No description available.

The study is about playing and learning in preschool. We have chosen to focus on preschool teachers way of thinking about the role of free play for children's learning. We also want to get ideas on how the preschool teachers thoughts can be configured in their activities. We have chosen to base the study on the following issues: What thoughts do preschool teachers have regarding the importance of free indoor play for children's learning? In what ways does preschool teachers describe the free indoor play being portrayed in the occupation and what effect do these have on children’s learning? Our interest is that we want to find out about the preschool teachers experiences and how they think about the role of the play for children's learning in preschool and how this can be perceived and described by the preschool teachers. Because of this, we believe that the qualitative research interview is the most suitable method for this study. We chose to visit two Reggio Emilia preschools in Stockholm city where we interviewed a total of six preschool teachers who work with children of different ages. The preschool teachers have different experiences depending on their age and the number of years they have worked in the preschool. We have chosen to start from three different theoretical starting points for this study. We focused on Vygotsky's view of the socio-cultural perspective on the role of play in children's learning. We also chose to focus on Fröbel’s view of children's play. Furthermore, we write about Malaguzzi who is the founder of the Reggio Emilia Institute, which places great emphasis on the importance of the environment for the play and children's learning. The results of the study showed that all preschool teachers agreed that the free play is important and valuable for the children. Because children spontaneously play with others, they have the opportunity to discover new experiences that help them to understand their surroundings. In the result, it emerged that the indoor environment has an important role for the children's play and learning. In conclusion, the study's results showed that the play is the foundation of children's lifelong learning.

Throughout history the human ability of learning language has spawned numerous theories on which methods are most efficient in both teaching and learning language. Ever since English has earned its title of lingua franca, educators from around the world have been tasked with teaching students in a manner that is the most beneficial for learning the language. In retrospect, knowledge of two or more languages is seldom a free choice, but a necessity for adapting to a globalized society. As different methods and theories have gone in and out of fashion, the most controversial topic remains – what is the purpose of teaching grammar? The purpose of this study is to analyse and compile research that deals with the way grammar is implemented, if at all, into teaching English as second language. Questions that the result should answer are the following: • Based on what the research claims about what is most conducive to learning English, how do teachers choose to construct their teaching? • Where lies the focus in teaching, on form or function? How grammar is taught, if at all, is a heavily debated subject among researchers and educators alike. Among the range of different opinions, both that are based in actual research and personal views on the topic, most parties seem to come to a consensus: grammar is important but without communication there can be no authentic learning. Method of this study is based on international research that has been reviewed and analyzed according to the criteria for inclusion. The findings of this study report the different approaches to teaching English with implementation of grammar in a way that promotes efficient learning. There are also examples of simultaneously teaching English by using different approaches to grammar and which results that provides

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka åsikter om det nya betygssystemet (GY11) som kommit till uttryck i lärarinriktad media. Förhoppningen med studien är att kunna få en bra bild över hur det nya betygssystemet har implicerats i skolan och framförallt utifrån lärarperspektivet. Uppsatsen är en kvalitativ textanalys bestående av 5 artiklar ur lärarförbundens facktidningar. Tidningarna är Skolvärlden Lärarnas Tidning Artiklarna analyseras utifrån följande frågor:  Vad är fokus i diskussionerna kring det nya betygssystemet?  Är det både för - och nackdelar som diskuteras? Hur framställs de?  Vilken slags argumentation används? Analysen visar att:  De mest framträdande diskussionerna rör den komplexa språkformuleringen i styrdokumenten, eleverna som målgrupp i skolan och rättsäkerheten i betygssättningen.  Det är mer förekommande med nackdelar i diskussionerna om det nya betygssystemet, än fördelar  Utmärkande argument har i genomgången av texterna kretsat kring undersökningar, siffror och statistiskt material

Vi har erfarit en forskningslucka i och med att fler barn vistas i förskolan större delen av dagen samt att samhället har förändrats till att barns känslomässiga behov, att bli förstådda, sedda samt att få uppleva närhet och stimulans ofta kan bli försummat vilket även kan synas i förskolan. Detta medför ett större krav på pedagogens kompetens att kunna etablera en trygg anknytning då tidigare forskning påvisar att barnets möjlighet till en trygg anknytning har stor betydelse för barnets vidare utveckling samt lärande. Syftet med denna studie har varit att synliggöra åtta pedagogers uppfattningar om barns anknytning och dess eventuella betydelse för barns utveckling och lärande samt anknytningsarbetets praktiska utformning och vad som kan möjliggöra och påverka detta arbete i förskolan. Utifrån vårt syfte har en problemställning synliggjorts i hur förskolepedagoger, genom ett arbete med anknytning, kan bidra till att alla barn erhåller en trygg och meningsfull tillvaro i förskolan? Vikten av att pedagogerna har god kunskap om anknytning, relationskompetens samt ges goda förutsättningar anses vara avgörande komponenter för att kunna ge alla barn en trygg anknytning. Genom kvalitativa intervjuer genomförda utifrån en intervjuguide har vi samlat data gällande vårt valda forskningsobjekt som därefter tematiskt analyserats. Resultatet visar att det finns många avgörande faktorer som möjliggör och påverkar anknytningsarbetet och att pedagogerna menar att detta arbete har stor betydelse för barnets utveckling och lärande. Resultatet visar även att det finns olika uppfattningar av vikten av anknytningsarbetet i förskolan och att det har uppmärksammats mer under de senaste åren och då främst för barn i de yngre åldrarna. I vår diskussionsdel framkommer det att lärande får större utrymme än anknytning i förskolan trots att både forskning och pedagogerna själva anser det beklagligt då grunden för allt lärande är trygghet enligt dem. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>

Syftet med denna uppsats var att ge en representativ översikt av forskningen om pedagogikens roll i patientundervisning. Studien genomfördes med systematisk litteraturöversikt som metod, där en databassökning genererade åtta (8) artiklar som överensstämde med denna studies syfte. Det sammantagna resultatet av dessa artiklar mynnade ut i tre teman: pedagogikens roll, individanpassad undervisning samt effekter och mål med patientundervisning. Uppsatsens resultat visar att det som kännetecknar detta forskningsfält är forskning om pedagogikens roll i patientundervisning åskådliggör att sådan undervisning är betydelsefull för att patienter skall känna sig delaktiga i vården. Dessutom visar uppsatsen att forskningen sammantaget kan belägga att patientundervisning ökar individens förmåga att hantera sjukdom och ohälsa samt bidrar till smärtlindring, ökad livskvalitet och större förmåga att ta hand om sig själv och att klara livets utmaningar.

Vissa elever anser matematik är svårt och tråkigt. Elever både i yngre och högre åldrar visar otillräckliga kunskaper vid inlärningen av tal i bråkform, vilket är ett mönster som fortsätter i skolorna. Syftet med studien var att ta reda på vad forskning säger om elevers svårigheter med och missuppfattningar av tal i bråkform, användningen av del av helhet och antal och hur tal i bråkform representeras. Resultaten visar att elever har svårigheter med vissa delar inom tal i bråk och uppfattningen av del av helhet. Den visar också att det finns olika representationer som gynnar eleverna. För vidare studier inom detta område föreslås djupare inriktning på vad det är som påverkar elevernas brister, vad som kan göras i tidig ålder samt hitta nya metoder, modeller och representationer som gynnar elever lärande inom matematik.

Denna studie handlar om förskollärarens erfarenheter av hur lärplattan kan integreras i det pedagogiska arbetet i förskolan och vilka möjligheter de erfar finns för barns lärande och utveckling när de använder lärplattan. Som metod valdes intervju där fem förskollärare som arbetar i tre olika förskolor i Västra-Götalandsregionen har intervjuats.  Undersökningen visar att olika förskolor ligger i olika utvecklingsfaser i sitt integrationsarbete av lärplattan i verksamheten. Förskollärarna är positiva till införandet av lärplattan i förskolan och använder den tillsammans med barnen till olika aktiviteter såsom att söka information, skapande aktiviteter, matematik och språk. Undersökningen visar också att förskollärarna anser att lärplattan behöver användas som en ”del i helheten”, dvs. som ett stödmaterial och ett kompletterande verktyg till övriga arbetssätt. Enligt förskollärarna behöver lärplattan används tillsammans med barnen till pedagogiska syfte snarare än tidsdrivande verktyg, dvs. barnens tillgång till lärplattan i förskolan skiljare från hur de använder lärplattan hemma. Dessutom visar undersökningen att lärplattan bidrar till olika möjligheter till barns utveckling och lärande. Barnen får utveckla sitt sociala samspel språk, matematik, kreativitet, motorik etcetera, enligt förskollärarna.

Syftet med denna studie var att undersöka hur två klasslärare i årskurs 2 på två olika skolor samarbetar med specialpedagogen för att stödja elever med lässvårigheter. Undersökningen bygger på kvalitativa metoder, där intervjuer och observationer användes för att få en djupare bild av hur lärarna arbetar med elevers lässvårigheter. Resultatet av studien visar att den ena klassläraren på den ena skolan har lite samarbete med specialpedagogen medan den andra klassläraren på den andra skolan har ett starkt samarbete med specialpedagogen. Studiens slutsats är att samarbetet mellan klasslärare och specialpedagog har stor betydelse för elever med lässvårigheter.

Denna studie bygger på ett behov av att synliggöra pedagogers arbete med inflytande. Författarna upplevde att styrdokumentens mål och egna erfarenheter av hur barns inflytande tar plats i verksamheten inte alltid stämmer överens. Inflytande på förskolan är också något som visar sig vara otydligt och svårdefinierat, pedagoger har olika sätt att arbeta med inflytande och det kan också upplevas svårt att föra samman inflytandet med rättvisa och likvärdighet på förskolan. Syftet med arbetet var att bena ut vad inflytandet faktiskt är på förskolan och hur man arbetar för att lyfta det. Frågeställningarna som studien ställer undersöker inflytandets plats i planeringen och hur pedagoger ser alla barns inflytande. Denna studie gjordes genom kvalitativa intervjuer med pedagoger som var verksamma i förskolan. Pedagogerna som intervjuades målade upp en varierad bild av inflytande, något som speglades i tidigare forskning och annan litteratur som lyfts i studien. Resultatet visar att alla pedagoger hade ett medvetet tillvägagångssätt för att möta styrdokumentens mål. Pedagogerna hade också en klar ambition att involvera barnen i planeringen på förskolan, både när det gäller praktiska aktiviteter men också i utformningen av miljön de vistas i.