Människans påverkan på klimatet genom maten vi äter är stor. Växthusgaserna som släpps ut av oss människor bidrar bland annat till ett varmare klimat, vilket kan leda till farliga effekter på klimatsystemet och omfattande effekter för jord- och skogsbruk. Till följd av bland annat dagens jordbruk utvecklas idag även många naturtyper och arter negativt vilket på sikt skulle kunna leda till att de försvinner helt. Cirka 70 % mer mat än vad som produceras idag beräknas behövas till 2050 för att kunna föda en växande befolkning. Detta måste göras på ett hållbart sätt, här är utbildning en viktig aspekt för att kunna vända människans negativa påverkan på klimatet. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka kunskaper åttondeklassare har om matens miljöpåverkan. Detta för att undersöka om eleverna har lärt sig det de ska kunna enligt läroplanens lärandemål i olika ämnen angående människans miljöpåverkan där uppsatsförfattaren har riktat in sig på elevernas kunskaper om matens miljöpåverkan, samt om de har kunskaper om några av vad uppsatsförfattaren bedömt som de viktigaste kunskapsområdena om mat och miljö. Syftet är även att ta reda på om kunskaperna om matens miljöpåverkan skiljer sig åt mellan kön samt de olika skolorna. Slutligen är syftet även att undersöka om lärandemålen är tillräckliga för att göra det möjligt för eleverna att göra miljömedvetna val om mat. Enkäter med frågor om matens miljöpåverkan delades ut till 116 elever i årskurs åtta i tre olika kommuner och skolor i Örebro län. Resultaten visade att eleverna har relativt goda kunskaper om matens miljöpåverkan. De kunskaper som skulle kunna utvecklas hos eleverna är kunskaper om ekologiska miljömärkningar, olika köttsorters miljöpåverkan samt kunskaper om vad i livsmedelssystemet som står för den största delen av matens totala miljöpåverkan. Det var inga stora skillnader i kunskaper om matens miljöpåverkan mellan flickor och pojkar samt mellan de olika skolorna. Lärandemålen bedöms av uppsatsförfattaren som otillräckliga för att enskilt göra det möjligt för eleverna att göra miljömedvetna val om mat. Fler faktorer än vad som kan ges av utbildningen spelar in för att kunna ändra ett beteende till ett positivt miljöbeteende. Uppsatsförfattaren bedömer även att eleverna skulle behöva mer problemlösningskunskaper angående miljöproblemen (kunskaper om- och färdigheter i att använda strategier för miljöåtgärder) för att kunna ändra sina beteenden till mer positiva miljöbeteenden.

Syftet med denna undersökning är att bidra till en ökad förståelse för fritidslärarens bildskapande aktiviteter i fritidshemmet, samt belysa om bildskapandets olika funktioner i fritidshemmets verksamhet. Examensarbetets teoretiska utgångspunkt bygger på mediering ur det sociokulturella perspektivet som menar på hur människor tillsammans utvecklar och tar till sig kunskap i sociala möten. Resultatet har framställts med hjälp av en kvantitativ metod med kvalitativa drag i form av enkät och resultatet bygger på besvarade enkäter från 45 respondenter med utbildning fritidslärare/ fritidspedagog. Majoriteten av fritidslärare i undersökningen anser att bildskapande har en positiv inverkan på barns lärande och att de aktivt använder det mer eller mindre i respektive verksamheter. Undersökningen visar att bildskapande används som hjälpmedel att utveckla elevernas motoriska förmåga, utveckla en problemlösande förmåga och eget tänkande, skapa självförtroende samt en möjlighet till att erbjuda rekreation.

Gustavsson, Charlotte (2015). Formativ bedömning – en studie om hur lärare uppfattar formativ bedömning (Formative assessment – a study how teachers perceive formative assessment). Malmö högskola, lärande och samhälle, institutionen för skolutveckling och ledarskap, kompletterande pedagogisk utbildning 90hp, huvudämne: pedagogik.Syftet med arbetet är att ta reda på om lärare använder sig av formativ bedömning och i så fall hur lärare definierar och lägger upp formativa bedömning. Med hjälp av teoretiska ramar tas det reda på hur verkligheten kan se ut för en urvalsgrupp. Gruppen i studien är gymnasielärare och metoden är kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att lärarna använder sig av formativ bedömning på olika sätt men tid, träning och övning måste ges för att implementera formativ bedömning fullt ut.

Syftet med denna studie var att undersöka hur F–3-lärare arbetar med formativ bedömning i elevers skrivutveckling samt vilka strategier som används. Syftet var dessutom att undersöka hur tillfrågade F–3-lärare anser att den formativa bedömningen främjar elevernas skrivutveckling. För att kunna besvara studiens frågeställningar och uppnå studiens syfte har semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visar att tillfrågade F–3-lärare anser att formativ bedömning är en viktig del i elevers skrivutveckling där syftet med arbetet är att vägleda eleverna och främja deras skrivkunskaper. De tillfrågade lärarna arbetar på olika sätt som exempelvis återkoppling, kamratrespons och lektionsmål. Dessa lärare anser att den formativa bedömningen främjar elevernas skrivutveckling då de ser var eleverna ligger i sina kunskaper och kan därmed stötta dem och vägleda dem framåt. De tillfrågade lärarna upplever både för- och nackdelar med den formativa bedömningen. En fördel är exempelvis att man kan hjälpa eleven redan i sin lärandeprocess medan en nackdel är att det inte alltid finns gott om tid att bedöma alla elever. Slutsatserna som kan dras i denna studie är att de tillfrågade lärarnas syn på formativ bedömning är likvärdig då alla var eniga om att arbetet bidrar till gynnande skrivutveckling hos eleverna.

Denna fallstudie undersöker om samt hur lärandemålen i ämnet svenska synliggörs, konkretiseras och begripliggörs av en grundskolelärare i årskurs 3. Metodvalen i föreliggande fallstudie är av kvalitativ karaktär där både observationer och semistrukturerade intervjuer använts. En stegvis deduktiv-induktiv analysmetod har sedan tagits i anspråk för att förstå vårt resultat i förhållande till vår teoretiska bakgrund. Resultatet visar att synliggörande av lärandemål förekommer men inte i den utsträckning som vore önskvärt i förhållande till vad forskningen talar för.

Det finns flera studier som har undersökt om lärare förmedlar lärandemål till sina elever i ämnet idrott och hälsa, men färre har undersökt hur de förmedlas. Denna undersökning fokuserar därför på att ta reda på hur lärandemålen förmedlas till eleverna i ämnet. Detta genomfördes med en observationsstudie av lärare som visade att den vanligaste metoden lärare använder för att förmedlar lärandemål på var via auditiv kommunikation, det vill säga att läraren pratar till eleverna. I denna studie undersöktes även hur eleverna föredrar att ta emot information, det vill säga deras preferenser och hur de fördelar sig. Detta genomfördes genom en enkätstudie på elever som visade att elever i störst utsträckning föredrar att motta information auditivt. Därefter jämfördes resultatet från observationsstudien av lärarna med resultatet från enkätundersökningen av eleverna. Det visade sig att den vanligaste metoden som lärare förmedlade lärandemålen på, överensstämde med den sinnesintryckpreferens som elevernas i störst grad föredrog att mot ta information med. Studien visar även att det är vanligt att elever har en visuell preferens som i mindre utsträckning tillgodoses av lärare.

Denna studies syfte var att undersöka vilka uppgifter i matematikämnet som elever själva valde när de gavs möjlighet. Bakgrunden till studien har sitt ursprung i en systematisk litteraturstudie med syftet att se om undervisningens utformning kan påverka elevernas motivation och attityd inför matematikämnet. Studien och resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer med 30 elever från två olika skolor. I intervjun fick eleverna börja med att själva berätta vad de tycker om att arbeta med inom matematik. Därefter utvärderades åtta olika matematikuppgifter och eleverna fick svara på vilka de föredrog att arbeta med. Denna studie visar att eleverna själva föredrog matematikuppgifter kopplade till den inre motivationen då de känner en tilltro till sin egen förmåga när de själva gav möjlighet att välja uppgifter. De uppgifter som eleverna föredrog är de uppgifter som ligger på en elevnära, spännande och lustfylld nivå som är rätt för varje enskild individ.

Detta arbete är en systematisk litteraturstudie med syftet att ta reda på om och i så fall hur undervisningen kan påverka elevers motivation och attityd till ämnet matematik och hur undervisningen kan utformas för att eleverna ska utveckla motivation och positiv attityd till matematik. Studiens resultat baseras på 15 stycken kvalitetsgranskade artiklar som tagits fram via systematiska databassökningar. Dessa artiklar har sedan mynnat ut i olika kategorier som resultatet presenteras i med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar bland annat att motivation och attityd går att påverka med hjälp av lärarens förväntningar på eleven. Resultatet visar även att elevernas motivation hänger samman med vad de har för prestationsmål, achievement goal och att lärandemål är att föredra framför resultatmål.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur elevernas motivation, prestation och social påverkan förhåller sig till varandra inom ämnet matematik. Hur en elev utvecklar sin motivation och hur den påverkas är komplex. Motivationen påverkas av och påverkar många faktorer så som social påverkan och matematisk prestation. Denna påverkan är individuell och växlar mellan hur en människa tänker, känner och tror om sin egen kompetens. Med detta sagt har lärare idag en stor roll till att bevara och utveckla så väl unga som äldre elevers motivation, för att alla ska kunna få möjlighet att utveckla sin kunskap i en positiv läromiljö. Metoden vi har använt är litteratursökning genom olika databaser och manuell sökning. De databaser vi använt är UniSearch, ERIC och MathEduc. Resultatet visade att prestationen kan påverka elevernas motivation, men motivationen kan även påverkar prestationen. Resultatet visade även att den sociala påverkan var olika i motivation och prestation, beroende på vilken kontext eleverna befann sig i.

Enligt Svenska Barnmorskeförbundet arbetar barnmorskor i Sverige inom området reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Det breda kompetensområdet inkluderar möten med såväl kvinnor som män. Dagens svenska barnmorskeutbildning är på avancerad nivå och omfattar 90 högskolepoäng. Den genererar en ny yrkesexamen och yrkeslegitimation som barnmorska, samt magisterexamen i reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. I en svensk studie uttryckte barnmorskor att de hade bristande kunskap om mäns reproduktiva och sexuella hälsa och de önskade vidareutbildning i andrologi. Barnmorskor upplevde också att män uppvisar kunskapsbrister inom konception och reproduktion. I en annan studie uttryckte män att de upplevde sig begränsade att söka hälso- och sjukvård på grund av maskulinitetsnormer.  Syftet med föreliggande studie var att utforska lärandemål om mäns reproduktiva, perinatala och sexuella hälsa i relation till begreppsanvändning, vid barnmorskeprogram i Sverige.   Föreliggande studie baseras på kvalitativ metod med en induktiv ansats. Urvalet utgjordes av utbildnings- och kursplaner från samtliga 12 lärosäten som erbjuder barnmorskeutbildning i Sverige. Dataanalysen genomfördes med hjälp av en manifest och en summativ innehållsanalys av lärandemålen.   Den summativa innehållsanalysen visade bland annat att män benämns totalt fem gånger i lärandemålen från 12 stycken utbildningsplaner och 105 stycken kursplaner. Resultatet från den manifesta innehållsanalysen visade att barnmorskestudenten ska erhålla kunskap om den humanistiska människosynen och mänskliga rättigheter, mäns hälsa under den reproduktiva livscykelns alla faser och kunna stödja och verka för en god sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Barnmorskans främjande arbete för föräldrar, familjen, närstående, partners och ungdomars reproduktiva, perinatala och sexuella hälsa tydliggjordes som kunskapsområden. Det framkom även att barnmorskan ska ha kunskap om föräldrautbildning till blivande och nyblivna föräldrar och föräldrars behov av individuellt stöd. Vidare kunskap om familjehälsovård, helhetssyn på patienten, närståendes autonomi och delaktighet samt partnerns eller parets behov av vård.  Föreliggande studies slutsats var att lärandemålen i svensk barnmorskeutbildning innefattar kunskap om män som patienter, föräldrar, familjemedlemmar, närstående, partners, individer och ungdomar. Barnmorskan ska kunna bemöta män under hela deras livscykel vilket förutsätter både kunskap och att vara tillgänglig för män som har behov av barnmorskans kompetens. Resultatet skapar implikationer om förtydligande från såväl profession som lärosäten om män som patientgrupp i såväl dagsläget som i framtiden. / According to the Swedish Midwifery Association midwives in Sweden work in the area of reproductive, perinatal and sexual health. The broad area of ​​expertise includes meetings with both women and men. Today's Swedish midwifery education is at an advanced level and comprises 90 higher education credits. It generates a new professional degree and professional credentials as a midwife, as well as a master's degree in reproductive, perinatal and sexual health. In a Swedish study, midwives expressed that they had a lack of knowledge about men's reproductive and sexual health and they wanted further education in andrology. Midwives also experienced that men experience lack of knowledge in conception and reproduction. In another study, men expressed that they felt limited to seeking health care due to masculinity norms. The aim of the present study was to explore learning objectives about men's reproductive, perinatal and sexual health in relation to concept use, in midwifery programs in Sweden. The present study is based on a qualitative method with an inductive approach. The selection consisted of education and curriculum plans from all 12 higher education institutions that offer midwifery education in Sweden. The data analysis was carried out with the help of a manifest and a summative content analysis of the learning objectives. The summative content analysis showed, among other things, that men are named a total of five times in the learning objectives from 12 educational plans and 105 curriculum plans. The results from the manifest content analysis showed that the midwifery student should gain knowledge about the humanistic view of human beings and human rights, men's health during all phases of the reproductive life cycle and be able to support and work for good reproductive, perinatal and sexual health. The midwife's preventive work for parents, the family, relatives, partners and adolescents’ reproductive, perinatal and sexual health was clarified as areas of knowledge. It also emerged that the midwife must have knowledge of parent education for expectant and new parents and parents' need for individual support. Further knowledge of family health care, a holistic view of the patient, relatives' autonomy and participation, and the partner's or couple's need for care. The present study concluded that the learning objectives in Swedish midwifery education include knowledge about men as patients, parents, family members, relatives, partners, individuals and adolescents. The midwife must be able to meet men throughout their life cycle, which presupposes both knowledge and accessibility to men who need the midwife's care. The result creates implications for clarification from both the profession and higher education institutions about men as a patient group in the current situation as well as in the future.