present young readers with stereotypical gender roles of male and female identities in society. The stories main characters are generally represented by men, while women often play the supporting parts to these male leading characters.</p>

<p>Vi upplever att männen uppvisar ett förändrat shoppingbeteende, vilket bland annat visar sig genom ett större intresse för såväl modemagasin som modebloggar. Detta kan vara ett tecken på ökad individualisering, genom vilken mannen vill uttrycka sin identitet och självbild. Det blir därför viktigt för företagen att nå denna grupp.</p><p>Uppsatsen syftar till att ge en mångdimensionell beskrivning av vad forskningen behandlat inom mannens, respektive kvinnans shoppingbeteende och hur det växt fram. Uppsatsen syftar dessutom till att, dels genom litteraturstudie, dels empirisk studie, undersöka, diskutera och tolka vad som utmärker mäns shoppingbeteende i Generation Y. Vidare syftar uppsatsen till att förutsäga vad som kommer att känneteckna det manliga shoppingbeteendet i framtiden. </p><p>Vi har arbetat utifrån en kvalitativ metod för att på så sätt uppnå ett djup i uppsatsen. Samtidigt har vi använt oss utav en deduktiv forskningsstrategi som inneburit att vi utgått från teorin. Empirin har sedan samlats in genom observationer och fokusgrupp­intervjuer.    </p><p>Referensramen behandlar manligt respektive kvinnligt shopping­­beteende. Även könsroller diskuteras och frågan om köns­skillnader eller inte tas upp. Forskningsmodellen presenteras i slutet av referensramen, vilken ligger till grund för vår empiriska studie.       </p><p>Vi kunde fastslå att de män vi studerat skiljer sig från beskrivningen av det traditionellt manliga shoppingbeteendet. Deras beteende utmärks genom en positiv inställning till shopping, ett intresse för kläder och mode och ett frekvent shoppande. De använder gärna Internet som informationskälla, dessutom pratar de ofta mode och kläder med varandra och lägger stor vikt vid shopping som en social aktivitet. Vi förutsäger att dessa utmärkande drag kommer att förstärkas i framtiden.</p>

<p>Sammanfattning;</p><p>Avsikten med detta examinationsarbete är undersöka om ledarskapsutbildningen Future Executive Women (FEW) med manligt mentorskap är en fungerande metod för att öka möjligheten för kvinnliga chefer inom det skånska näringslivet att avancera i karriären. För att få svar på våra frågeställningar, har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex av deltagare från utbildningen FEW. De teoriområdena som ligger till grund för examinationsuppgiften, är Kön och organisation, Ledarskap och Ledarskapsutveckling. I början av arbetet antog vi att denna typ av utbildning skulle ge deltagarna någon form av konkreta verktyg för att bryta den mansdominans som råder inom det skånska näringslivet. Nu i efterhand har vi förstått att utbildningen i ett kort tidsperspektiv inte lyckades med det i någon större utsträckning. För att möjliggöra en sådan förändring måste vissa delar av utbildningen förändras och förbättras. Vår tolkning är att en vidareutveckling av ledarutbildningen FEW skulle innebära ökade möjligheter för de kvinnliga cheferna att avancera. Avsikten med examinationsarbetet är att belysa och tolka deltagarnas åsikter om utbildningen och på så vis skapa en bild av om detta är en fungerande metod för att kunna motarbeta den ojämlikhet som råder. Vikten av att möjliggöra för kvinnorna att dels skapa egna nätverk och dels få tillgång till mansdominerade nätverk blir tydlig i undersökningen. Vårt arbete tyder på att flera faktorer i utbildningen måste förbättras för att detta skall uppnås.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att belysa situationen för transpersoner i det svenska samhället, med fokus på hur normer om manligt och kvinnligt framstår i mina informanters berättelser om deras vardagsverklighet. Materialet består av nio djupintervjuer med transpersoner inom grupperna transvestism, transgenderism, transexualism och intergenderism.</p><p>Utgången har visat på att en avgörande faktor i informanternas liv är huruvida de bedöms utifrån kulturella föreställningar om autencitet kopplat till kategorierna man/manligt och kvinna/kvinnligt. Flertalet informanter vittnar om osynlighet som en påtaglig problematik i vardagsverkligheten. Vilket är följden av omgivningens ständiga betraktande av ytan som den enda sanningen. Materialet har utöver detta visat på HBT- och RFSL-”världen” dels som ett alternativt rum för ickenormativa identiteter, och dels som en del av en verklighet där dominerande förståelser av manligt och kvinnligt på olika vis konstituerar verkligheten.</p>

<p>Tidigare forskning om journalistik och kön av Monica Löfgren Nilsson och Monika Djerf-Pierre har visat att bevakningsområden i journalistiken varit uppdelade mellan könen: männen har dominerat hårda områden och kvinnorna har dominerat mjuka områden. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det skett någon förändring i kvinnors och mäns bevakningsområden sedan könsfördelningen i journalistyrket blivit jämnt fördelad under tidsperioden 1999-2009. Dessutom är syftet att undersöka om journalister upplever att de finns något samband mellan könstillhörighet och vad de skriver om. För att svara på syftet har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys av totalt 906 artiklar i lokaltidningarna <em>Vestmanlands Läns Tidning och Upsala Nya </em><em>Tidning</em>. Vi har även gjort kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre kvinnliga och tre manliga journalister på dessa tidningar. Resultatet av vår undersökning visar följande aspekter: männen dominerar både den hårda och den mjuka bevakningen i tidningarna – undantaget är i <em>VLT </em>år 2009 då kvinnorna dominerar de mjuka nyheterna. Kvinnorna skriver något mer om hårda nyheter år 2009 jämfört med 1999. De hårda nyheterna utgör den största delen av tidningsmaterialet i <em>UNT </em>1999 och i <em>VLT </em>1999 och 2009. Men i <em>UNT </em>2009 är det istället de mjuka nyheterna som dominerar tidningsmaterialet. En del av de intervjuade journalisterna upplever att könstillhörigheten har betydelse i arbetet på det sätt att den styr den enskilda journalistens intresse. Intresset styr sedan i sin tur vilket ämne journalisten väljer att skriva om. Vår slutsats är att det mönster som tidigare forskning kartlagt delvis tagit en ny riktning: männen dominerar inte bara de hårda ämnena utan även de mjuka. Kvinnornas ökade antal i journalistyrket har inte bidragit till att bevakningsområdena blivit jämnt fördelade mellan könen.</p>

No description available.

Bakgrund: Faktum är att det finns en betydligt högre andel män på ledande positioner än kvinnor. Beror detta på att de är bättre ledare, eller har det med faktorer som organisationens struktur att göra? Författare har gjort en mängd studier kring tv-fiktion, och menar att fiktion inte bara är underhållning utan även ger en bild av den verklighet vi lever i. Det som händer där skulle även kunna inträffa i en ”vanlig” människas liv, men innehåller extrema faktorer för att fånga tittarens intresse. Detta är en bidragande faktor till att tv-serier når ut till så många människor, ett budskap kan förmedlas. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva hur kvinnor och män som ledare framställs i vetenskaplig och populär ledarskapslitteratur samt jämföra och analysera dessa med framställningar av ledare i tv-serien Rederiet. Avgränsningar: Vi har endast studerat ledare med en formell chefsposition, kaptener som arbetar ombord på fartyget. Dessa har begränsats till tre kvinnor och tre män. Vi avser inte att beskriva hur något är, utan hur det framställs. Genomförande: Underlaget till empirikapitlet har inhämtats genom studier av utvalda videoavsnitt av tv-serien Rederiet. Slutsats: Sammanfattningsvis framställs karaktärerna i Rederiet som att de, enligt våra tolkningar, bäst stämmer överens med den vetenskapliga genusmedvetna litteraturen. Denna säger att det inte förekommer några skillnader ur ett individperspektiv, men att strukturen medför att kvinnorna anpassar sitt ledarskap till den manliga normen för att inte vara avvikande. Enligt hur ledarna framställs i Rederiet finner vi inga skillnader mellan kvinnor och män.

Syftet med denna studie har varit att belysa situationen för transpersoner i det svenska samhället, med fokus på hur normer om manligt och kvinnligt framstår i mina informanters berättelser om deras vardagsverklighet. Materialet består av nio djupintervjuer med transpersoner inom grupperna transvestism, transgenderism, transexualism och intergenderism. Utgången har visat på att en avgörande faktor i informanternas liv är huruvida de bedöms utifrån kulturella föreställningar om autencitet kopplat till kategorierna man/manligt och kvinna/kvinnligt. Flertalet informanter vittnar om osynlighet som en påtaglig problematik i vardagsverkligheten. Vilket är följden av omgivningens ständiga betraktande av ytan som den enda sanningen. Materialet har utöver detta visat på HBT- och RFSL-”världen” dels som ett alternativt rum för ickenormativa identiteter, och dels som en del av en verklighet där dominerande förståelser av manligt och kvinnligt på olika vis konstituerar verkligheten.

No description available.

Sammanfattning; Avsikten med detta examinationsarbete är undersöka om ledarskapsutbildningen Future Executive Women (FEW) med manligt mentorskap är en fungerande metod för att öka möjligheten för kvinnliga chefer inom det skånska näringslivet att avancera i karriären. För att få svar på våra frågeställningar, har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex av deltagare från utbildningen FEW. De teoriområdena som ligger till grund för examinationsuppgiften, är Kön och organisation, Ledarskap och Ledarskapsutveckling. I början av arbetet antog vi att denna typ av utbildning skulle ge deltagarna någon form av konkreta verktyg för att bryta den mansdominans som råder inom det skånska näringslivet. Nu i efterhand har vi förstått att utbildningen i ett kort tidsperspektiv inte lyckades med det i någon större utsträckning. För att möjliggöra en sådan förändring måste vissa delar av utbildningen förändras och förbättras. Vår tolkning är att en vidareutveckling av ledarutbildningen FEW skulle innebära ökade möjligheter för de kvinnliga cheferna att avancera. Avsikten med examinationsarbetet är att belysa och tolka deltagarnas åsikter om utbildningen och på så vis skapa en bild av om detta är en fungerande metod för att kunna motarbeta den ojämlikhet som råder. Vikten av att möjliggöra för kvinnorna att dels skapa egna nätverk och dels få tillgång till mansdominerade nätverk blir tydlig i undersökningen. Vårt arbete tyder på att flera faktorer i utbildningen måste förbättras för att detta skall uppnås.