Global ETD Search

31	Att uppnå lärandemål : En pilotstudie om IT-systems egenskapers modererande påverkan / Achieving Learning Outcomes : A pilot study on the moderating effects of IT-systems’ characteristics Nyqvist, Jakob January 2021 (has links) Den digitala utvecklingen påverkar det moderna samhällets behov. Det ställer krav på att studievärlden utbildar dagens studenter i färdigheter och kunskaper inom IT som uppfyller behovet i både deras framtida arbets- och vardagsliv. Syftet med denna kandidatuppsats inom Informatik är således att undersöka IT-systems egenskapers modererande påverkan på studenters motivation, engagemang och uppnående av lärandemål. Därmed är kandidatuppsatsen ett bidrag till litteraturen om hur man kan förbättra kvaliteten i IT-utbildningar och uppnåendet av lärandemål för studenter. Ur den tidigare litteraturen har studentmotivation, engagemang och uppnåendet av lärandemål samt relationen mellan dessa definierats. Studentmotivation påverkar studentengagemang och studentengagemang påverkar uppnåendet av lärandemål. För att undersöka IT-systems egenskapers modererande påverkan på studenters motivation, engagemang och uppnående av lärandemål har författaren använt tre egenskaper med relation till spelifiering som utgångspunkt. Denna kandidatuppsats är en pilotstudie med ett kvantitativt angreppssätt. Datainsamlingen har genomförts med en webbaserad enkät skapad och distribuerad genom enkätverktyget Survey & Report. Respondenterna för kandidatuppsatsen är 7 studenter som studerar kursen Affärssimulering och dataanalys på Karlstads Universitet. IT-systemen som har varit aktuella för denna studie är dataanalyssystemet Tableau och processmodelleringsverktyget ARIS eftersom dessa används i Affärssimulering och dataanalys-kursen. En slutsatsen är att IT-systems egenskaper har en modererande påverkan på studentmotivations påverkan på studentengagemang. En annan slutsatsen är att IT-systems egenskapers påverkan på studentengagemangs påverkan på uppnåendet av lärandemål. Resultaten visade också att de båda IT-systemen hade olika påverkansgrad. Kandidatuppsatsen är utformad som en pilotstudie och det finns ett behov att utföra framtida studier med bland annat andra IT-system, en större datainsamling med fler respondenter, effekter av utbildares tidigare erfarenheter och antalet studenter som genomför kursen. technology characteristics motivation engagement academic achievement learning outcomes IT-systems egenskaper studentmotivation studentengagemang lärandemål Information Systems, Social aspects
32	IT-verktyg för utvärdering av ingenjörsutbildning Larsson, Erik, Lovén, Per January 2020 (has links) I detta examensarbete har ett IT-verktyg utvecklats som stödjer kvalitetsutvärderingen av en ingenjörsutbildning. I dagsläget innehåller kvalitetsutvärderingen flera moment som kräver manuell hantering av data. IT-verktyget automatiserar ett flertal av momenten och detta effektiviserar arbetet genom tidsbesparing och minskad risk för misstag. Examensarbetets syfte är således att underlätta genomförandet av kvalitetsutvärderingen genom automatisering. Metoden för arbetet är en fallstudie vid en av Sveriges ingenjörsutbildningar. Metodvalet ger möjlighet till verkliga tester och evidens för att kontrollera och påvisa att det utvecklade verktyget fungerar i enlighet med de behov som finns. Resultatet av detta examensarbete är ett IT-verktyg som stödjer, underlättar, förfinar och förtydligar kvalitetsutvärdering av ingenjörsutbildning på grundnivå. Verktyget är byggt med tjänster ur Google:s utbud, där användargränssnittet utgörs av produktivitetsapplikationerna Sheets och Forms. Skriptplattformen Apps Script tillför automatisering av repetitiva moment och möjliggör att applikationerna kan sammanlänkas med en databas i molntjänsten Cloud SQL. IT-verktyget bedöms även kunna fungera för andra typer av utbildningar som kvalitetsprövas mot lärandemål och examensmål. / In this thesis an information technology tool is developed to support quality evaluation of an engineering education. Presently the quality evaluation contains several steps that require data to be handled manually. The information technology tool automates several of the steps. This leads to increased work efficiency and reduces the risk of mistakes. The purpose of the thesis is therefor to facilitate the quality evaluation through automatization. The method chosen for development is a case study conducted at a Swedish engineering program. The choice of method makes it possible to conduct tests based on an actual education program to verify and show that the developed tool is functioning correctly according to existing needs. The result of this thesis is a working information technology tool that supports, refines and concretizes quality measurement of engineering education at a bachelor level. The tool is built using services provided by Google. The productivity apps Sheets and Forms are utilized as the user interface, and used in conjunction with the scripting platform Apps Script, the apps are connected with a cloud database in the Cloud SQL service. The tool is assumed to work for other types of educations that are quality checked using intended learning outcomes and examination objectives. Google Apps Script automatization examination objectives intended learning outcomes quality evaluation saving of labor Google Apps Script automatisering examensmål lärandemål kvalitetsutvärdering arbetsbesparing Computer and Information Sciences Data- och informationsvetenskap
33	Formativ bedömning : En litterturöversikt med analys Borg, Emma, Edvinsson, Kristin January 2012 (has links) Genomförda undersökningar visar att formativ bedömning förbättrar elevers inlärning och förståelse. Den svenska läroplanen från 2011 ger tydliga indikationer på att formativ bedömning ska inkluderas i undervisningen. Vår diskussion i denna uppsats är därför aktuell och den visar hur forskare artikulerar fenomenet formativ bedömning. Litteraturstudien inkluderar information om vad formativ bedömning innebär och förslag på hur man kan arbeta utifrån ett sådant arbetssätt. Vår studie visar att de viktigaste komponenterna inom formativ bedömning är att tydliggöra målen, återkoppling samt själv- och kamratbedömning. Beskrivningarna av dessa resulterar i en analys där vi diskuterar det formativa arbetssättet. Både positiva och negativa aspekter tas upp. Vårt syfte med denna uppsats är att införskaffa djupare kunskaper om formativ bedömning likväl för oss själva som för redan aktiva lärare. Vi har en föraning om att många lärare inte har tillräckliga kunskaper kring ämnet och vår förhoppning är att denna uppsats kan fungera som ett verktyg för lärare som arbetar med eller skulle vilja arbeta med formativ bedömning. / Previous research shows that formative assessments improve pupils’ learning and understanding. Also, the Swedish Curriculum 2011 gives clear guidance that formative assessment should be included in school. Our discussion in this essay is therefore needed and it deals with how researchers articulate the phenomenon formative assessment. The study includes information about what formative assessment means and suggestions for how to work with it are given. The main parts within formative assessment are to clarify learning goals, feedback and self- and peer assessment. The information about these main parts ends in an analysis where a discussion about formative assessment and its positive and negative effects takes place. Furthermore, the purpose of this essay is to inherit deeper knowledge about formative assessment as well for ourselves as for teachers already on duty. We anticipate that many teachers do not have sufficient knowledge about formative assessment and our expectation is that this essay can function as a tool for teachers who work or would like to work with formative assessment. Formative assessment assessment for learning learning goals self-assessment peer assessment feedback curriculum summative assessment marks. Formativ bedömning bedömning för lärande pedagogisk bedömning lärandemål självbedömning kamratbedömning återkoppling läroplan summativ bedömning betyg.
34	Historieundervisning och interkulturell kompetens / History teaching and intercultural competence Johansson, Maria January 2012 (has links) Abstract Title: History teaching and intercultural competence This study takes as its starting point the relationship between the multicultural and globalised society and history as a school subject, and explores it theoretically as well as empirically. Intercultural historical competence, which is the main theoretical and analytical concept of the study, is developed from theories of narrative competence and theories of intercultural competence, and is positioned in the intersection between the two. Narrative competence describes historical consciousness as being characterised by three distinct sub-competencies, the competence of experience, the competence of interpretation and the competence of orientation. Historical learning is seen as the qualification of these competencies to be able to tell meaningful stories about our lives. The empirical case study explores how intercultural historical competence as a learning objective is interpreted and enacted in one history classroom. The enacted object of learning is regarded as a co-construction between the teacher, the pupils and historical narratives. This study explores how experiences and interpretations of the past are made and used in the work in the classroom. The question of what constitutes each narrative sub-competence is addressed and discussed in three empirical chapters respectively. The source material mainly consists of observations from a sequel of 25 history lessons in an upper secondary school The empirical results show how different dimensions of each sub-competence contribute to what is possible to learn in relation to intercultural historical competence. One important dimension of the competence of experience is the employment of strategies of pluralism, deconstruction and counter-narratives to open up closed narratives. The competence of interpretation is strengthened by the use of second-order concepts as tools to qualify historical thinking. Furthermore, it is demonstrated how it is possible to practise the competence of orientation by giving pupils the opportunity to use historical narratives and historical tools to make sense of the present and to think about the future. One additional conclusion is that the planning process, when the learning objective is interpreted and framed into lessons and exercises, is decisive for what is possible for pupils to learn. Finally, it is stated that history as a school subject has the capacity to develop knowledge, skills and attitudes that are relevant in a multicultural and globalised society. Key words: history teaching, historical learning, history education, intercultural competence, intercultural education, historical consciousness, upper secondary school, class room study, object of learning, learning objective, historical narrative. History teaching historical learning history education intercultural competence intercultural education upper secondary school object of learning historical narrative historieundervisning interkulturell kompetens historiskt lärande interkulturell utbildning historiemedvetande gymnasiet klassrumsstudie lärandeobjekt lärandemål historisk berättelse narrativ Didactics Didaktik
35	Hur lärare gör eleverna medvetna om lärandemål för laborationer i kemiundervisning och hur eleverna uppfattar dessa lärandemål : En kvalitativ studie i Gymnasieskolans kemiundervisning / Communicating Learning Objectives in Chemistry Laboratory Sessions: Teachers' Strategies and Students' Perceptions : A qualitative study of chemistry education in upper secondary school Gustafsson-Persson, Sebastian January 2023 (has links) Studien har undersökt det förväntade lärandet i den svenska gymnasieskolans laborativa moment i kemiundervisningen. Fokus har varit på hur läraren arbetar med lärandemål. Området valdes utifrån att det inte sker tydlig kommunikation av det förväntade lärandet i undervisningen. Dessutom upplevs inte eleverna alltid veta varför de utför en laboration. Studiens bakgrund belyser hur väsentlig kommunikation är för ett lärande skall ske. Definitionen av lärandemål har beskrivits som något som fokuserar på elevens måluppfyllelse. Dessa skall vara tydligt beskrivna med vad eleven skall kunna efter en lektion eller lektionsserie. Det kan kopplas till hur lärandemål kan presenteras för teorilektion och sedan praktiskt moment såsom laboration. Studien har genomförts genom observationer i klassrumsmiljö där introduktionen av läraren har studerats. Sedan har laborationshandledningar studerats för att se hur det förväntade lärandet presenterats. För att undersöka hur elever uppfattar det förväntade lärandet genomfördes intervjuer med elever. Eleverna blev intervjuade i direkt anslutning till laborationerna, där tre elever valdes ut slumpmässigt vid vart tillfälle. Lärarna var inte alltid tydliga i kommunikationen om det förväntade lärandet för laborationen och använde ofta begreppet ’syfte’ i stället. Syftet fanns oftast med på laborationshandledningen men kommunicerades ej ut till eleverna. Under intervjuerna framgick det att eleverna inte uppfattade hela lärandemålet, det läraren uppgett som syfte, utan tog upp korta fragment av vad de förväntats lära sig. Slutsatsen i denna studie är att kommunikation av det förväntade lärandet har ej varit optimalt i lektionsmiljön utifrån de observationer och intervjuer som gjorts. Tydligare kommunikation av lärandemål ger eleverna större möjlighet att veta vad som förväntas av dem och läraren kan lättare bedöma elevernas kunskapsnivå efter varje laboration. lärandemål laborationer förväntat lärande syfte mål gymnasieskolan gymnasieskola kemi kemiundervisning laboration elever Didactics Didaktik Social Sciences Samhällsvetenskap Educational Sciences Utbildningsvetenskap Pedagogy Pedagogik Pedagogical Work Pedagogiskt arbete Chemical Sciences Kemi
36	Förmågor utvecklade genom projektarbete inom Teknik1 i förhållande till CDIO : Förmågor och färdigheter som utvecklas i förhållande till CDIO-modellen, genom projektarbete i gymnasiekursen Teknik1 / Abilities Developed Through Project Work Within Teknik1 in Relation to CDIO Ravindranath, Priya January 2021 (has links) I dagens värld har samhället blivit beroende av teknik och de flesta yrken använder teknik iolika konstellationer. Med alltmer teknisk utveckling har kompetenskraven och arbetsmetoderna förändrats. Det som tidigare upplevdes som ett ingenjörsmässigt sätt att arbeta har nu blivit ett allmänt sätt att arbeta. Det vill säga - att arbeta i grupper och projekt är sättet att arbeta för de flesta yrken. I en teambaserad miljö behövs förutom utvecklad teknisk kompetens även icke-tekniska (mjuka) färdigheter, såsom interaktion och samarbete med andra människor. Teknik 1, som är en introduktionskurs till teknik i gymnasiet, kan ses som det allra första steget mot en ingenjörsutbildning som är organiserad enligt CDIO (Conceive, Design,Implement, Operate). CDIO är en modell som används i stor utsträckning inom ingenjörsutbildningen för att förbättra sättet att undervisa i teknik och för att förbättra de blivande ingenjörernas kunskaper. Ur detta perspektiv är det intressant att se om teknikundervisningsmetoderna på gymnasienivån - särskilt arbetet i grupper och projekt -utvecklar vissa förmågor och färdigheter som är gemensamma med de som beskrivs i CDIO-modellen. Denna studie kommer att hjälpa oss att bättre förstå om Skolverkets val att basera teknikundervisning med inspiration från CDIO introducerar eleverna till ett ingenjörsmässigt sätt att arbeta och de färdigheter som behövs inom ingenjörsutbildning, som bygger på CDIO-modellen. I denna studie intervjuades tre tekniklärare och sex elever på olika gymnasieskolor i Sverige för att ta reda på deras perspektiv på förmågor och färdigheter enligt ämnets syfte och examensmål som de uppfattar att de uppnår / utvecklar genom grupp- och projektarbete. Vidare studerades om det finns enighet mellan elevernas och lärarnas svar och de lärandemål som anges i CDIO-kursplanen. Resultaten av denna studie visar att det finns många likheter mellan lärandemål skrivna i CDIO-kursplanen i förhållande till de förmågor som lärare och elever nämnde att de utvecklade genom att arbeta i projekt- och grupparbete. Mestadels utvecklades färdigheter relaterade till individuell och yrkesmässig utveckling, såsom ansvarstagande, kreativ problemlösning och analytiska färdigheter, men även kommunikation, systemtänkande och samarbete, samt arbete i grupper av olika konstellationer. / In today's world, society has become dependent on technology and most professions use technology in various constellations. With increasing technical development, the competence requirements and working methods have changed. What was previously perceived as an engineer’s way of working has now become a general way of working. That is - working in groups and projects is the way to work in most professions. In a team-based environment, in addition to developed technical competence, a range of non-technical (soft) skills - such as interaction and collaboration with other people, are also required. Technology 1, which is an introductory course to technology in upper secondary schools in Sweden, can be seen as the very first step towards engineering studies - which are at the university level organized and driven according to the CDIO (Conceive, Design, Implement,Operate). CDIO is a model that is widely used in engineering education to improve the way technology is taught and to improve the quality of the workforce. From this perspective, it is interesting to see if the teaching methods of technology 1 at the upper secondary schools - especially group and project work - develop certain abilities and skills that are common to those described in the CDIO-Syllabus. This study will help us better understand whether the National Agency for Education's choice to base technology education with the inspiration from CDIO, introduces students to an engineering way of working and the skills needed for engineering studies that is based on the CDIO-concept. In this study, three technology teachers and six Technology 1 students from different upper secondary schools in Sweden were interviewed, in order to find out their perspectives on abilities and skills - according to the subject's purpose and degree goals - that they perceive that they achieve / develop through group and project work. Furthermore, it was studied whether there is agreement between the students' and the teachers' answers and the learning objectives stated in the CDIO-syllabus. The results of this study show that there are many similarities between learning objectives written in the CDIO-syllabus in relation to the abilities that teachers and students mentioned that they developed by working in project and group work. Mostly, skills related to individual and professional development were developed that include taking responsibility, creative problem solving and analytical skills, communication, systems thinking and collaboration and work in groups of different constellations are a few of them. Technology 1 Upper secondary school CDIO-concept CDIO-syllabus project work and group work skills and capabilities learning outcomes student’s perspective teacher’s perspective Teknik 1 gymnasieskolan CDIO-modellen CDIO-kursplanen lärandemål projekt- och grupparbete förmågor och färdigheter elevperspektiv lärarperspektiv Other Engineering and Technologies Annan teknik Learning Lärande
37	En studie i elevmotivation genom självreglerande lärande som metod för inlärning i moderna språk / A study on Learner Motivation by means of Learner Autonomy as Studying Technique in Modern Language Learning Gehrke, Karina Wiebke January 2022 (has links) Onödiga språkvalsbyten i moderna språk kan anses vara resultat av motivationsbrist kopplat till intrycket att glädje i språkvalsstudier inte leder till gymnasiebehörighet. Denna studie ämnar undersöka och fördjupa kunskap om a) samband mellan självreglering och elevmotivation, samt b) samband mellan glädje och motivation. Hattie och Zierer (2019) konstaterar att mer självreglering leder till ökad elevmotivation. För att pröva om denna slutsats kan verifieras, genomfördes en empirisk studie med lärarintervjuer som besvarade följande fråga: Vad anser lärare är en bra återkoppling till eleverna? För att kunna nå en slutsats i frågan om samband mellan självreglering och elevmotivation etablerades först en definition av begreppet självreglering. I detta syfte användes en teori som står för uppsatsens analytiska ramverk. Ramverket baseras på författare som arbetar i linje med Richard M. Ryans och Edward L. Decis Self-Determination Theory (SDT). Då slutsatsen att mer självreglerande lärande leder till ökad elevmotivation inte kunde verifieras i min empiriska studie, genomfördes en noggrann litteraturstudie. Utifrån denna kunde jag sedan göra en analys av mina frågeställningar med anslutande diskussion. Resultatet antyder att lärare bör fokusera på elevmotivationens kvalitet, med den prototypiska intrinsiska motivationen som mål, för att kunna motverka motivationsbristen i skolan. I detta forskningsarbete kom jag dessutom fram till slutsatsen att en högre motivation i allra högsta grad kan leda till ett mer effektivt lärande i allmänhet. Nyckelord: effektivt lärande, elevmotivation, intrinsisk motivation, motivationsbrist, Self-Determination Theory, självreglering, återkoppling formative assessment learner autonomy Self-Determination Theory motivation language studies language learner autonomy SDT intrinsic motivation extrinsic motivation learning motivation self-regulation student motivation modern languages language learning formative feedback self-regulated learning effective learning task level process level self-regulation level feedback long-term goals learning goals high school eligibility curriculum primary school language choice multilingual society result-oriented curriculum learning system language skills curriculum in modern languages upper secondary school motivation difficulty motivation problem German lack of motivation planning phase implementation phase self-reflection phase metacognition metacognitive strategy metacognitive process thought process visible learning controlled learning autonomous self-regulation sense of autonomy social values personal values self-regulation style identified regulation integrated regulation SDT work method self-reflection goal setting learning activity formative Motivation im Unterricht Lernermotivation Autonomie Fremdsprachenunterricht Formative Diagnostik Lernerautonomie Lernmotivation Selbstregulation Autonomie Schülermotivation moderne Sprachen Sprachenlernen formative Beurteilung formatives Feedback selbstgesteuertes Lernen effektives Lernen Freude am Lernen Aufgabenebene Prozessebene Selbstregulationsebene Feedback Lernziele Lehrplan Grundschule mehrsprachige Gesellschaft ergebnisorientierter Lehrplan Lernsystem Sprachkompetenz Lehrplan in Moderne Sprachen Sekundarstufe II Motivationsschwierigkeit Motivationsproblem Fach Deutsch DaF Motivationsmangel Planungsphase Umsetzungsphase Selbstreflexionsphase Metakognition metakognitive Strategien metakognitiver Prozess Denkprozess sichtbares Lernen intrinsische Motivation extrinsische Motivation kontrolliertes Lernen autonome Selbstregulation Autonomiegefühl soziale Werte persönliche Werte Selbstregulationsstil identifizierte Regulation integrierte Regulation SDT Arbeitsmethode Selbstreflexion Zielsetzung Lernaktivität lärandemotivation självreglering autonomi elevmotivation moderna språk språkinlärning formativ bedömning formativ återkoppling självreglerande lärande effektivt lärande glädje i undervisning uppgiftsnivå processnivå självregleringsnivå återkoppling långsiktiga mål lärandemål gymnasiebehörighet läroplan språkvalslektion grundskola språkval flerspråkig samhälle resultatorienterad lärosystem språkkunskap kursplan i moderna språk högstadiet motivationssvårighet motivationsproblematik tyska motivationsbrist planeringsfas genomförandefas självreflektionsfas metakognition metakognitiv strategi metakognitiv process tankeprocess synligt lärande inneboende motivation yttre motivation kontrollerad autonom självreglering extrinsisk motivation intrinsisk motivation autonomikänsla sociala värden personliga värden självregleringsstil identifierad reglering integrerad reglering SDT arbetsmetod självreflektion målsättning inlärningsaktivitet formativ Learning Lärande

Page generated in 0.0609 seconds