Syftet med denna studie var att undersöka fyra lärares tolkningar av de metoder de säger sig använda för barn inom autismspektrumtillstånd (AST) samt huruvida dessa tolkningar bidrar till att främja eller motverka inkludering. Studien har utförts genom analys av fyra intervjuer med lärare vilka har olika utbildning och erfarenheter i ämnet. Vi upptäckte att lärarna till stor del hade en positiv inställning till inkludering, dock med vissa förbehållanden. Ytterligare en iakttagelse var att lärarna inte var väl förtrogna med inkluderingsbegreppets innebörd, vilket resulterat i ofullkomliga försök att uppnå en inkluderande klassrumsmiljö. Vi har även sett att metoderna de sägs använda inte enväldigt kan avgöra om inkludering av elever inom AST sker, utan är starkt beroende av lärarens inställning och skicklighet i utförandet av dessa arbetsmetoder. Genomförandet av denna studie har lett till visst ifrågasättande av vår egen uppfattning om inkludering och huruvida detta egentligen bidrar till en skola för alla. Framför allt har den dock givit oss goda verktyg att bära med oss i vår framtida lärarroll.

Bakgrund: Utvecklingen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) har gått snabbt fram och idag lever vi i ett informationssamhälle. Studien handlar om lärarens IKT-användning i årskurs 1-3 sett ur ett lärandeperspektiv. Vi har undersökt alla skolor i en kommun i Västra Götaland. Som teoretisk forskningsbakgrund har vi använt oss av Vygotskijs sociokulturella teori och med stöd av Martons tankar om fenomenografi försöker vi ta reda på lärares uppfattningar och erfarenheter av IKT. Syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka vad som styr hur och om man använder datorn i det praktiska arbetet med elever i årskurs 1-3, sett ur ett lärandeperspektiv. Våra frågeställningar utifrån syftet är; Vad påverkar lärarens användning av IKT i undervisningen för elever i årskurs 1-3? Vilka förutsättningar för användandet finns det i de skolor som vi undersöker? Vilken uppfattning har läraren till att använda IKT som ett verktyg i ett lärandesyfte? Metod: Som metod har vi använt oss av en kvalitativ och kvantitativ studie, i form av en triangulering – enkäter, observation, samtal. För att analysera vårt empiriska material, har vi sammanställt intervjusvar och de öppna frågorna i enkäten för att behandla kvalitativ data och gjort korstabeller för att behandla kvantitativ data. Resultat: Resultatet i studien visar att det ser väldigt olika ut på skolorna i kommunen, både vad det gäller förutsättningar och möjligheter och det var stor skillnad mellan de kommunala skolorna och en friskola i kommunen. De flesta lärarna beskriver att de ser stora möjligheter med att använda IKT i undervisningen. Många lärare ser samspel som en betydelsefull faktor sett ur ett lärandeperspektiv, vilket kan kopplas till den tanke Vygotskijs sociokulturella teori förespråkar.  Man påtalar dock att det finns många hinder som påverkar användandet av IKT.

Ämnesintegrering innebär att två eller flera skolämnen inleder ett samarbete kring ett tema eller ett problem. Undervisningsmetoden är känd sedan början av 1900-talet, men har fått ny uppmärksamhet på senare tid. Våren 2019 genomförde jag en litteraturstudie i ämnet som fokuserade på hur de didaktiska frågorna togs upp i studier om ämnesintegrering i bildämnet. Resultatet visade att elevernas lärande i de teoretiska ämnena gynnas av samarbete med bildämnet. Brist på studier som fokuserade på elevernas lärande i bildämnet fick mig att genomföra denna studie. Studiens syfte var att ta reda på vilka möjligheter och utmaningar bildlärare ser i ämnesintegrering som undervisningsmetod samt lärarnas tankar om metodens inverkan på elevernas lärande i bild. Sex bildlärare som i huvudsak hade arbetat inom högstadiet svarade på intervjufrågor via e-post. Svaren analyserades genom att likartade utsagor fick forma kategorier som sedan tolkades både som enstaka uttryck och som helhet. Slutligen diskuterades resultaten i ljuset av kursplanerna och tidigare forskning. Studiens huvudsakliga resultat var att bildlärarna såg många möjligheter i ämnesintegrerade undervisningsmetoder. Bland annat förstår eleverna sambandet mellan skolämnena, får ett helhetsperspektiv, kan koppla undervisningen till samhällsfrågor samt sparar tid och har kul. Bildämnets innehåll kan utan problem kombineras med andra ämnen menade lärarna. Utmaningar som hittades var att både planering och genomförande av samarbete kräver tid, engagemang och schemaanpassning från lärarna. Några lärare kände oro över att bildämnet skulle reduceras till verktyg för det andra ämnet. Lärarna ansåg för det mesta att metoden gynnar elevernas lärande i bild. Lärarna angav många exempel av erhållna kunskaper som kunde anknytas till bildämnets kursplaner. Studiens slutsats är att de deltagande bildlärarna ser positivt på ämnesintegrerade undervisning trotts utmaningarna och tror att metoden främjar elevernas lärande i bild på många sätt.

In this academic essay I explore and reflect upon number of a number of questions arising from a dilemma. The dilemma comes from a situation where primary teachers with a specialization in extended school education (“recreation centre teachers”) is subject to contradictory demands and expectations in their job situation. I have searched for causes and new perspectives on the dilemma by exploring the role, mission and professional identity for this category of teachers. I find that a clear role as a teacher and a clear mission within the school is not present. Based on this I investigate different strategies and opportunities for the recreation centre teachers to use their competence and find their mission within the school based on the regulatory demands and different perspectives on learning. I find a need for further formalization of the role and mission and also opportunities for the recreation centre teacher to complement the traditional class room education with their own competences and different perspectives on education and learning.

<p>Matematikdidaktiken och naturvetenskapens didaktik är relativ nya vetenskapliga discipliner. Deras utveckling startade för fyra decennier men deras framväxt och utvecklig har varit enorm. Utveckling och framväxt har omfattat forskning om lärande, undervisning, läroplaner, kursplaner, interaktion, teknologi osv. Matematikdidaktiken och Na-didaktiken är tvärvetenskapliga områden som relaterar till många andra discipliner där i finns dess styrka. De tar emot idéer från andra discipliner men där finns också dess svaghet, för influenser från olika discipliner har ibland gjort det svårt att sätt gränsen för vad den didaktiska forskningen omfattar.</p><p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vad man studerar när man studerar lärande i den matematikdidaktiska och Na-didaktiska forskningen. Jag gör detta genom en metastudie som är en sorts litteraturstudie.  Med hjälp av innehållsanalys analyserar jag elva doktors avhandlingar och en forskningsrapport inom området. Doktors avhandlingar och forskningsrapporten utgör de vetenskapliga texterna som studeras. Utifrån syftet formulerades tre forskningsfrågor som analysverktyg för studien.</p><p> </p><p>Analysen visade att den matematikdidaktiska och Na-didaktiska forskningen om lärande kunde delas upp i fem utgångspunkter. Tre av utgångspunkterna har sin grund i ett forskningsperspektiv, sociokulturellt, fenomenografisk och konstruktivistisk. I en sociokulturell syn på lärande studerar man kommunikationen, samspelet och språket mellan eleverna och läraren. I ett fenomenografiskt studerar man lärarens tillvägagångssätt när hon presenterar ett område och gör en direkt koppling med det eleven lär sig om området. I en konstruktivistisk syn på lärande är elevens konstruktion av kunskap i centrum. Eleven skapar sin kunskap med hjälp av den miljö den befinner sig i. En annan utgångspunkt för att studera lärandet har med psykologiska faktorer att göra och en är områdesrelaterad. Forskarnas utgångspunkterna och problematiseringar leder fram till olika resultat om lärande. Deras resultat har varit viktig att analysera för att det är där som det blir tydligt vad det är man studerar när man studerar lärande. Andra möjliga infallsvinklar för studien hade varit att enbart fokusera sig på de forskningsperspektiv som tas upp eller de lärandeperspektiv som fokuseras.</p>

Matematikdidaktiken och naturvetenskapens didaktik är relativ nya vetenskapliga discipliner. Deras utveckling startade för fyra decennier men deras framväxt och utvecklig har varit enorm. Utveckling och framväxt har omfattat forskning om lärande, undervisning, läroplaner, kursplaner, interaktion, teknologi osv. Matematikdidaktiken och Na-didaktiken är tvärvetenskapliga områden som relaterar till många andra discipliner där i finns dess styrka. De tar emot idéer från andra discipliner men där finns också dess svaghet, för influenser från olika discipliner har ibland gjort det svårt att sätt gränsen för vad den didaktiska forskningen omfattar.   Syftet med denna uppsats är att undersöka vad man studerar när man studerar lärande i den matematikdidaktiska och Na-didaktiska forskningen. Jag gör detta genom en metastudie som är en sorts litteraturstudie.  Med hjälp av innehållsanalys analyserar jag elva doktors avhandlingar och en forskningsrapport inom området. Doktors avhandlingar och forskningsrapporten utgör de vetenskapliga texterna som studeras. Utifrån syftet formulerades tre forskningsfrågor som analysverktyg för studien.   Analysen visade att den matematikdidaktiska och Na-didaktiska forskningen om lärande kunde delas upp i fem utgångspunkter. Tre av utgångspunkterna har sin grund i ett forskningsperspektiv, sociokulturellt, fenomenografisk och konstruktivistisk. I en sociokulturell syn på lärande studerar man kommunikationen, samspelet och språket mellan eleverna och läraren. I ett fenomenografiskt studerar man lärarens tillvägagångssätt när hon presenterar ett område och gör en direkt koppling med det eleven lär sig om området. I en konstruktivistisk syn på lärande är elevens konstruktion av kunskap i centrum. Eleven skapar sin kunskap med hjälp av den miljö den befinner sig i. En annan utgångspunkt för att studera lärandet har med psykologiska faktorer att göra och en är områdesrelaterad. Forskarnas utgångspunkterna och problematiseringar leder fram till olika resultat om lärande. Deras resultat har varit viktig att analysera för att det är där som det blir tydligt vad det är man studerar när man studerar lärande. Andra möjliga infallsvinklar för studien hade varit att enbart fokusera sig på de forskningsperspektiv som tas upp eller de lärandeperspektiv som fokuseras.

Elevassistenten i skolan är ett kompensatoriskt stöd och skall ges inom ramen för det särskilda stödet. Elevassistenten arbetar nära eleverna och är en del av de anpassningar som skolan gör för att elever med särskilda behov ska få det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen i skolan. Denna studie är intresserad att studera hur elevassistenten påverkar elevers samspel. Det sociokulturella lärandeperspektivet är studiens teoretiska bakgrund och den etnografiska forskningsansatsen har använts för att beskriva elevers samspel utifrån elevassistenten som en del av lärmiljöns utformning. Det samspel som denna studie beskriver har visat vikten av hur framträdande elevassistentens roll och funktion är, både som ett praktiskt stöd och att elevassistenten även har en pedagogisk genomföranderoll. Vidare är ett tydligt resultat hur samspelet mellan elever som har en assistentförstärkande insats brister i möjligheten att samspel med lärare och klasskamrater.

Denna uppsats behandlar bloggverktyget i undervisningssyfte. Syftet är att undersöka hur ett urval av svensklärare i grundskolans senare år på olika sätt resonerar kring användandet av bloggverktyget i skrivundervisningen. För att uppnå detta syfte har fem stycken lärare intervjuats vid personliga möten genom halvstrukturerade intervjuformer. Dessa lärare uppvisade en varierad syn på så väl själva bloggverktyget som dess användningsområde. Majoriteten av dessa lärare ställer sig huvudsakligen positiva till bloggverktyget som helhet, men belyser också vissa kritiska aspekter så som elevernas trygghet, skrivutveckling och hur ett integrerande av elevernas fritid i skolan kan uppfattas av dem. Undersökningens resultat överensstämmer i mångt och mycket med forskningslitteraturen. Elevernas motviation till skrivning och att de skriver mycket på sin fritid belyses. Likaså skolans ansvar att anpassa undervisningen till det samhälle den verkar i och är skapare av. Den svenska skolan som genomsyras av ett sociokulturellt lärandeperspektiv bör kunna utgå ifrån elevernas vardag och fritid för att ett dialogiskt klassrum ska kunna skapas. Därmed är bloggen ett utmärkt verktyg och redskap för undervisningen genom sin mångfacetterade utformning som ger möjlighet till att arbeta med kamratrespons och skrivprocessen på ett gynnsamt sätt.

Denna studie syftade till att utveckla kunskaper om vilka hinder och möjligheter virtuella laborationer har som undervisningsmetod för elevers lärande av fotosyntesens reaktionshastighet. De frågor som studien syftade att svara på var hur elevers förståelse utvecklas genom samarbete med den virtuella laborationen och vilka kritiska aspekter av fotosyntesens reaktionshastighet en virtuell laboration kan synliggöra. För att undersöka detta planerade, genomförde och analyserade jag en lektion med elever i årskurs 3. Det sociokulturella perspektivet och variationsteorin användes som teoretiskt ramverk. Data samlades in genom ett för-eftertest, observationer, fokussamtal samt ljus-videoinspelningar under lektionen. I den här studien användes en virtuell laboration i vilken eleverna kunde undersöka hur temperatur och ljus påverkar fotosyntesens reaktionshastighet. Tre kritiska aspekter relaterade till den virtuella laborationen identifierades. Med hjälp av variationsteorin utformades en undervisning med den virtuella laborationen med målet att synliggöra de identifierade kritiska aspekterna. Därtill söktes övriga kritiska aspekter i för-och eftertestet. Resultatet visade att den virtuella laborationen kunde synliggöra de identifierade kritiska aspekter för flertalet av eleverna i studien, men inte alla. Dessutom framkom ytterligare kritiska aspekter som den virtuella laborationen inte kunde ge svar på. Emellertid visade resultatet att samarbetet mellan eleverna samt lärarens stöd bidrog till en utvecklad förståelse för fotosyntesens reaktionshastighet.