Denna uppsats undersöker kvinnligt entreprenörskap i Sverige och hur socialt kapital påverkar möjligheter till affärsutveckling på internationella marknader. Uppsatsen fokuserar på hur relationer påverkar företags möjligheter att säkra finansiering och hur detta i sin tur främjar tillväxt på den globala arenan som ett naturligt steg i affärsutveckling. Uppsatsen baserar sig på tre dimensioner av socialt kapital tillsammans med ett finansieringsperspektiv. Dessa utgör uppsatsens analytiska verktyg. Det tillvägagångssätt uppsatsen tillämpar är ett kvalitativt selektivt urval av teoretiska och genomförda empiriska studier, inklusive enkäter och intervjuer, för att ge en djupgående förståelse av ämnet. Resultatet av uppsatsen pekar på att relationer sinsemellan kvinnliga entreprenörer inte utgör det svåraste hindret för kvinnliga entreprenörer att överkomma. Istället visar det sig vara de interpersonella relationerna mellan affärsmän och affärskvinnor som utgör det största hindret.

Denna studie undersöker hur kvinnliga chefer uppfattar sitt ledarskap inom mans- och kvinnodominerade organisationer. Syftet är att förstå hur könsdominans påverkar kvinnliga chefers uppfattningar om sitt ledarskap och om det råder skillnader i deras beskrivningar av ledarskapsstilar. Uppsatsen utgår från tidigare forskning som inkluderar könsdominans och ledarskapsstilarna transformativt och transaktionellt ledarskap. Studien baseras på kvalitativa djupintervjuer med tolv kvinnliga chefer. Resultaten visar att könsdominans verkar påverka kvinnliga chefers uppfattningar av sitt ledarskap och ledarskapsstilar. Kvinnliga chefer i mansdominerade organisationer betonar anpassning och att överträffa förväntningar, medan de i kvinnodominerade organisationer fokuserar på inkluderande och relationsskapande ledarskap. Studien finner att transformativt och transaktionellt ledarskap kan kategoriseras hos båda. Transformativt ledarskap är något mer framträdande i kvinnodominerade miljöer och tydligare tendenser till transaktionellt ledarskap återfinns hos mansdominerade organisationer, men skillnaderna är små. Studiens resultat indikerar att könsdominansens påverkan är komplex och mångfacetterad, med både likheter och skillnader beroende på det organisatoriska sammanhanget.

Our world is not equal, and women are in a greater extent affected by the inequalities. Extra vulnerable for the inequalities are women in developing countries. In order to empower women and strive towards gender equality, female entrepreneurship has shown positive effects for women in developing countries. Entrepreneurial development programmers are implemented by both organizations and governments, with the aim of engaging women into business. In order to study the entrepreneurial motivations and outcomes of women in a developing country, a field study was conducted in Zambia. Organizations, working with entrepreneurial business training, as well as female entrepreneurs who took part in an entrepreneurial business training programme, were interviewed during a ten-week stay in Zambia. A comparison between women with a low level of education and a high level of education was done, in order to see whether their entrepreneurial motivations and outcomes deviate or correlates. From the findings of this study, it was concluded that women with different educational background have different motivations for entering entrepreneurial activities. Women with a higher level of education had personal motivations for entering, such as personal fulfilment, the wish to actualize an idea and the wish to leave a legacy. On the other hand, women with a low level of education were forced into entrepreneurship, in order to support for their family and mainly their children. However, regarding the entrepreneurial outcomes, they correlate, showing that entrepreneurship and business training has given Zambian women self-confidence and a business-mind. / Vi lever i en ojämlik värld. Världens ojämlikheter påverkar kvinnor i större utsträckning än män, och extra utsatta är kvinnor i utvecklingsländer. I arbetet för att sträva mot jämlikhet och kvinnors uppnådda egenmakt har kvinnligt företagande visat positiva effekter för kvinnor i utvecklingsländer. För att vidare studera kvinnors motivationer och uppnådda effekter utav kvinnligt företagande i utvecklingsländer har en fältstudie utförts i Zambia. Organisationer som arbetar med utbildning inom företagande, i kombination med kvinnliga entreprenörer som tagit del av ett sådant utbildningsprogram har under tio veckor intervjuats på plats i Zambia. En jämförelse mellan kvinnor med hög respektive låg utbildningsnivå hargenomförts för att ta reda på om utbildningsbakgrund har påverkat deras motivationer och effekter av entreprenörskap. Resultaten av studien visar att kvinnor med olika utbildningsnivåhar olika motivationer för att starta företag. Kvinnor med högre utbildning startar företag av personliga skäl, så som önskan om självförverkligande, viljan att göra en idé till verklighet och viljan att lämna något efter sig. Kvinnor med lägre utbildningsnivå, startar å andra sidan företag på grund av att det är deras enda val. De tvingas in i entreprenörskap för att kunna försörja sina familjer, främst sina barn. Däremot visar effekterna av entreprenörskap likheter mellan kvinnorna, trots ojämn utbildningsnivå. Effekterna av entreprenörskap och företagsutbildning har gett zambiska kvinnor självförtroende och har hos dem utvecklat ett nytt företagstänk. Hädanefter kommer uppsatsen att presenteras på engelska.

Syftet med studien var att undersöka om en ökad upplevelse av trakasserier i arbetslivet ger en ökad självskattad (o) hälsa. Vidare undersöker studien eventuella skillnader mellan män och kvinnor. Studien genomfördes genom en internetbaserad enkät som skickades ut till 420 stycken medarbetare på en större organisation. Enkäten baserades på mätinstrumenten Harassment Scale (Savicki, Cooley och Gjesvolds, 2003) och The Karolinska Exhaustion Scale (KES) (Saboonchi, Perski & Grossi, 2012). Studiens huvudresultat visade att trakasserier påverkar den självskattade (o) hälsan inom samtliga delområden(kognitiv utmattning, störd sömn, överdriven trötthet, fysiska symptom, lättretlighet och negativa känslor) av (o)hälsan. Studien visade även att männens självskattade (o) hälsa påverkades starkare av trakasserier än vad kvinnorna påverkades inom alla förutom ett delområde. / The purpose of the study was to investigate if high experienced harassment can explain high self-rated (un) health.  This was done by asking 420 employees to answer an internet questionnaire consisting based on the measuring intstruments Harassment Scale (Savicki, Cooley och Gjesvolds, 2003) and The Karolinska Exhaustion Scale (KES) (Saboonchi, Perski & Grossi, 2012).  The main result of the study showed that harassment in workplace has an impact on the self- rated health in all of the different areas of health (cognitive exhaustion, disturbed sleep, fatigue, somatic symptoms, irritability, negative affect) the results also showed that there is a difference between men and women consider harassments effects on the self-rated health. The results showed that men´s self-rated health was affected more than women in all of the areas except one.

Research question: How does the industrial company Scania work to get more women in leadership positions? Purpose: The purpose of this work is to describe how companies in a male-dominated industry can work to get a higher share of female leaders. Method: This survey was based on a deductive approach with a qualitative method. Theories have been obtained primarily from scientific articles and the empirical part has been collected through interviews from the companies Wiminvest and Scania. Conclusion: The conclusions the study came up with was different elements that companies in male-dominated industries can work with to get a higher share of female leaders. The first thing that companies can do is to join the project BON or similar projects to work on this issue. They can work with workshops and lectures to disseminate knowledge about the topic. Companies can also create a central function with the responsibility to control the equality work in the organization. They can also work on creating clear goals in terms of gender equality in the company. Companies in this industry can work on to bring more mentors and role models through different communication channels and to design career plans and development opportunities for women. A talent pool or something similar for women can be helpful to create where women can have a valuable network and thereby find mentors and role models. Companies can work with reviewing their recruitment process by, for example, to advertise all positions, for a longer period, try to have an equal distribution of men and women at the recruitment for managerial positions and create a clearer profile of requirements. / Frågeställning: Hur arbetar industriföretaget Scania för att få in fler kvinnor i ledande positioner? Syfte: Syftet med detta arbete är att beskriva hur företag inom en mansdominerad bransch kan arbeta för att få in en högre andel kvinnliga ledare. Metod: Denna undersökning har utgått från en deduktiv ansats med en kvalitativ metod. Teorier har inhämtats främst från vetenskapliga artiklar och empiridelen har insamlats med hjälp av intervjuer från företagen Wiminvest och Scania. Slutsats: De slutsatser som studien kom fram till var olika faktorer som företag i mansdominerade branscher kan arbeta med för att få in en högre andel kvinnliga ledare. Det första som företagen kan göra är att gå med i liknande projekt som BON för att arbeta med denna fråga. De kan arbeta med workshops och föreläsningar för att sprida kunskap om ämnet. Företagen kan även skapa en central funktion som har till ansvar att styra jämställdhetsarbetet i organisationen. De kan även arbeta med att skapa tydliga mål när det gäller jämställdheten i företaget. De kan även arbeta med att skapa tydliga mål när det gäller jämställdheten i företaget. Företagen inom denna bransch kan arbeta med att få in fler mentorer och förebilder genom olika kommunikationskanaler samt utforma karriärplaner och utvecklingsmöjligheter för kvinnor. En talangpool eller något liknande för kvinnor kan vara bra att skapa där de kan få ett värdefullt nätverk och därigenom hitta mentorer och förebilder. Företagen kan arbeta med att se över sin rekryteringsprocess genom att till exempel annonsera ut alla tjänster under en längre tid, försöka ha en jämn fördelning av män och kvinnor vid tillsättning av en chefsposition samt skapa en tydligare kravprofil.

Sammanfattning Sammanfattning - ”Hur kvinnor ska lyckas ta sig fram i en mansdominerad bransch” Datum:  2014-05-27 Nivå:  Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution:  Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST,  Mälardalens Högskola Författare:  Evelina Ljungman Agnes Åström  910906  901118 Titel: ”Hur kvinnor ska lyckas ta sig fram i en mansdominerad bransch” Handledare: Angelina Sundstöm Nyckelord: ”kvinnligt ledarskap”, ”glastak”, ”kvinnor i industrin”, ”kvinnor i toppositioner” Frågeställning: Hur arbetar industriföretaget Scania för att få in fler kvinnor i ledande positioner? Syfte: Syftet med detta arbete är att beskriva hur företag inom en mansdominerad bransch kan arbeta för att få in en högre andel kvinnliga ledare. Metod: Denna undersökning har utgått från en deduktiv ansats med en kvalitativ metod. Teorier har inhämtats främst från vetenskapliga artiklar och empiridelen har insamlats med hjälp av intervjuer från företagen Wiminvest och Scania.    Slutsats: De slutsatser som studien kom fram till var olika faktorer som företag i mansdominerade branscher kan arbeta med för att få in en högre andel kvinnliga ledare. Det första som företagen kan göra är att gå med i liknande projekt som BON för att arbeta med denna fråga. De kan arbeta med workshops och föreläsningar för att sprida kunskap om ämnet. Företagen kan även skapa en central funktion som har till ansvar att styra jämställdhetsarbetet i organisationen. De kan även arbeta med att skapa tydliga mål när det gäller jämställdheten i företaget. De kan även arbeta med att skapa tydliga mål när det gäller jämställdheten i företaget. Företagen inom denna bransch kan arbeta med att få in fler mentorer och förebilder genom olika kommunikationskanaler samt utforma karriärplaner och utvecklingsmöjligheter för kvinnor. En talangpool eller något liknande för kvinnor kan vara bra att skapa där de kan få ett värdefullt nätverk och därigenom hitta mentorer och förebilder. Företagen kan arbeta med att se över sin rekryteringsprocess genom att till exempel annonsera ut alla tjänster under en längre tid, försöka ha en jämn fördelning av män och kvinnor vid tillsättning av en chefsposition samt skapa en tydligare kravprofil. / Abstract Abstract-  “How women should manage to advance in a male-dominated industry” Date:  2014-05-27 Level:  Bachelor thesis in Business Administration, 15 ECTS Institution:  School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:  Evelina Ljungman Agnes Åström  910906  901118 Title: “How women should manage to advance in a male-dominated industry” Tutor: Angelina Sundström Keywords: ”female leaders”, ”glass cliff”, ”women in industry”, “women in top positions” Research question: How does the industrial company Scania work to get more women in leadership positions? Purpose: The purpose of this work is to describe how companies in a male-dominated industry can work to get a higher share of female leaders. Method: This survey was based on a deductive approach with a qualitative method. Theories have been obtained primarily from scientific articles and the empirical part has been collected through interviews from the companies Wiminvest and Scania. Conclusion: The conclusions the study came up with was different elements that companies in male-dominated industries can work with to get a higher share of female leaders. The first thing that companies can do is to join the project BON or similar projects to work on this issue. They can work with workshops and lectures to disseminate knowledge about the topic. Companies can also create a central function with the responsibility to control the equality work in the organization. They can also work on creating clear goals in terms of gender equality in the company. Companies in this industry can work on to bring more mentors and role models through different communication channels and to design career plans and development opportunities for women. A talent pool or something similar for women can be helpful to create where women can have a valuable network and thereby find mentors and role models. Companies can work with reviewing their recruitment process by, for example, to advertise all positions, for a longer period, try to have an equal distribution of men and women at the recruitment for managerial positions and create a clearer profile of requirements.

The methods of sex determination through skeletons or through objects in graves has been used on and off since the nineteenth century. Most of the osteological methods are however developed on intact bones, and the archaeological method assume that jewelry is female associated and weapons are male associated. A tendency to choose the archaeological sex determination above the osteological sex determination can be spotted as well. The study examines how the osteological sex determination methods could be used on fragmented skeletal remains, and question the archaeological sex determination method with a gender perspective. This will be achieved by analyzing thirteen graves from a burial ground in Lekarehed, Lärbro parish (socken), Gotland. The skeletal remains were excavated in 1878 and 1951 and is dated to late Bronze age–early Iron age and the Viking age. The aim with this study is to get a deeper understanding of how the methods can be used, and to shed light on the stereotypical view on femininity and masculinity that exists. The aim is also to emphasize that the most important and most interesting information comes from the discussion of the problems that exist in these methods, and that the most important thing is not to decide what is feminine or masculine, or to choose one method in front of the other. The analysis resulted in one certain, four uncertain and eight graves without sex determination regarding the osteological method, and two certain, one uncertain and ten graves without sex determination regarding the archaeological method. In the discussion, the problems with putting the woman and the man as pairs of opposition is brought up, because it excludes the graves that cannot be put in one of these two categories. The objects in the graves can represent something other than sex as well, for instance age or status. The cooperation between the osteologist and the archaeologist is important for the knowledge to evolve and to carry on. By looking at the material in a new way, new insights will perhaps come forth. / Denna uppsats handlar om hur det går att använda osteologiska och arkeologiska könsbedömningsmetoder på ett fragmenterat skelettmaterial. Metoderna som används för den osteologiska könsbedömningen är ofta, om inte alltid, utvecklade på intakta ben, och när det gäller fragmenterade ben blir könsbedömningen svårare att utföra. Den arkeologiska könsbedömningen är en könsbedömning gjord via föremålen i gravar och utgår kortfattat ifrån att vapen är manliga och smycken är kvinnliga. Den granskas här genom ett genusperspektiv som ifrågasätter synen på kvinnligt och manligt och hur de tankarna överförs till forntiden. Det finns också problematik i hur osteologin och arkeologin stämmer överens med varandra. För att undersöka problematiken har ett skelettmaterial på 13 gravar från ett gravfält i Lekarehed, Lärbro socken, Gotland analyserats. Resultatet för den osteologiska könsbedömningen blev en säker, fyra osäkra kön och åtta stycken utan könsbedömning. Resultatet för den arkeologiska könsbedömningen blev två säkra, en osäker och tio utan en könsbedömning. Slutsatserna i uppsatsen är att de osteologiska och arkeologiska könsbedömningsmetoderna blev problematiska. Den osteologiska på grund av de fragmenterade benen och svårigheter inom den morfologiska metoden. Den arkeologiska på grund av att det inte fanns könsindikerande föremål i många gravar och även på grund av vad vi sätter in i kvinnligt och manligt associerade föremål. Där både en osteologisk och en arkeologisk könsbedömning fanns, stämde de överens med varandra. Det betyder dock inte att de inte ska problematiseras, eftersom vi inte vet om forntidens människor tyckte att smycken var kvinnliga och vapen var manliga. Vi vet inte heller om föremålen representerar kön, eller vad föremålen hade för användningsområde. Det blir också svårt att dra slutsatser om hur individerna i Lekarehed såg på kvinnligt och manligt, eftersom resultaten av könsbedömningarna i många fall var bristfälliga, och för att gravfältet representerar olika tidsperioder. Ny kunskap kan uppkomma om vi slutar att sätta kvinnan och mannen som motsatspar, och är öppna för en annan syn på genus som inte representerar dagens (västerländska) samhälle, eftersom de gravarna som hamnar utanför de två kategorierna blir osynliga. Det är viktigt att osteologen och arkeologen samarbetar, och inte väljer den ena metoden framför den andra, eftersom den mest intressanta informationen och kunskapen kommer utifrån diskussionen av problematiken, och vilka nya aspekter som kan tillföras om vi inte förutsätter att forntidens människor såg på kvinnligt och manligt på det sättet som det finns en tendens till idag.

I denna studie undersöks hur ledarskap bland män och kvinnor ser ut i den privata sektorn, därvi valt ett specifikt företag att studera. Frågeställningen är om det finns skillnader i hur enman respektive kvinna antar sin ledarroll och hur denna speglas i organisationen samt vad dentillför den organisatoriska framgången. Frågeställningen studeras utifrån olika ledarskapsstilardär vissa framhävs mer än andra.Fördelningen av studiens population har syftet att företräda ett kvinnligt och ett manligtledarskap för att sedan utföra en analys av hur de olika speglas i organisationen. Intervjueroch observationer utfördes i syfte av att skapa en kontakt med deras ledarroller för att få enverklig uppfattning. Med observationer menas att vi fick chansen att betrakta respektive chefunder en viss tidsperiod för att upptäcka beteendemönster.Resultatet vi fick fram var att egenskaperna inte är könsbaserade utan snarareindividorienterade. Vi kom fram till slutsatsen att en man och en kvinna speglar olika normeri samhället och förväntas ha vissa egenskaper men att det i själva verket handlar om vilkenorientering individen har. Med andra ord vad personen lägger sin allra största fokus på. / This study examines leadership among men and women in the private sector where we havechosen a specific company to study. The question is if there are differences in how a man anda woman assume its leadership role and how this is reflected in the organization. Further morewhat it may add to organizational processes. The study is examined by different leadershipstyles where some emphasized more than others.The choice of the population in this study are supposed to reflect and represent the female andmale leadership where we got an opportunity to make an analysis of how the differences arereflected in the organization. Interviews and observations were carried out with the aim ofcreating a bigger understanding of how their leadership reflects on the staff and theenvironment in general. By observing the leaders, we were able the see different patterns ofbehavior in how they talked, reacted and thinked regarding their staff and the organization. Inother words, we got to see how they really work.The results we got was that there are no differences that are based on the gender, wediscovered that the differences are individualoriented.We came to the conclusion that manand a woman reflects the different standards in society and are expected to have certaincharacteristics, but that it is in fact an individualorientedmatter and difference. In otherwords, it depends on what the person put their greatest focus on.This thesis is written in Swedish.

Denna studies syfte är att ta reda på om det finns skillnader mellan mäns och kvinnors ledarskap inom företaget vid namn bemanningsföretaget, och om detta har en påverkan på arbetsmotivationen hos ledarnas assistenter. Forskningsdesignen som denna studie har tillämpat är av en kvalitativ karaktär och har genomförts i form av en fallstudie varav åtta individer har agerat som respondenter. Bland dessa var fyra stycken ledare, och fyra var ledarnas assistenter, vars arbetsuppgift är att arbeta tillsammans med ledarna. Teorier som har tillämpats i uppsatsen har utgått från teorier som berör manligt respektive kvinnligt ledarskap och arbetsmotivation. Studien har kommit fram till att det finns både likheter och skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap hos respondenterna. De största skillnaderna gällande ledarskapsstilar fanns hos männen. Kvinnorna adopterade ett relationsorienterat ledarskap och skiljde sig i en liten mån från varandra. Dessa likheter som observerades bland de kvinnliga ledarna fanns även hos en av de manliga ledarna. Arbetsmotivationen hos ledarnas respektive assistenter påverkades inte av ledarnas kön. De faktorer som tillsynes hade störst effekt och påverkan på arbetsmotivation var istället personlighetsdrag hos ledarna. / The purpose of this paper is to determine if there are differences between male- and female leadership within a company named bemanningsföretaget, and if these differences may have an effect on the leaders assistants work motivation or not. The research design that this paper has applied is based on a qualitative research design and has been carried out through a case study. 8 respondents has been interviewed in semi structured interviews, where 4 of these respondents are leaders, and the following 4 was their dedicated assistants. The theories applied in this paper are based on leadership theories, male- and female leadership theories, as well as one theory regarding work motivation. The outcome of this paper has determined that there are both similarities and differences between male and female leadership styles. The female leaders adopted a relational leadership style and did not differ very much from each other. The similarities observed regarding the female leaders could also be observed in one of the male leaders’ leadership style. The work motivation of the assistants was not affected by their leaders’ gender, but rather of factors regarding the leaders’ personalities.

No description available.