Det svenska näringslivet och i synnerhet svenska börs- och finansiella bolag är nästan helt mansdominerat, där Vd-positionerna utgörs av endast sex procent kvinnor. Vi vet fortfarande mycket litet om rekryteringsprocessen av en verkställande direktör i dessa bolag, vilka påverkande mekanismer som finns i de olika rekryteringsstegen och vilken roll dessa har för valet av en verkställande direktör. Syftet med denna studie är att öka förståelsen och fördjupa kunskapen för hur rekryteringsprocessen ser ut för en verkställande direktör i ett börs- och finansiellt bolag samt huruvida homosociala mekanismer och könsstereotypiska uppfattningar finns i rekryteringsprocessen. Vi vill vidare öka kunskapen på vilket sätt homosocialitet och stereotyping påverkar möjligheten för tillsättandet av likvärdigt kompetenta kvinnor. Vi har använt oss av en kvalitativ fallstudie metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem börs- och finansiella bolag. Vår teoretiska referensram består av forskning inom organisationsteori, ledarskap, rekrytering och genusvetenskap och som behandlar huvudbegreppen rekryteringsprocessen, homosocialitet och stereotyping. Med hjälp av våra genomförda fallstudier har vi kunnat identifiera vilka steg i en rekryteringsprocess som har använts eller inte använts för en Vd-rekrytering. Vi har vidare funnit i vår empiri återkommande tecken på homosociala mekanismer och könskodade uppfattningar i rekryteringsprocessen vilket påverkar både direkt och indirekt innan och under rekryteringsprocessen. Studien uppvisar att homosocialitet och könskodade uppfattningar i rekryteringsprocessen påverkar både direkt och indirekt innan och under rekryteringsprocessen, kvinnors möjligheter att rekryteras till en Vd-position baserad på kompetens där vikten av framförallt en öppen rekryteringsprocess framträder tydligt. / The Swedish business community and notably Swedish listed companies and financial companies are almost completely male-dominated, with female CEOs accounting for a meager six percent. We still know very little about the recruitment process of an Executive Director in these companies, what influencing mechanisms exist in the different steps of the recruitment process and what role these have in the final selection of a CEO. The purpose of this research paper was to increase awareness and provide insight in to the recruitment process, to explore if homosocial and gender stereotypical influences affect the recruitment process, how they are evident and finally how these perceptions and practices can influence competent women's possibilities to be recruited to a CEO position. We have used a qualitative approach with a case-study method in the form of semi-structured interviews with five listed and financial companies. Our theoretical reference framework consists of research within the fields of organizational theories, leadership, recruitment and gender with emphasis on our three main concepts, recruitment of business executives, homosociality and stereotyping. With help from the empirical data collected from our completed case studies, we have been able to identify how a recruitment process of a CEO is implemented and which steps in the recruitment process that have been used or not used. The results of our study show that there are frequent and recurring signs of homosocial behavior and stereotypical perceptions both directly and indirectly before and during the course of the recruitment process. Our study also shows that homosocial behavior and stereotypical perceptions affect both directly and indirectly women’s recruitment possibilities to a CEO position based on competence where the importance of, above all, an open recruitment process stands out distinctly.

This essay presents an example of the musical life of a female composer active in Sweden during the late 19th and early 20th centuries. Through a case study on composer Sara Wennerberg-Reuter (1875-1959), the essay contributes information to her biography, which had been lacking specific details. Wennerberg-Reuter's biography has been discussed regarding traditional roles of women in music, her relationship to her own artistry and other active women composers, and finally the contemporary reception of Wennerberg-Reuter as a legitimate composer. Aesthetical theories prevalent during Wennerberg-Reuter’s life has been applied in these discussions, such as those presented by Citron, Öhrström and Hanson, combined with Citron's additional theories considering masculine/feminine elements in the musical approach. The main conclusions reached regarding the specific conditions enabling a professional status as a composer and woman in Sweden during the given time are; a) the liberal permission by the family to pursue higher education in composing, since this was in opposition to the traditions of the time. b) the access to a network of musically active women, from which a sense of being part of a female community can be created. c) the acceptance from musical institutions such as higher educations, composer's societies and media critics.

Abstract This thesis discusses and analyses a 19th century female author's vanishing from history. The study investigates social relationships as figured and described in the epistolary form, based on letters between the author herself and different members of her family. It also tries to identify the author's position and situation in her time and society according to important themes and motifs in her novels. The main purpose is not to reconstruct history, but rather to show the many complex histories that can also be described, apart from the simplified and generalized one. The aim of this study is to, from a post-structuralist perspective, analyze the position of author Marianne Lundegård-Hagberg, and her role as a performative, discursive person that history forgot.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att vidga kunskapen om ett relativt utforskade ämne, nämligen genus inom fältet styrketräning. Detta undersöks genom analysera bilder på vältränade människor med rådande teorier inom ämnet för att på så vis bidra till ny kunskap. Mer specifikt så är syftet med denna studie att undersöka hur föreställningen om manligt respektive kvinnligt reproduceras i form av bilder på två webbsidor som behandlar styrketräning. De olika typer av bilder som återfinns på hemsidorna präglas av tydliga genusskillnader som på ett extremt sätt framhäver männens makt över kvinnorna genom att porträttera dem på både tydliga och mer subtila sätt vilket har lyfts fram i analysen. Genom att belysa dessa aspekter så har ett relativt outforskat område nu fått en mer nyanserad och genomskinlig bild genom att rikta ljus på hur genus skapas genom bilder i fältet för styrketräning. Frågor som uppsatsen ställer sig är: Hur framställs genus i bild på kvinnor respektive män som i varierande grad utövar styrketräning och kroppsbyggning på utvalda webbsidor? Vilka olika typer av bilder av kroppen återfinns på webbsidorna? Hur framställs de och vilka skillnader finns mellan könen vad gäller dessa bilder? Analysen av bilder på två olika nätsidor som riktar sig till kvinnor och män som styrketränar visar att det verkar finnas ett större behov av att skilja män och kvinnor åt i just styrketräningssammanhang, detta eftersom kvinnan här närmar sig vad som anses vara männens sfär.

Forskning visar att flera faktorer i individens miljö och karaktär har mycket stor betydelse när det gäller att sluta med missbruk. Syftet med denna studie är att undersöka hur f.d. missbrukande kvinnor agerade för att ta sig ur tungt missbruk och hur de upplevde det sociala stödet ur ett genusperspektiv. För att fokusera på detta har författaren intervjuat personal om stödet som erbjuds inom frivård, socialtjänst och behandlingshem. Dessutom har författaren studerat vilken sorts stöd som personalen och kvinnorna i studien anser vara viktigast och hur samverkan mellan olika delar av den sociala sektorn fungerar. I arbetet har den kvalitativa metoden och narrativt och fenomenologiskt perspektiv använts. Studien har grundats på de f.d. missbrukande kvinnornas livshistorier. Undersökningen baseras på sex intervjuer och underlaget tolkades och jämfördes med tidigare forskning. Resultatet visar att det finns olika positiva faktorer som gjorde att kvinnorna lämnade sitt missbruk. Goda relationer till betydelsefulla människor i nätverket var en mycket viktig faktor för att de f.d. missbrukande kvinnorna skulle ta sig ur missbruket, liksom deras egen vilja. De har fått ett nytt synsätt på livet som bidrog till en inre förändring som var essentiell. / Research shows that several factors in an individual's environment and character are very important in the process of quitting and overcoming addiction. The study focuses on the former addicted women's life stories. The purpose of this study is to examine how previous addicted women managed to survive and overcome heavy addictions and as well as how they perceived social support from a gender perspective. The author of this thesis interviewed employees working within the probation office, social services and rehabilitation institution on the kind of support is offered to addicted women. In addition, the author also studied what kind of support was found most appropriate and important for women with substance of drug abuse problems and how effective the support treatment helps these women and as well as the interaction between different parts of the social sector works. This research is qualitative and it includes primary as well as secondary data applied from narrative and phenomenological perspective. The study is based on six interviews and documents were interpreted and compared with previous research. The results show that there were several positive factors that made the women leave their abusive addiction. A good relation with important people in their lives and network was a major factor for these former addicted women. Their contribution has helped them in many ways to overcome abusive addiction. They have also achieved a new outlook on life which in a way has contributed to an inner change. / La recherche prouve qu´il y a plusieurs éléments très importants dans l´environnement et le caractère d´un individu pour qu´il quitte son abus des stupéfiants. Le but de cette étude est d´examiner comment les anciennes toxicomanes ont agi pour terminer son abus des drogues dures et comment elles ont éprouvé le soutien social d´une perspective feminine. L´écrivain a interviewé le personnel de la mise à l´épreuve, du service d´aide sociale et de la maison du traitement sur leur avis et aussi les avis qu´avaient les anciennes toxicomanes du soutien offert. En outre, l´écrivain a étudié quelle espèce de soutien qu´était la plus importante pour les femmes, et comment a fonctionné la cooperation entre les différentes parties du secteur social. Dans cette étude, l´écrivain s´est servi de la méthode qualitative, d´une perspective narrative et phénoménologique. L´étude est basée sur les experience de la vie des anciennes toxicomanes. L´examen s´appuie sur six interviews, et la documentation a été interprétée et comparée avec la recherche déjà existante. Le resultat montre qu´il y avait des differents facteurs positifs qui ont invité aux femmes droguées de quitter son abus des stupéfiants. Des bonnes relations avec des gens importants dans le réseau, comme la volonté des femmes droguées, étaient des éléments trés essentiels pour que les anciennes toxicomanes puissent se libérer de la toxicomanie. Ells onts obtenu une nouvelle conception de vie qui leur a donner une change essentielle dans leur for intérieur. / <p>2013-10-01</p>

Inom det vetenskapliga fältet för kvinnligt och manligt missbruk beskrivs ofta att kvinnan har andra och mer komplexa behov än mannen. Mannen och hans sociala situation, problematik och behov har generellt beskrivits som norm. Socialsekreterare grundar sina bedömningar och beslut på föreställningar om vad kvinnor och män har för specifika behov. Dessa föreställningar produceras och reproduceras genom rådande diskurser som verkar inom denna specifika sociala domän. Denna studie undersöker vilka centrala diskurser som kan identifieras i socialsekreterares föreställningar om kvinnligt och manligt missbruk, samt hur dessa verkar och reproduceras samt vad det kan få för implikationer för den sociala praktiken. Detta har undersökts genom en kritisk diskursanalys av sex semistrukturerade intervjuer med missbrukshandläggare. I resultatet framkommer tre centrala diskurser: 1) kvinnans utsatthet och komplexa vårdbehov, 2) männen i skuggan, samt 3) individen i fokus. Dessa tre utgör vad som i uppsatsen benämns den vetenskapliga diskursen om kvinnligt och manligt missbruk. Trots att de till viss del är motsägelsefulla visar studien hur socialsekreterare formar sina uttalanden i linje med alla tre och på så vis rättfärdigar sitt sätt att agera och organisera arbetet. Diskursen om individen i fokus framträder dock som dominant i förhållande till de andra två och förefaller vara en diskurs som skapar goda socialsekreterare och främjar klienters autonomi. Genom diskursens status förpassas de andra två, med fokus på genus, till bakgrunden och samhällets rådande könsordning riskerar vidmakthållas. Slutligen förefaller diskursen om individen i fokus verka oproblematiserat både inom det vetenskapliga och praktiska fältet för socialt arbete med missbruk, vilket kan få konsekvensen att socialsekreterare oreflekterat och omedvetet placerar klienter i kategorier som verkar förtyckande. / Within the scientific field of female and male substance abuse, women have often been described as if they have other and more complex needs than men. The man and his social situation, problems and needs are in general described as the norm. Social workers base their assessments and decisions on ideas of what specific needs men and women have. These ideas are produced and reproduced by the prevailing discourses that operate in this specific social domain. This study examines which central discourses that can be identified in the social workers notions about female and male abuse, further how these discourses operate and are reproduced and how that may implicate the social practise. This has been investigated through a critical discourse analysis of six semi-structured interviews with social workers active on the field of substance abuse. The results show three main discourses: 1) women’s vulnerability and complex care needs, 2) men in the shadow, and 3) the individual in focus. These three constitute what in this paper is called the scientific discourse on female and male abuse. Despite they are somewhat contradictory, the study shows how social workers form their statements in line with all three, thus justifying the way they act and organize their work. The discourse about the individual in focus emerges as dominate in relation to the other two and appears to be a discourse that creates good social workers and encourages clients' autonomy. Through this discourse status the other two, with a focus on gender, are relegated to the background and the prevailing gender order in society risks being maintained. Finally, it appears the discourse of the individual in focus seem un- problematized both in the scientific and practical field of social work with substance abuse, which may have the consequence that social workers unreflective and unknowingly puts clients into oppressive categories.

The Syrian Muslim Brotherhood has since the start of the Syrian uprising in March 2011 moved from a low-key position in exile to become one of the main actors in the political opposition. There appears to be a consensus among researchers today on the democratic commitment of the Syrian Brotherhood. However, ambiguity remains regarding its commitment towards gender equality, women’s rights and participation. This essay focuses on the gender discourse of the Syrian Brotherhood’s leadership, according to its policy-documents, from 2004 – 2013. By applying a critical discourse analysis, a movement from a more Islamist, exclusionary discourse in 2004 towards a more inclusive, feminist inspired discourse in 2013 becomes apparent. Nonetheless, traditional gender roles linger and more Islamist and pan-Arab, pan-Islamic discourses are not distant features. The movement of the gender discourse towards greater inclusion confirms claims made by democratic theorists on inclusion and moderation.

Bakgrund: Utifrån erfarenheter och teoretisk kunskap har sjuksköterskestudenter uppmärksammat hur stereotyper kring kön finns starkt närvarande i sjukvården. Vården är dominerad av kvinnor men styrs av maktstrukturer utifrån patriarkala hierarkier. Problem: Kan förutfattade meningar om vad som är manligt och kvinnligt bli ett hinder för personcentrerad vård? Förminskas patienten från att vara en individ till att bli en generalisering utifrån genusnormer? Kan sjukvården bortse från fördomsfulla vårdkulturer gällande könsstereotyper i mötet med patienten? Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever att genus påverkar den personcentrerade vården. Metod: Examensarbetet är en empirisk intervjustudie som använder en kvalitativ manifest innehållsanalys av obearbetat material. Urvalet består av sjuksköterskor inom svensk somatisk vård. Resultat: Vårdares och patienters kön har stark inverkan på vårdens utformning samtidigt som det florerar uppfattningar hos sjuksköterskor att en förutsättningslös attityd kan överbrygga könets betydelse. Slutsats: Genus måste belysas starkare, både i forskning och klinisk praxis då genus har en direkt och indirekt inverkan på den personcentrerade vårdens kvalitet. Sjukvården måste bli bättre på att medvetandegöra genus då rådande genusnormer ofta är osynliga och måste belysas kontinuerligt för att inte åter bli osynliga och genom detta orsaka diskriminering och vårdlidande. / Background: Experience and theoretical knowledge made nursing students aware that gender stereotypes are present in health care. Health care is dominated by women but controlled by patriarchal hierarchies. Problem: Can prejudice on masculinity and femininity hinder person-centered care? Is the patient being reduced from being an individual to becoming a generalization of gender norms? Is it possible for health care systems to ignore the impact of prejudiced gender cultures and still give patients qualitative treatment? Aim: To describe registered nurses experiences of how gender affects person-centered care. Method: An empirical interview study with a qualitative manifest content analysis of unprocessed data. The selection comprises registered nurses in Swedish somatic health care. Result: The gender of health care personnel and patients strongly affects the formation of health care relationships. Simultaneously there is preconception among nurses that an unbiased attitude can overlap the consequences of gender. Conclusion: Gender needs to be illuminated, in scientific research but also in practice. The health care system needs to develop its awareness of gender because prevailing gender norms are often invisible and need to be continuously illuminated in order to prevent gender bias, discrimination and care suffering.

This thesis is based on my own experiences of dancing Halling, a type of folk dance. Halling is commonly referred to as a male or masculine dance. This has been entangled in the problems I have had with the dance, as I have felt uncomfortable performing all the movements to their full extent. Therefore, I have researched my experiences of this dance through a practical study with a focus on specific movements that I have struggled with. Combining the findings of my practical study with theories about feminism, gender and masculinity has shown me that, while my problem is complex, it is nevertheless possible to structure into two parts of my own understanding. The first part concerns the movement that make up the dance. Through my research I was able to deal with some of the problems that I had with specific movements, and this led me to the conclusion that the movements of Halling in themselves do not have to be problematic in a gendered way. The second part concerns Halling within its context, and the way that its representation and the expectations surrounding it affect me and my dancing. The study has also shown me that being a pedagogical role model is a very complex situation where it is not only important for me to be aware of the choices I make but also the person I am in the teaching situation. / <p>En video presenterades även i samband med examination av arbetet och innehas av författaren.</p>

This essay examines two different female political leaders' ways to top positions. Even though it is over a century since women received voting rights in both the United Kingdom and Sweden, quite few women leaders have reached top positions. The purpose of this essay is to find explanation factors to why Margaret Thatcher succeeded to reach the top and why Anna Kinberg Batra did not. The method in this essay is a comparing case study between Great Britain's Margaret Thatcher and Sweden's Anna Kinberg Batra and it is analysed through Jane S Jensens theory that tries to give explanations behind the low representation of female political leadership. Yvonne Hirdmans gender theory is also a part of the analytical framework. The result of this study offers several factors as helpful for succeeding in reaching top positions such as growing up in a supportive family, having an attitude that gender would not be an obstacle and to be able to step outside one’s gender role seems essential to reach the political leadership as a female.