No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka läromedel för svenskämnet i årskurs 3 ur ett genusperspektiv med avseende på gestaltningen av pojkar och flickor. Anledningen till undersökningen är på grund av avsaknaden av obligatorisk granskning av läromedel inom skolväsendet. Metoden som använts är en läromedelsanalys där både bild och text har analyserats. Analysen är uppdelad i två delar där den första delen är en kvantitativ analys följt av en längre kvalitativ analys. Läromedlet som analyserades, Nyckeln till skatten 3A, stred mot flertalet av de traditionella könsmönster som finns i samhället samtidigt som några könsnormer bekräftades. Ett exempel på de bekräftade könsnormerna som presenterades i läromedlet var hur vissa flickor gestaltades i långt hår och rosa färgklädsel. Resultatet visade att flickor presenterades fler gånger än pojkar i både text och bild. Både kategorin pojkar/män och flickor/kvinnor överskred de traditionella könsmönster som finns i det litterära och samhället. Detta visas i läromedlet genom att flickor spelar fotboll och pojkar är emotionella. / The purpose of this study were to examinate teaching materials designed for the third grade teaching in the Swedish subject from a gender perspective regarding the presentation of boys and girls. The reason for this study is due to lack of compulsory reviews of teaching material in the school system. The method used is a teaching material analysis where both image and text have been analyzed. The analysis is divided in two parts where the first part is a quantitative analysis followed by a longer qualitative analysis. The analyzed teaching material, Nyckeln till skatten 3A, challenged many of the traditional gender patterns that exist in the society, while other gender norms were confirmed. An example of a confirmed gender norm presented in the teaching material was girls portrayed with long hair and pink clothing. The results showed that girls were presented more times than boys in both text and image. Both the categories’ boys/men and girls/women challenged the traditional gender patterns that exist in the literature and society by presenting girls playing soccer and emotional boys.

The purpose of this essay is to examine and interpret the usage and meaning of the greek word úποτασσω in the literary units in the New Testament called household codes (from the German word Haustafel included in Martin Luther´s Luthers Small Catechism). The verb úποτασσω is in the NRSV translated to be subject (Eph 5:22, Col 3:18) or accept the authority (1 Pet 3:1) and is used in the household codes as an exhortation to subordination for women. My examination and interpretation has been conducted through exegetical and redaction-critical analysis where I also have tried to cross-examine the christian writings on the topic with related texts on conceptions of gender in antiquity. I have studied the texts through the critical lens of feminist hermeneutics and from a feminist theological perspective. The aim of the study is to understand and interpret the texts from a historical-critical point of view, but my work also has a feminist-liberationist premise that hopes to find ways to constructively interpret texts that seem to diminish the full humanity of women and promote rigid culture-bound definitions of "male" and "female".

Den här uppsatsen undersöker hur den kvinnliga och vita blicken samverkar, samt hur de uppenbarar sig hos svenska kvinnliga dokumentärarbetare. Det undersöks genom en analys av dokumentärfilmerna Lekplats Broadway (Ribbsjö& Marklund, 1978), Tala med mig systrar (Wechselmann, 1998) och Kiki (Jordenö, 2016). Utgångspunkten är att se vad som sker när den kvinnliga blicken och den vita blicken möts och hur det påverkar berättandet i filmerna. Uppsatsen undersöker skildringar av kvinnor, barn och HBTQ-personer med olika etniciteter. Det görs utifrån teorierna om den kvinnliga blicken, den vita blicken och intersektionalitet. De här begreppen beskriver hur olika identiteter så som kön och etnicitet påverkar individers upplevelser och perspektiv. Något som även påverkar filmskaparens synsätt. Sammanfattningsvis härleder uppsatsen att det finns en kvinnlig blick i filmerna som samverkar med den svenska blicken på olika sätt. Det framkommer även att det är viktigt att ta hänsyn till filmskaparens bakgrund utifrån andra faktorer än kön.

Uppsatsen är en kvalitativ, semiotisk studie som analyserar tre bilderböcker från bokförlaget OLIKA förlag. Uppsatsen syftar till att undersöka könskodade tecken i tre bilderböcker från detta förlag som säger sig arbeta med normkritiska skildringar avseende kön, vilket benämns som att de arbetar ”normkreativt”.Uppsatsens ambition är att se hur OLIKA förlag har närmat sig sitt mål att arbeta just normkreaktivt, samt se om det är någon skillnad, i gestaltningen, mellan huvudroller av olika kön. Detta kommer att öka förståelsen för hur vi tolkar symboler och hur vi som visuella kommunikatörer kan fortsätta arbeta kreativt med ett genusperspektiv. Uppsatsen utgår från Halls representationsteori, Nikolajevas och Kårelands teori om könsstereotyper och Hirdmans teori om könssystemet. Resultaten visar på att karaktärerna är normbrytande på olika sätt och i olika utsträckning. Karaktärerna i materialet avkodas lättare som män, vilket visar att mannen som norm fortfarande behöver utmanas.

Denna studie ämnar öka förståelsen för hur kvinnliga ledare navigerar i mansdominerade branscher, syftet är också att undersöka eventuella utmaningar som råder och om det krävs anpassningar för att upprätthålla legitimitet i det kvinnliga ledarskapet. Genom att besvara detta syfte kan kunskapen bidra till att eliminera den obalans som råder mellan könen när det kommer till ledarskap inom mansdominerade miljöer. Studien tillämpade en kvalitativ forskningsansats där det empiriska materialet samlades in via semistrukturerade intervjuer med sju kvinnliga ledare i mansdominerade branscher. Det insamlade datamaterialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat tyder på en komplex diskurs kring kvinnliga ledarskapsstrategier, där kvinnliga ledare tillämpar strategier som syftar till att antingen passa in eller sticka ut. Detta genom att exempelvis dra fördelar av fördomar eller spela på ekonomiska intressen. Strategierna syftar till att understödja kvinnliga ledares legitimitet, hantera strukturella utmaningar eller i vissa fall även manövrera sitt föräldraansvar. Studien utgör ett betydande bidrag till forskning om ledarskap och genus på det sätt att det synliggör och ökar förståelsen för kvinnors minoritet bland ledande positioner i mansdominerade miljöer. / The aim of this study is to develop a better understanding of how female leaders navigate the male-dominated industries, the aim is also to explore what challenges they might face and whether adaptations are required to maintain legitimacy for female leadership. By answering this purpose, we hope to gain knowledge that will help eradicate the imbalance that exists between the sexes regarding leadership in male-dominated environments. The study applied a qualitative research approach in which the empirical material was collected via semi-structured interviews with seven female leaders in male-dominated industries. The collected data was analyzed using a thematic analysis. The study's results indicate a complex discourse around female leadership strategies, where female leaders apply strategies with the purpose of either fitting in or standing out. This could be done by taking advantages of prejudices or capitalize on financial interests. The strategies aim to support the legitimacy of female leaders, deal with structural challenges or in some cases even maneuver their parental responsibility. The study constitutes a significant contribution to research on leadership and gender, in the way that it increases the understanding of the minority of women in leadership positions and makes it more visible in male-dominated environments.

<p>Genom åren har debatten om hur män och kvinnor framställs och porträtteras i media handlat om vilka signaler dessa sänder ut till samhället, med tyngdpunkten på negativa aspekter kring hur framförallt bilden av kvinnan framhålls.</p><p>I denna uppsats ges ett försök till att undersöka och granska hur föreställningar om genus uttrycks och produceras i text och i bild i livsstilsmagasinen Cosmopolitan och FHM. Cosmopolitan är ett medium som vänder sig till unga kvinnor i åldrarna 20-30 år medan FHM vänder sig till män i åldrarna 18-35.</p><p>För att kunna identifiera den producerade bilden av genus, vad som är specifikt manligt respektive kvinnligt utgår uppsatsen från en teoretisk ram som behandlar maskulinitet och femininitet, identifikation, mediernas makt och stereotyper, samt genus i media. Som inspirationskälla står medieforskaren Anja Hirdman och hennes verk Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt.</p><p>Uppsatsens genomförande vilar på en kvalitativ undersökning i form av en retorisk textanalys och en bildanalys. Som exempel står 20 artiklar som är hämtade från fyra olika utgåvor från respektive livsstilsmagasin under år 2006, där artiklar som på något sätt behandlar sexualitet och relationer har analyserats.</p><p>Med utgångspunkt från det insamlade materialet, kopplat till den teoretiska ramen, har således vissa tendenser kunnat identifieras som visar på att det finns tydliga skillnader, men också likheter mellan livsstilsmagasinen. I Cosmopolitan konstrueras bilden av kvinnlighet utifrån ett manligt godkännande då hon i text och bild tenderar att visas upp i och skrivas om i förhållande till mannen. Den komplexa konstruktionen av femininitet i Cosmopolitan framhålls ytterligare av ett instruerande och uppmanande tilltal där kvinnlighet är något som läsaren måste lära sig. I FHM konstrueras istället kvinnan som en symbol för sex, då hon först genom en manlig bekräftelse känner sig feminin. Vidare skapas maskulinitet i FHM i förhållande till den bild som målas upp av den kvinnlighet som presenteras i text och bild samt genom avsaknaden av manliga kroppar. I Cosmopolitan är det istället bilden av mannen som den romantiske drömprinsen som avgudar och älskar sin kvinna som gör sig synlig.</p>

This study has been conducted as a literary analysis of four chapter books for children in the early years of compulsory school: Magister Tutnäsa, Vilken fullträff, Astrakan, Sune och tjejhatarligan, and Alva och Dum-Julia. The aim has been to analyse four teacher characters from a gender perspective. The study has focused on the teachers’ personal characteristics and whether these are typically female or male. Another aim has been to study how the character reinforces or runs against stereotyped gender patterns. Stephens’s and Andræ’s matrices of femininity and masculinity in literature have been used. The result shows that all the teachers in the analysed books are portrayed in a nuanced way. The characters display examples of both gender stereotypes and gender-transgressing characteristics. Stereotyped gender patterns are something that school is supposed to counteract. This can be done by working with literature. For this reason, another aim has been to show how teachers can purposefully use literature in the school’s work for gender equality.

The aim of this study is to investigate how gender and class are portrayed in textbooks that are used in teachings of social studies. This study uses a qualitative research method analysising both texts and images. The theoretical framework used is intersectionality and gender perspectives developed by Hirdman (1988) and Josefson (2005). The questions focused in the study are the following:  How are men and women portrayed (through both text and images) in two textbooks used in social studies? Is the portrayal of men and women based on traditionally female and male-dominated jobs? And is there a correlation between female and male characteristics in the professions that appears in the textbooks? Are men and women portrayed (in the textbooks) as if belonging to separate classes? The results show that female and male characteristics are kept apart in the textbooks, and that women and men generally are associated with traditional female and male-dominated jobs and jobs that are described by female or male characteristics. The result however shows an equal distribution of men and women in the textbooks.

Denna studie belyser hur det multinationella byggföretaget NCC arbetar med kvinnligt ledarskap. Syftet med studien är att undersöka skillnaden mellan manligt och kvinnligt ledarskap utifrån kvinnliga ledares perspektiv. Bakgrunden till undersökningen grundas i att kvinnor alltid varit underrepresenterade i den mansdominerade byggbranschen, inte minst på ledande positioner. Således är det intressant att studera detta ämne från kvinnors synvinkel. Vidare delges samt jämförs skillnader i ledarskap mellan Sverige och Finland. Sverige anses vara ett av det mest jämlika länderna i världen och därför är det intressant att granska om skillnader finns mellan Sverige och grannlandet Finland. Metoden som tillämpats för att besvara frågeställningarna är en kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har utförts med kvinnliga ledare från Sverige respektive Finland. Resterande data är av sekundär karaktär och består av tidigare forskning samt litteratur inom det berörda ämnet. Resultatet som genererats från studien visar att de kvinnliga ledarna inte anser att det finns några större skillnader på ledarskapet mellan män och kvinnor, utan att det är på individnivå. Respondenterna menar att könet inte spelar någon roll utan det viktigaste är att vara en bra ledare, dock framkom det att kvinnor har en viss svårighet att klättra i karriären. NCC arbetar aktivt med att främja kvinnor till ledande positioner genom nätverket Stella som dock endast finns i Sverige. Vidare identifierades att det finns skillnader mellan det svenska och finska ledarskapet. / This study reviews how NCC, a multinational company in the construction industry are working with female management. The purpose of this study is to see if there are any differences between male and female leaders, from a female leaders perspective. The background of the study is the fact that women always have been underrepresented in the construction industry, not least in leading positions. Thus, it is interesting to investigate the subject from women's point of view. Furthermore the reader gets an insight in differences between leadership in Sweden and Finland. The method used in this study is a qualitative method with semi- structured interviews conducted with female leaders from Finland and Sweden. The remaining data is secondary and consists of previous research and literature within the subject. The results show that the female leaders do not consider there to be any major differences between men and women’s management, it depends more on the person itself and not their sex. Even though, the respondents still feel that women face more obstacles in their career than men do. NCC is actively working to encourage women to reach leading positions through their female network, Stella. Furthermore the study identifies some cultural differences between the two countries.