Studien undersöker hur genus synliggörs visuellt, samt i vilken omfattning pojkar, flickor och vuxna karaktärer förekommer i ett urval av normkritiska barnböcker. Tanken är att få en inblick i hur genus gestaltas för barn från ett normkritiskt perspektiv. Genom kvantitativ innehållsanalys och semiotisk bildanalys så studeras illustrationerna i fem stycken normkritiska barnböcker. Resultatet visar att böckerna innehåller en mängd olika kombinationer av attribut, färger, kläder, frisyrer med mera för att visa på sitt normkritiska ställningstagande. Kläder och kroppsform är den vanligaste förekommande metoden för att gestalta en karaktär som genusneutral. Det genusneutrala barnet är den vanligaste förekommande karaktären i böckerna, de performativa pojkarna förekommer något mer än de performativa flickorna.

Syftet med uppsatsen var att undersöka gestaltningen av manliga och kvinnliga stereotyper, samt genusordningen i den populära ungdomstrilogin Divergent (2012–2014), skriven av Veronica Roth. Det är viktigt att undersöka hur litteraturen förmedlar kulturella förställningar om manliga och kvinnliga stereotyper för att kunna problematisera och bearbeta innehållet i litteraturundervisningen. För att analysera materialet valdes en kvalitativ narratologisk textanalys med fokus på berättarperspektivet. För att strukturera upp materialet användes Maria Nikolajeva (2017) schema över manliga och kvinnliga stereotyper. Den teoretiska bakgrunden utgjordes av feministisk och genusteoretisk forskning, samt feministisk litteraturteori. Tidigare forskning visar att protagonisten Tris anses vara normbrytande genom att tillskrivas manliga stereotypa drag, t.ex. tävlingslystnad och mod. Det framgick av analysen att författaren Veronica Roth maskerar genus stereotyper i falangtillhörigheterna. Vidare framkommer att manliga karaktäriserande drag gestaltade hos en kvinnlig karaktär framträder som något positivt, medan typiskt kvinnliga karaktäriserande egenskaper gestaltade hos en manlig karaktär förefaller som något negativt. På så vis kan man se att genusordningen trots allt upprätthålls i det berättade då kvinnliga egenskaper ses som sämre än de manliga och blir på så vis underordnade i hierarkin. / This essay examines the representation of male and female stereotypes and gender-based social structures in the young adult fiction novel, Divergent (2012-2014), written by Veronica Roth. It is important to examine how popular literature discloses cultural expressions of male and female stereotypes to challenge and process content when teaching literature in upper secondary school. A qualitative, narrative text method is used to analyze the material with a focus on the narrative's point of view. The analysis is based on attributes of male and female stereotypes established by Maria Nikolajeva (2017). Feminist and gender research as well as feminist literary theory inform the theoretical background. According to research results, Tris, the female protagonist, breaks gender norms by acting strongly competitive and dauntless. These qualities are usually considered male attributes. Conclusions from the analysis are that author Veronica Roth masks gender stereotypes through the so-called fractions. Furthermore, it appears that typical male characteristics featured in a female character are positive, whereas typical female characteristics expressed through a male character are somewhat negative. Thus, the gender-based social structures of female subordination and male dominance are preserved in this narrative because of the portrayal of female characteristics as inferior to the male characteristics.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga drag som kan tillskrivas manliga respektive kvinnliga rollfigurer i August Strindbergs drama Fröken Julie. Vidare är syftet att undersöka om det finns några skillnader vad gäller talutrymme och känslosamhet mellan kvinnor och män i dramadialogen. Metoden består av en kvalitativ samtalsanalys med inriktning på stilanalys, samt en kvantitativ undersökning av talutrymme och känslosamhet. Resultatet visar en stor mängd generaliserande drag som kan identifieras som könsbundna samt att mannens talutrymme är större än kvinnornas. Undersökningen visar också att graden av känslosamhet i dramat inte enbart är könsbundet. Slutsatserna visar att mäns och kvinnors sätt att agera språkligt förändrats över tid och att det inte bara är könstillhörighet som styr talet eftersom klasskillnader et cetera också har en stor inverkan.

Syftet med den föreliggande uppsatsen är att undersöka hur sex olika litteraturhistoriska läroböcker för gymnasieskolan gestaltar genus i grekisk antik litteratur. För att syftet ska uppnås har dessa läroböcker analyserats utifrån tre teman: urval, som svarar på vilken information läroböckerna ger, kopplat till författarskap, karaktärer och om antika Grekland; framställning, hur författare och karaktärer framställs ur ett genusteoretiskt perspektiv, och bilder, hur dessa kan kopplas ihop till genusproblematiken. Utöver detta kopplas dessa teman till kontextualiseringen läroböckerna gör till antiken. Resultatet visar att alla läroböcker, mer eller mindre, domineras av män. Även om kvinnorna har en plats i texten är det ändå en manlig norm som råder. Männen framställs som legender och hjältar medan kvinnorna anses vara starka och självständig men för känsliga. Läroböckerna problematiserar inte genusfrågan i framställningen av karaktärerna vilket leder till att de inte når upp till ett jämställdhetsarbete i böckerna. Slutsatsen är att även om den manliga normen råder och motsvarar hur det såg ut i antika Grekland skulle en problematisering av den stereotypiska framställningen gå i samma linje som det läroplanen och styrdokumenten fastslår.

Abstrakt Titel: Glasbubblan - En studie om kvinnliga ledare och deras avancemang i den svenska musikbranschen Författare: Lisa Andersson, Alexandra Björn och Jennifer Stensson Institution: Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan Program: Music & Event Management Kurs: Företagsekonomi III - Organisation, Examensarbete (kandidat) Handledare: Mathias Karlsson Examinator: Hans Wessblad Problemformulering: Vilka hinder upplever kvinnor på sin väg till de ledande positionerna inom den svenska musikbranschen? Syfte: Syftet med denna studie är att göra en kartläggning av vilka hinder kvinnliga ledare upplevt på sin väg uppåt i musikbranschen. Metod och teoretisk referensram: Rapporten består av en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Vi har samlat in empiri genom nio semistrukturerade intervjuer med kvinnor på ledande positioner verksamma inom musikbranschen. Den teoretiska referensram vi använt oss av innefattar glastakets möjlighetsstruktur, maktstruktur samt könsstruktur. Slutdiskussion: I slutdiskussionen presenterar vi de hinder vi lyckats kartlägga att kvinnor upplever, samt hinder de utsatts för rent omedvetet. Vi presenterar också vårt bidrag till den redan befintliga forskningen i form av en ny glasmetafor; glasbubblan. / Abstract Title: The glass bubble - A study about female leaders and their advancement in the Swedish music business. Authors: Lisa Andersson, Alexandra Björn and Jennifer Stensson Institution: Linnaeus University, School of Business and Economics Program: Music & Event Management Course: Business Administration III - Organization, Bachelor Thesis Supervisor: Mathias Karlsson Examiner: Hans Wessblad Problem statement: What obstacles do women experience on their way to the leading positions in the Swedish music industry? Purpose: The purpose of this study is to map out the obstacles that female leaders experienced on their way up in the Swedish music business. Method and theoretical reference framework: This thesis consists of a qualitative research with a deductive approach. We have collected empirical data that consists of nine semi structured interviews with female leaders in the music business. The theoretical referensframe we have used contains the glass ceilings structures of possibilities, power and gender. Discussion: In the discussion, we present the obstacles that we have mapped out from the womens experience. But we also present the obstacles that women have been exposed to unconsciously. We also present our contribution to the already existing research in the shape of a new glass metaphor; the glass bubble.

Uppsatsen analyserar böckerna Sagan om Sune och Sune - tjejtjusarmästaren, båda skrivna av Anders Jacobsson och Sören Olsson. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 framgår det att Sveriges skolor ska arbeta för att motverka traditionella könsmönster samt arbeta med normer och värderingar. Trots det visar forskning på att skolan inte är en könsneutral institution utan att både genus och stereotyper skapas och upprätthålls i verksamheterna. Forskning visar även på att lärare i många fall inte reflekterar över de värderingar som förmedlas i barnlitteratur. Utifrån det är syftet med analysen att undersöka vilka värderingar som framkommer i böcker om Sune samt om det skett någon förändring över tid mellan de analyserade böckerna. Metoden som uppsatsen bygger på är en textanalys som inriktar sig på hur karaktärerna i respektive bok beskrivs och framställs utifrån ett genusperspektiv. Analysen visar på att det inte har skett några större förändringar mellan böckerna utan att de följer samma mönster och tematik. Normerna som förmedlas går att se utifrån två perspektiv. Dels på så sätt att de upplevs aningen överdrivna och humoristiska, men även att karaktärerna i stort sätt till punkt och pricka överensstämmer med det forskning framlägger som stereotypiskt för pojkar och flickor. Huvudpersonen Sune följer däremot inte stereotypen för pojkar. Därmed både förstärker och bryter böckerna de traditionella könsmönstren. Förstärker på så sätt att de flesta karaktärerna följer det traditionella könsmönstren men bryter då huvudpersonen inte följer mönstret. Slutsatsen blir att användandet av böckerna i skolan inte går i linje med Sveriges skolors bestämmelse om att motverka traditionella könsmönster. Däremot skulle böckerna kunna användas som ett diskussionsunderlag för att diskutera aktuella ämnen, såsom genus, normer och att våga visa vem man är.

No description available.

Since 1991 government control of textbooks no longer takes place and the pedagogical framing is influenced by production relations in a rectified global mass culture where impressions and role models from the media have greater influence on students’ worldview and their socialization. Norms, ideas, values and attitudes are conveyed through language which is therefore seen as central in the creation of ideas about what is considered male or female. The purpose of the study is to examine, from a gender perspective, how girls/women and boys/men are portrayed and represented in both text and image in two textbooks in the subject of Swedish for kids in the third grade. Furthermore, the study aims to investigate the type of professions and/or activities occurring as masculine and feminine. The theories used for the analysis of the material are Yvonne Hirdman’s gender theory, Raewyn Connell's conception of gender relations and Bronwyn Davies sociological theory. The questions that are answered in the study are the following: * In what way is gender constructed in the representation of girls/women and boys/men by image and text in textbooks? * Which professions and/or activities are linked to masculinity and femininity? I have in my investigation concluded that boys/men and girls/women are represented differently in both textbooks. In the textbook ”LäsDax 3” I found that both genders are represented in a stereotypical way, while the other textbook “ABC-klubben, Nyckeln till skatten” is trying to move beyond the stereotypical representation. In the latter mentioned textbook, men and women are both allowed to exceed the prevailing genus contract of society by describing girls as active and men as emotional. Regarding professions and/or activities I could also find that they differ in the textbooks. ”LäsDax 3” follows the norms of society regarding what is seen as masculine or feminine, while “ABC-klubben, Nyckeln till skatten” exceeds society’s norms.

This study examines women's experiences of their career process as well as the importance of the network in order to reach high management positions within the Swedish business sector. Empirical data were collected from seven female managers, belonging to some of the largest corporations in Sweden. Data were conducted through a qualitative interview method and have been processed by the thematic analysis method. The theoretical framework that underlies the analysis of the collected material is the Careership theory, designed by Phil Hodkinson and Andrew C Sparkes. As an analysis tool, we have also used the term glass ceiling to provide an explanation for the reasons behind some of the barriers women may face in their career process. The study's results show how self-esteem in the form of courage, freedom, and motivation becomes an essential part of women's opportunity to pursue a career at the highest level. That being said, social capital in the form of family and networks in various forms has also proven to be of great importance for the women's opportunity to reach high positions within the Swedish business sector. In order to understand women's career development and career opportunities, horizons for action and networks such as social capital should be taken into account.

Studien ämnar undersöka hur kvinnliga projektledare inom konsultbranschen hanterar stereotypa könsbaserade förväntningar i sin yrkesroll. Mycket pekar på att denna bransch har formats av manliga värderingar och det kan därför förväntas att kvinnor som är projektledare upplever att de behöver agera på specifika sätt för att hantera detta och öka sin legitimitet som projektledare. Därför var syftet med denna studie att beskriva hur kvinnliga projektledare hanterar könsroller och stereotypisering i sin yrkesroll genom att intervjua fyra kvinnliga projektledare. Från intervjuerna framkom det att kvinnorna upplevde att det fanns vissa fördomar och förväntningar relaterade till kvinnligt ledarskap som de behövde hantera i sitt arbete. Resultatet från intervjuerna användes sedan för att bygga upp en ny modell som förklarar hur kvinnliga projektledare hanterar stereotypisering. Baserat på intervjuerna blev slutsatsen att kvinnorna hanterade könsbaserade förväntningar på tre olika sätt. Genom maktsträvan, påverkan och rollanpassning.