Genom åren har debatten om hur män och kvinnor framställs och porträtteras i media handlat om vilka signaler dessa sänder ut till samhället, med tyngdpunkten på negativa aspekter kring hur framförallt bilden av kvinnan framhålls. I denna uppsats ges ett försök till att undersöka och granska hur föreställningar om genus uttrycks och produceras i text och i bild i livsstilsmagasinen Cosmopolitan och FHM. Cosmopolitan är ett medium som vänder sig till unga kvinnor i åldrarna 20-30 år medan FHM vänder sig till män i åldrarna 18-35. För att kunna identifiera den producerade bilden av genus, vad som är specifikt manligt respektive kvinnligt utgår uppsatsen från en teoretisk ram som behandlar maskulinitet och femininitet, identifikation, mediernas makt och stereotyper, samt genus i media. Som inspirationskälla står medieforskaren Anja Hirdman och hennes verk Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Uppsatsens genomförande vilar på en kvalitativ undersökning i form av en retorisk textanalys och en bildanalys. Som exempel står 20 artiklar som är hämtade från fyra olika utgåvor från respektive livsstilsmagasin under år 2006, där artiklar som på något sätt behandlar sexualitet och relationer har analyserats. Med utgångspunkt från det insamlade materialet, kopplat till den teoretiska ramen, har således vissa tendenser kunnat identifieras som visar på att det finns tydliga skillnader, men också likheter mellan livsstilsmagasinen. I Cosmopolitan konstrueras bilden av kvinnlighet utifrån ett manligt godkännande då hon i text och bild tenderar att visas upp i och skrivas om i förhållande till mannen. Den komplexa konstruktionen av femininitet i Cosmopolitan framhålls ytterligare av ett instruerande och uppmanande tilltal där kvinnlighet är något som läsaren måste lära sig. I FHM konstrueras istället kvinnan som en symbol för sex, då hon först genom en manlig bekräftelse känner sig feminin. Vidare skapas maskulinitet i FHM i förhållande till den bild som målas upp av den kvinnlighet som presenteras i text och bild samt genom avsaknaden av manliga kroppar. I Cosmopolitan är det istället bilden av mannen som den romantiske drömprinsen som avgudar och älskar sin kvinna som gör sig synlig.

Våld i när relationer debatteras flitigt i det offentliga rummet. Fokus ligger till största delen på mäns våld mot kvinnor. Män som brottsoffer i samband med våld i nära relationer förekommer endast sporadiskt i forskningsvärlden, och tillskrivs knappt legitim status som brottsoffer i samhället. Till följd av detta är det svårt att uppskatta i vilken omfattning män utsätts för våld. Syftet med den kritiska diskursanalysen var att belysa den normativa ordning som består av en bild av mannen som förövare och kvinnan som offer, samt att analysera hur diskurserna manlighet, kvinnlighet, offer och förövare används i ett konferensmaterial kring våld i nära relationer. Analysen visar att diskurserna utrycks på ett mycket traditionellt sätt och de traditionella könsrollerna förstärks i materialet, samt att män enbart förknippas med offerrollen om de befinner sig i en samkönad relation eller lider av en funktionsnedsättning. Detta kan bero på att befintliga ideologier som radikalfeminismens syn på patriarkatet, liksom föreställningen om offer och förövare, har en maktfunktion och är så förankrad i den diskursiva praktiken att det är svårt att få till en förändring av diskursordningen. / Violence within domestic relationships is much debated in the official space. Focus is mainly on men’s violence against women. Men as crime victims related to domestic violence are only sporadically mentioned in the research world and are hardly given legitimate status as crime victims within society. Due to this, it is difficult to appreciate to what extent men are exposed to violence. The objective of the critical discourse analysis was to highlight the norm that consists of a picture of the man as  perpetrator and the woman as victim and in addition to analyse how the discourses male, female, victim and perpetrator are used in a conference material regarding domestic violence. The analysis show that the discourses are expressed in a very traditional way and the traditional male/female roles are emphasized in the material. Additionally, it shows that men are only connected with the role of victim if they are in a same sex relationship or have special needs. This can be due to that existing ideologies, such as the radical feministic view of the patriarchy as well as the idea of victim and perpetrator, have a function of power and are so embedded in the discursive practice that it is difficult to change the discursive order.

Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur ett kvinnligt ledarskap på lekmannanivå ser ut i Katolska kyrkan i Sverige idag. För att få reda på detta ställer jag följande frågor: Vilka verksamheter finns i församlingarna som lekmän i olika former av ledarskap är engagerade i? Finns det likheter/skillnader mellan män och kvinnor när det gäller vilken verksamhet man engagerar sig i? Finns det likheter/skillnader i lekmannaengagemanget och i kvinnligt ledarskap mellan de olika församlingarna och vad kan dessa bero på? Hur uppfattar och vad berättar de aktiva kvinnorna själva om sitt ledarskap?

Föremålet för min undersökning är Karin Boyes roman Kris och intentionen har varit att finna en nytolkning av den ofta biografiskt lästa texten. Syftet var att redogöra för hur romanen synliggör samtidens patriarkala maktordning som genomsyrar samhällets auktoriteter och reducerar det kvinnliga subjektet. Undersökningen har också innefattat hur huvudpersonen Malin tar sig ur krisen genom att återupprätta egenviljan och erkänna driften som en naturlig del av jaget.      Med utgångspunkt i textens litterära kvaliteter och med ett kritiskt feministiskt perspektiv har jag analyserat framställningen av romanens kritiska tendens som ett uttryck för kvinnlig frigörelse. Malin genomgår en värdemässig identitetskris vilket är romanens centrala tema och samtidigt en möjlig allegori över samtidens sociala omvälvningar. Krisen utgörs av en inre splittring där uppbrottet från traditionella och religiösa förordningar är den enda räddningen undan självutplåning. Utöver ramberättelsen om Malins kris finns inslag av varierande textkaraktär som brev, dikter och dialoger som splittrar huvudberättelsen. Formens experimentella utförande polemiserar på detta sätt mot den traditionella romankonsten och förstärker temats kritiska tendens. Därav samverkar form och innehåll i ett ifrågasättande av samtidens förtryckande normer, reaktionära auktoriteter och traditionens “absoluta sanningar”.

In this essay we have used a qualitative interview approach to study the #Metoo movement that took place during 2017. Our aim has been to examine if ordinary Swedish citizens may have changed their views of sexual harassment in the wake of #Metoo, and if #Metoo and gender has contributed to these changes.We have carried out 8 interviews, 4 of them with men and 4 of them with women, all aged 22-25 years old and not in any close relationships or with children. Using several theories on gender roles, power structures and sex-related crimes, we put our empirical material into a theoretical context, seeking to find if our chosen theories could provide deeper explanations to the stories of our respondents and the themes we had ourselves identified.We found that the theories we had picked correlated well with our empirical material, with one important exception. While our respondents described several aspects of gender roles, power structures and sex-related crimes, the men never expressed a desire to maintain and uphold the older relationships of power within society, and instead attributed those reasonings to belong to the older generation. This turned out to partially contradict the prediction we had found in the theories.Our conclusion with this study is that there is a renewed foundation present in the viewpoints of our interviewees towards further development of the Swedish society to provide a just and equal everyday life for both women and men, to continue changing traditional gender roles and distributions of power, and that #Metoo has played a central role in that reinforcement. While these processes have been ongoing for many decades, we feel that our study has shown that #Metoo has provided a renewed boost on the path to an equal Swedish society. / Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie om #Metoo-rörelsen som skedde under hösten 2017. Syftet var att undersöka om privatpersoners medvetenhet kring sexuella trakasserier har förändrats efter #Metoo. Vi ville även ta reda på om det är #Metoo som lett till denna eventuella förändring och om kön har haft någon påverkan på informanternas medvetenhet av #Metoo.Vi har genomfört 8 intervjuer med 4 kvinnor och 4 män, i åldrarna 22-25 år, alla våra informanter är ensamstående utan barn. Vi bearbetade det insamlade materialet genom en tematisk analys och identifierade de teman som vi fann i informanternas beskrivningar. Med hjälp av två genusteorier kring könsroller, maktstrukturer och sexualbrott har vi därefter analyserat dessa teman för att sätta våra informanters berättelser i ett teoretiskt perspektiv och för att se om teorierna kan förklara de teman som vi hade hittat i vårt material.Våra informanter beskrev många aspekter av könsroller, maktstrukturer och sexualbrott som överensstämmer med teorierna och vi fann att teorierna stämmer väl in på informanternas beskrivning av sina upplevelser med ett viktigt undantag. Det visade sig att våra manliga informanter aldrig uttryckte någon egen önskan om att behålla rådande maktförhållanden. Istället lade de dessa resonemang hos den äldre generationen män, vilket delvis gick emot vad våra teorier hade förutsett.Vår slutsats i denna studie är att de informanter vi intervjuade uppvisar en förnyad grundval för vidare förändring i det svenska samhället mot en rättvis och jämställd vardag för både kvinnor och män, att fortsätta påverka de traditionella könsrollerna och maktfördelningarna, och att #Metoo har spelat en central roll i denna förstärkning. Medan detta utvecklingsarbete redan har pågått i flera decennier, känner vi med vår undersökning att #Metoo har lett till en ökad kraft på vägen mot ett jämställt Sverige.

Föreliggande uppsats är en analys av Maggie Nelsons Bluets (2009), med fokus på begär. Texten beskriver en kvinna som är förälskad i färgen blått. Den innehåller även minnen från en relation som berättarjaget haft. Syftet med uppsatsen är att visa på textens olika uttryck för begär och tolka dessa för att kunna fördjupa läsningen av texten. Jag kommer att undersöka vilka begär som gestaltas och vilka funktioner dessa har, samt på vilka sätt som begären i Bluets ger möjlighet till en feministisk förståelse av begärsbegreppet. Begärsteman är vida undersökt i litteraturen. Många gånger har psykoanalytiska teorier använts för analys, inte minst Lacan och konceptualiseringen av begär som en brist. I denna uppsats används dels Lacans teori och dels en vidareutveckling av te orin som gjorts av Deleuze och Guattari, där begär inte beskrivs som konstituerat av en brist, utan som ett flöde. Studien visar att på tre huvudsakliga begärsteman i Bluets: begäret efter det förlorade kärleksobjektet, begäret efter det kroppsliga/sexuella och begäret efter färgen blå. Dessa analyseras utifrån aspekterna det betecknande och det betecknade, dikotomin man-kvinna, det blåa begärets funktion samt romanens form. Studien visar på att det är möjligt att göra en lacansk läsning av boken, som en illustration av sorgen orsakad av det förlorade kärleksobjektet och det blåa som en symbol för denna sorg. Men analysen öppnar också upp för en annan förståelse av begär: begäret som en maskin, som ger upphov till ett mer mångfaldigt kvinnligt subjekt, som står i förbindelse med en rad andra personliga och opersonliga maskiner. Ett begär som genererar kreativitet och produktion utanför subjektets fantasier.

No description available.

Background: Today, we no longer have an authority who reviews or approves teaching materials for schools. It is primarily the principals responsible for the teaching materials used in school to be in accordance with the curriculum. Before the school was communized 1991 in Sweden, Statens institut för läromedelsinformation (SIL) reviewed the teaching materials, which meant that the content of the study books was reviewed and they handed out information on how to use the materials. Aim: The purpose of this study is to examine how gender is portrayed in four textbooks that are used in teachings of social studies. The study also aims to investigate whether there are some differences and/or similarities over time. Two textbooks are from 1970s and the other two from after year 2010. To answer this, following questions where prepared: §  How is male and female represented in text in teaching materials over time? §  How is male and female representation in teaching materials over time? §  What differences and / or similarities are the representation of male and female over time?  Method: The method that’s being used in this study to analyze how gender is being portrayed and manufactured in both images and text is a qualitative discourse analysis. Results: The analysis shows that men and women generally were associated with the traditional conception of men and women characteristics. The results also show that men dominated in the textbooks and that women did not get as much space as the men.

På grund av stor konkurrens är det svårt att skapa reklam som fångar uppmärksamhet. Det finns olika verktyg för nå igenom mediaflödet. I den här studien undersöks orsaker och konsekvenser till användning av normbrytande- och stereotypisk kommunikation. Konsekvenser har tidigare studerats ur ett beteendevetarperspektiv. Studierna visar att reklam påverkar samhällets normer. Marknadskommunikativa orsaker tas inte upp och därför behövs en analys som lyfter fram för- och nackdelar ur reklambranschens perspektiv. Det förklarar varför stereotyper används och ger branschens intryck av konsekvenserna i att bryta eller förstärka normer. Den här studien har gjorts för att öka medvetenheten hos yrkesverksamma kommunikatörer. Datainsamling har gjorts genom kvalitativa intervjuer med sju yrkesverksamma kommunikatörer. Två reklamfilmer användes som diskussionsunderlag vid intervjuerna. Intervjuerna övergick sedan i mer allmänna frågor kring stereotyper, normer och normbrytande, informanterna fick reflektera över upplevda orsaker och konsekvenser. Slutsatser som kunnat dras från studien är att både normbrytning och stereotyper kan vara ett sätt att synas i dagens mediaflöde. Reklam är väldigt kundstyrt eftersom det är beställaren som tar störst risker med sitt varumärke och sin investering. Kommunikatörerna anser att deras största ansvar är gentemot beställaren. Stereotyper anses vara den säkra vägen. De identifieras snabbt och mycket slipper förklaras. I snabb kommunikation tar de inte onödig uppmärksamhet från budskapet. En nackdel med stereotyper är att de är opersonliga. De sticker inte ut ur mängden och reklamen glöms snabbt bort. En ytterligare nackdel med stereotyper anses vara att de påverkar samhället genom att förstärka fördomar och könsroller. Normbrytande reklam sticker ut och blir ihågkommen, vilket är en stor konkurrensfördel. Det kan också vara ett verktyg för ett långsiktigt identitetsskapande som skapar en målgruppsgemenskap och ett starkt varumärke. Normbrytning kan även påverka samhället genom att öka acceptans. En oro kring konsekvenserna av normbrytning leder till en försiktighet, både hos byråer och beställare. Risken är att få dålig publicitet och skada varumärket om det görs på del sätt. Det kan också göra kommunikationen otydlig och överskugga företagets produkt. Majoriteten av informanterna finner normbrytande reklam sällan förekommande. De upplever att de yngre generationerna har en större öppenhet och att normbrytning därför är vanligare i reklam riktad till ungdomar.

Andelen kvinnlig representation i bolagsstyrelser har ökat sedan ett decennium tillbaka vilket rangordnar Sverige som ett av de länder i Europa med högst andel kvinnor i bolagsstyrelserna. Trots positiv utveckling är kvinnor fortfarande underrepresenterade i förhållande till det lagstiftade förslag som den svenska regeringen arbetat fram som förordar att kvinnor ska representeras till 40 procent i bolagsstyrelserna. Tidigare forskning har uppmärksammat på vilket sätt ett ökat kvinnligt perspektiv kan bidra till företagens utveckling och ekonomiska prestation men att finna teoretiska underlag har visat sig vara problematiskt. Forskningen kring hur ett ökat kvinnligt perspektiv kan påverka företagens lönsamhet är tvetydigt. Vår studie ämnar undersöka om det finns ett samband mellan könsdiversifiering i styrelsen och Tobins Q. Tillika undersöks om det finns en samvariation mellan andelen kvinnlig styrelserepresentation med kvinnligt aktieägande samt om styrelsen representerar det kvinnliga aktieägarnas röster. Vår teoretiska referensram grundar sig i teorier som ger en överblick över förståelsen i den underliggande dynamiken i hur bolagsstyrelser agerar samt fungerar. Studiens tillvägagångssätt bygger på en deduktiv forskningsmetodik som sedermera grundar sig i tidigare forskning inom det valda ämnet. Syftet med denna studie är att bidra till den rådande samhällsdebatt kring hur begreppet jämställdhet i bolagsstyrelser har en betydelse för aktieägarvärdet samt att försöka fylla det forskningsgap som påvisar dubbeltydiga resultat. Vår studie visar att det föreligger ett positivt signifikant samband mellan andelen kvinnor i bolagsstyrelser och Tobins Q och att andelen kvinnor i styrelsen kan representera de kvinnliga aktieägarna. Med hänsyn till denna studie föreslås att representationen av kvinnor i bolagsstyrelser kan bidra till ökad ekonomisk prestation, legitimitet samt förbättrad representation av företagets intressenter. / The female representation in swedish corporate boards has increased over the last decades. Despite positive development women are still underrepresented in relation to the statutory proposal the swedish government try to pursuit, which advocates female representation to be defined by 40 percent in corporate boards. In this report, we examine whether there is a coherence between gender diversity in corporate boards and Tobins Q ratio. Also, if there is a co-variation among the proportion of female board members with female shareholders. Our results indicate that there is a positive significant correlation between the proportion of women in corporate boards and Tobins Q ratio and that the proportion of female board members can represent the female shareholders. In view of this study, it is proposed that the representation of women in corporate boards can contribute to increased economic performance, legitimacy and improved representation of the company's stakeholders. The purpose of this study is to contribute to the prevailing social controversy about how the concept of gender equality in corporate governance has a fundamental connotation for the shareholder value and to try to fill the research gap that shows equivocal results.