The purpose of this thesis is to study how femininity and masculinity is portraited in theeditorials of four Swedish lifestyle magazines; Glamour, Cosmopolitan, Moore and Slitz. Themain questions we based our study on are: What kind of relationship does the editor in chiefcreate with the intended reader? What conception of the world does the editor in chief createin the editorials? How does the editor in chief portray masculinity and femininity?In order to answer the questions above we performed a qualitative analysis of the editorials offour lifestyle magazines published during 2007. We used a discourse analysis with emphasison gender and how the editorials constructed masculinity and femininity and its stereotypicaltraits.Furthermore we based our results on a theory of the socially constructed gender. According tothis theory gender is constructed during our childhood and adolescense by the individuals andthe society surrounding us. These individuals and this society teaches us what is expectedfrom men and women in their traditional gender roles. Theories concerning stereotypes insociety and media were also helpful.During our analysis we found that there are several differences between how women portraythemselves in Glamour and Cosmopolitan and how men portray them in Slitz and Moore.There were also differences in how men portraid themselves in Slitz and Moore and howwomen portraid men in Glamour and Cosmopolitan. There were also several similaritiesbetween the different magazines.One of the most important similarities between the editorials was that all of them tended tolean toward the stereotypical description of masculinity and femininity. Also, the role of theopposite sex tended to be small and undetailed.The most important difference, on the other hand, we found was the language. While theeditorials in the lifestyle magazines directed to men used a harsh, sarcastic and humoristiclanguage, the editorials in the lifestyle magazines directed toward women tended to use amore friendly, educational and serious language.

”Talets gåva har alla fått. En del använder den effektivt, andra inte” (Gröning 1987:4). Varför är det så att alla inte använder det effektivt? I tidigare forskning pratar man om tvåtredjedelsregeln i ett klassrum; läraren har två tredjedelar av talutrymmet i klassen och av den tredjedel som eleverna har är det pojkarna som har två tredjedelar (Einarsson & Hultman 1984:82). För mig var det inte så konstigt att läraren innehar mycket av talutrymmet men däremot ville jag undersöka om och varför det är så stor skillnad mellan de manliga eleverna och de kvinnliga eleverna. Utgångspunkten i min undersökning är att under en lektion observera den språkliga aktiviteten, hur eleverna får eller tar ordet och också se både lärare och elevers reflektioner från samma lektion. Klassen som har observerats är en Komvuxklass där eleverna är mellan 21-47 år. Förutom att se generella drag i hela klassen har fyra elever studerats mer ingående, en talför man, en talför kvinna, en tystlåten man och en tystlåten kvinna för att se de individuella skillnaderna mellan eleverna. För att få fram hur elever och lärare upplever klimatet i klassrummet under den lektionen som observerades har en enkät genomförts på eleverna och en intervju genomförts med läraren. Egentligen är skillnaderna inte så stora mellan grupperna män och kvinnor men däremot visade sig skillnaderna vara större mellan de fyra utvalda eleverna. Den talföre mannen var den som hade klart mest av talutrymmet och den tystlåtna kvinnan var den som hade klart minst av talutrymmet. Det som påverkar elevernas del av talutrymme är inte lika starkt förankrat till könet som det är till elevernas personlighet. Det är mer avgörande om en elev är framåt eller lite blyg än om det är en han eller hon. I intervjun med läraren framkom det att hon inte tänkte på sina elever som män och kvinnor utan som individer. Hon försökte se till hur de är istället för till vad de är. Ofta är det generella synsätt som gör att skillnaderna blir så stora mellan de två grupperna män och kvinnor. Genom att ta ner studien på individnivå visade sig resultatet bli ett annat. I min studie visade sig gruppresultatet bli att skillnaderna mellan män och kvinnor i klassrummet inte är så stora men på individnivå visade sig skillnaderna vara ansenliga. Om det nu är skillnader mellan könen eller bara individerna kan vara svårt att visa. Som blivande lärare har jag i alla fall fått en hel del saker att tänka på för att underlätta för min klass så att alla kan få komma till tals. Som lärare kan man inte kräva av eleverna att de ska vara muntligt aktiva utan några förberedelser. Läraren måste skapa en miljö där eleverna vågar tala och också ge eleverna de verktyg de kan tänkas behöva för att öva upp sin muntliga aktivitet. Lärarens roll är otroligt viktig när det kommer till elevernas delaktighet i klassrummet. Det finns en balans som läraren ska hålla, ställa krav på eleverna samtidigt som man inte kräver för mycket och ge eleverna utrymme att tala fritt samtidigt som man ger ordet så att alla får komma till tals.

Our main purpose in this study was to identify the gender representations in comics and how these are presented to their readers. We focused on how comics, with six to ten year old children as their implied readers, represent male and female roles for identification. We also aimed to investigate differences and similarities in comics addressing boys or girls as implied readers. The study was based on theories on gender, media and children in order to give some explanations to socialization and gendered identity processes in comics implied for young readers. We used qualitative methods, as discourse and semiotics, to analyze the chosen comics. According to these, in society media content also supports the male role as an unaware norm, and that media use during childhood have some effects on our identities as grown ups. The result of our study shows that comics present young readers with stereotypical gender roles of male and female identities in society. The stories main characters are generally represented by men, while women often play the supporting parts to these male leading characters.

Vi upplever att männen uppvisar ett förändrat shoppingbeteende, vilket bland annat visar sig genom ett större intresse för såväl modemagasin som modebloggar. Detta kan vara ett tecken på ökad individualisering, genom vilken mannen vill uttrycka sin identitet och självbild. Det blir därför viktigt för företagen att nå denna grupp. Uppsatsen syftar till att ge en mångdimensionell beskrivning av vad forskningen behandlat inom mannens, respektive kvinnans shoppingbeteende och hur det växt fram. Uppsatsen syftar dessutom till att, dels genom litteraturstudie, dels empirisk studie, undersöka, diskutera och tolka vad som utmärker mäns shoppingbeteende i Generation Y. Vidare syftar uppsatsen till att förutsäga vad som kommer att känneteckna det manliga shoppingbeteendet i framtiden.  Vi har arbetat utifrån en kvalitativ metod för att på så sätt uppnå ett djup i uppsatsen. Samtidigt har vi använt oss utav en deduktiv forskningsstrategi som inneburit att vi utgått från teorin. Empirin har sedan samlats in genom observationer och fokusgrupp­intervjuer.     Referensramen behandlar manligt respektive kvinnligt shopping­­beteende. Även könsroller diskuteras och frågan om köns­skillnader eller inte tas upp. Forskningsmodellen presenteras i slutet av referensramen, vilken ligger till grund för vår empiriska studie.        Vi kunde fastslå att de män vi studerat skiljer sig från beskrivningen av det traditionellt manliga shoppingbeteendet. Deras beteende utmärks genom en positiv inställning till shopping, ett intresse för kläder och mode och ett frekvent shoppande. De använder gärna Internet som informationskälla, dessutom pratar de ofta mode och kläder med varandra och lägger stor vikt vid shopping som en social aktivitet. Vi förutsäger att dessa utmärkande drag kommer att förstärkas i framtiden.

The purpose of this study was to find out how gender roles are described in two popular children’s detective stories, one of them written in 2002 and the other in 1946, to be able to compare the two. In order to do this, I used a qualitative research method in which I read and analyzed the text and illustrations of the books out of a gender perspective.I used gender theories describing how stereotypical gender roles are displayed, and these theories were later associated with the books I studied. I also used previous research concerning gender roles in other children's books in order to compare those results with my own.After having read, analyzed and compared the two books, I found vast resemblances between them, but also certain differences. However, it is obvious that the gender roles in both books for the most part are traditional. It is mainly the girls (although not the adult women) that diverge from the stereotypical gender roles, but this is also what is most common and most acceptable in today's society.

<p>The Swedish construction industry is dominated by men; however this is starting to change. The average age of Construction Engineers is high and approximately 40 per cent of the employees will retire by the year 2015. Currently, female engineers dominate the graduating classes of Swedish Universities but this is not reflected in the Swedish Construction industry.</p><p>With so many female engineers available, why is this? Does it require a change in company culture and their condition of work to attract them? Is it the attitude towards women in the industry among the employees that has to be changed? Or is it a woman’s thoughts and prejudices of the industry that creates obstacles?</p><p>The purpose of this final thesis is to describe how contracting firms in the construction industry can make themselves more attractive for female engineers. To reach the purpose, a study among salaried employees and craftsmen was conducted. The study examines attitudes towards women as co-worker and leaders in the industry. The thesis also presents conclusions based on whether women require specific benefits at the company or a possible change of conditions to attract them to contracting firms and to make them stay in the company.</p><p>The study is conducted through surveys and interviews of male and female salaried employees, craftsmen and personnel managers at Peab Sverige AB. Female students of construction engineering are also included in the study.</p><p>Based on the results, some recommendations for Peab were suggested. Properly realized, these recommendations can result in a more attractive company for female engineers.</p><p>Recommendations to make Peab more attractive:</p><p>→ Play a key role in the choice of industry for pupils in nine-year compulsory school and for upper-secondary school. Also, become actively involved in the choice of employer for current students.</p><p>→ Change of conditions at the company</p><p>Offer trainee posts</p><p>Offer guidance for recent and present employees</p><p>Make part-time work possible for all the employees</p><p>→ Offer more benefits at the company</p><p>Offer a female network at the company</p><p>Offer a bigger opportunity for flextime</p>

<p>Attityder gentemot kvinnors i företagsledningar har under de senaste åren haft en positiv förändring. Trots det har människan länge förutsatt att högt positionerade ledare är män. Detta tyder på att kvinnor som strävar efter toppositioner möter hinder som försvårar deras väg upp för karriärstegen. Med detta i åtanke är syftet med denna uppsats att skapa en förståelse för viktiga dimensioner som påverkar kvinnors strävan mot toppositioner.</p><p>Som hermeneutiker var teorin utgångspunkten i vår forskningsansats. Efter genomförda interjuver, som berikade oss med en djupare förståelse inom ämnet, återgick vi och utvecklade teorierna. Vi önskade att värdera attityder bland de intervjuade kvinnorna och valde därför en kvalitativ vetenskaplig forskning. Vi erhöll en djupare förståelse för hur kvinnor når toppositioner, eftersom vår forskningsansats tillät oss att komma nära de studerade kvinnorna. Den empiriska informationen insamlades genom djupgående intervjuer med sex högt positionerade kvinnliga ledare. De utvalda respondenterna är i alfabetisk ordning: Amelia Adamo, Eivor Andersson, Gunilla Forsmark-Karlsson, Lena Herrmann, Anitra Steen, and Meg Tivéus.</p><p>De främsta teoretiska områdena, bidragande till att kvinnor når toppositioner är; självmedvetenhet, motivation, mentorskap, nätverk samt att ha en balans i livet. Hinder kvinnor möter längs vägen måste också övervägas för att få en helhetsförståelse för fenomenet; hur kvinnor når toppositioner. Den empiriska studien, framtagen via djupgående intervjuer med högt positionerade kvinnliga ledare, analyserades med hjälp av existerande teorier.</p><p>Det är inte en enkel uppgift att förstå faktorerna bakom underrepresentationen av högt positionerade kvinnor i företagsledningarna. Vårt samhälle idag är väl utvecklat och gör det därför svårt att förstå svårigheterna för kvinnor att nå toppositioner. För att skapa en förståelse måste vi kanske se bort från detaljerna och hindren och istället fokusera på kvinnorna som faktiskt har tagit sig den långa vägen till toppen. Detta leder oss till frågan; kvinna, hur kom du så här långt? Resultaten gjorde det möjligt att dra slutsatsen att de största hindren, när kvinnor strävar mot toppositioner, är interna faktorer inom kvinnorna själva. Kvinnorna måste våga tro på sig själva och utnyttja sina kunskaper och erfarenheter. Trots detta är kvinnorna inte isolerade individer. På grund av detta är inte personliga egenskaper tillräckligt för att förklara fenomenet om kvinnors strävan mot toppositioner. Det sker även en stor inverkan på de potentiella kvinnorna genom exempelvis nätverk samt mentorer.</p> / <p>Social attitudes towards women’s role in management have during the last decades had a positive change. However, people have for long assumed that a top executive is a man. This indicates that women striving for top positions often come across barriers that are blocking their attempts to climb the career ladder. With this in mind, the purpose of the thesis was to provide an understanding of important dimensions for women who strive for top positions.</p><p>As hermeneutic researcher, we used theory as a starting point. After the interviews, which enabled us to get deeper into the subject, we were able to move back to the theory again. We wanted to rate attitudes, beliefs and motivations among the interviewed women, and therefore a qualitative research choice was made. We were then able to get a deeper understanding of how women reach top positions, since the method permits us to come close to the research subject. Data was collected through in-depth interviews with six top positioned female leaders. The respondents selected for this study were, in alphabetical order: Amelia Adamo, Eivor Andersson, Gunilla Forsmark-Karlsson, Lena Herrmann, Anitra Steen, and Meg Tivéus.</p><p>The major theoretical areas, which are touched upon, are factors contributing to women’s strive for top positions within organizations. Important topics are self-confidence, motivation, mentoring, networking, and balance in life. Barriers must also be considered as obstacles coming across women’s way to top positions. The empirical data, received through the in-dept interviews with top positioned women, was analyzed with assistance of the theories.</p><p>It is not a simple task to understand the underrepresented part of women on top positions in the business life. The society today is very well developed and it is hard to realize the difficulties for women to get to the top. To understand we might have to look away from the details and barriers and start looking at the how women who actually are in the top made it so far. This guides us to the question; woman, how did you come this far? The findings enabled us to conclude that the major barriers, when striving for top positions, are internal factors within the women themselves and if they want to become top executives. However, the women are not isolated individuals. Therefore, not only the personal characteristics are enough when striving for top positions. There are still huge influences from people around the potential women, like networks and mentors.</p>

<p>”Politiken är ett spel, avskuret från det verkliga livet! Det är för att omskapa politikensinnehåll och metoder som kvinnorna bör engagera sig. Vitsen med den kvinnligarösträtten, dyrt vunnen 1921, är inte att förmera antalet röstsedlar, utan att ändra politikens riktning och för detta måste kvinnorna skolas i medborgarskap”</p><p>Orden är Elisabeth Tamms i ett radioprogram från 1940 och hon kom attleva hela sitt liv efter dessa ord. Trots att Elisabet Tamm aldrig trodde påpartiväsendet lät hon sig ändå väljas till både kommun och riksdag. Hon ären av de kvinnor som utmanade manssamhället på 1920-talet. Hon gjordedet med stor entusiasm, skärpa och intelligens tillsammans med en gruppav andra färgstarka personligheter: Elin Wägner, Kerstin Hesselgren, AdaNilsson, Honorine Hermelin, m.fl. Tillsammans bildade de den inre kretsenav Fogelstadgruppen. Det var också dessa kvinnor som stod bakomtidskriften Tidevarvet.</p><p>Mellan åren 1923 till 1936 gavs Tidevarvet ut, och var en radikalveckotidning. Fogelstadgruppen arbetade för att integrera kvinnorna isamhällsdebatten. På vilka sätt utmanade Fogelstadgruppen dåtidensgenusdiskurs och rådande normer och ideal? Vilka metoder använde de föratt öka sitt politiska inflytande i samhällsdebatten? Det ska uppsatsenförsöka besvara.</p>

<p>”Talets gåva har alla fått. En del använder den effektivt, andra inte” (Gröning 1987:4). Varför är det så att alla inte använder det effektivt? I tidigare forskning pratar man om tvåtredjedelsregeln i ett klassrum; läraren har två tredjedelar av talutrymmet i klassen och av den tredjedel som eleverna har är det pojkarna som har två tredjedelar (Einarsson & Hultman 1984:82). För mig var det inte så konstigt att läraren innehar mycket av talutrymmet men däremot ville jag undersöka om och varför det är så stor skillnad mellan de manliga eleverna och de kvinnliga eleverna.</p><p>Utgångspunkten i min undersökning är att under en lektion observera den språkliga aktiviteten, hur eleverna får eller tar ordet och också se både lärare och elevers reflektioner från samma lektion. Klassen som har observerats är en Komvuxklass där eleverna är mellan 21-47 år. Förutom att se generella drag i hela klassen har fyra elever studerats mer ingående, en talför man, en talför kvinna, en tystlåten man och en tystlåten kvinna för att se de individuella skillnaderna mellan eleverna. För att få fram hur elever och lärare upplever klimatet i klassrummet under den lektionen som observerades har en enkät genomförts på eleverna och en intervju genomförts med läraren.</p><p>Egentligen är skillnaderna inte så stora mellan grupperna män och kvinnor men däremot visade sig skillnaderna vara större mellan de fyra utvalda eleverna. Den talföre mannen var den som hade klart mest av talutrymmet och den tystlåtna kvinnan var den som hade klart minst av talutrymmet. Det som påverkar elevernas del av talutrymme är inte lika starkt förankrat till könet som det är till elevernas personlighet. Det är mer avgörande om en elev är framåt eller lite blyg än om det är en han eller hon. I intervjun med läraren framkom det att hon inte tänkte på sina elever som män och kvinnor utan som individer. Hon försökte se till hur de är istället för till vad de är.</p><p>Ofta är det generella synsätt som gör att skillnaderna blir så stora mellan de två grupperna män och kvinnor. Genom att ta ner studien på individnivå visade sig resultatet bli ett annat. I min studie visade sig gruppresultatet bli att skillnaderna mellan män och kvinnor i klassrummet inte är så stora men på individnivå visade sig skillnaderna vara ansenliga. Om det nu är skillnader mellan könen eller bara individerna kan vara svårt att visa.</p><p>Som blivande lärare har jag i alla fall fått en hel del saker att tänka på för att underlätta för min klass så att alla kan få komma till tals. Som lärare kan man inte kräva av eleverna att de ska vara muntligt aktiva utan några förberedelser. Läraren måste skapa en miljö där eleverna vågar tala och också ge eleverna de verktyg de kan tänkas behöva för att öva upp sin muntliga aktivitet. Lärarens roll är otroligt viktig när det kommer till elevernas delaktighet i klassrummet. Det finns en balans som läraren ska hålla, ställa krav på eleverna samtidigt som man inte kräver för mycket och ge eleverna utrymme att tala fritt samtidigt som man ger ordet så att alla får komma till tals.</p>

Gym härstammar från en manlig kultur och har kommit att bli en arena som präglas av manliga normer. En del gym har i modern tid börjat erbjuda kvinnor att träna på separata tjejdelar. Dessa delar är ofta ett låst rum där endast kvinnor har tillträde. Syftet med denna studie var att få en förståelse för varför manliga och kvinnliga motionärer tror att en separat del för kvinnor på gymanläggningar finns utifrån en social konstruktivistisk teori samt Simone de Beauvoirs perspektiv på genus. En social konstruktion är något som skapas genom människors samspel med varandra och samhället vi lever i. Simone de Beauvoir menar att sociala konstruktioner skapar individer till antingen män eller kvinnor och att män har kommit att bli samhällets ideal. Studien har genomförts via 10 stycken ostrukturerade intervjuer där 6 av respondenterna var kvinnor och 4 var män. En analys av rådata utmynnade i fem olika teman vilket sammanställdes till ett resultat. Temana åskådliggör de anledningar till varför tjejdelar finns enligt respondenterna och består utav den maskulina gymkulturen, osäkerhet och erfarenhet, manliga blickar, manliga och kvinnliga roller samt religion och kultur. Resultatet visar på att både män och kvinnor påverkas av rådande strukturer och normer i samhället. Dessa strukturer och normer kan även vara anledningar till varför separata delar för tjejer finns på gym.