Studiens syfte var att öka kunskapen kring hur lärare i årskurs 4–6 förhåller sig till olika lässtrategier i relation till skönlitteratur samt hur lärare motiverar elever till läsning av skönlitterära verk. Studiens undersökningsmetod var kvalitativa intervjuer med hög grad av standardisering och låg grad av strukturering. I studien ingick 10 grundskollärare. De kvalitativa intervjuerna har genomförts genom digitala videomöten. Resultatet visade att övervägande del av lärarna använder sig av reciprok undervisning, detta genom Läsfixarna från En läsande klass. Textsamtal och upprepad läsning är två andra lässtrategier som lärarna i studien var överens om som fungerande metoder. Genom intervjuerna kan också ett antal syften som lärare ansåg att skönlitteraturen fyllde urskiljas. Det handlade om att ha gemensamma texter i klassen att diskutera kring, men också att låta eleverna få förståelse för andra människor och andra kulturer genom skönlitteratur. Lärarna arbetade med motivation dels genom att läsa och låta eleverna möta många olika typer av böcker och genrer, dels genom att låta eleverna önska böcker de vill höra eller läsa. Just mötet med många olika sorters böcker och genrer var ett genomgående svar från många lärare i studien. Bibliotek och bibliotekarie var också någonting som lärare ansåg bidrog positivt till elevernas motivation för läsning av skönlitteratur. / The purpose of this study was to increase our understanding of how teachers in grade 4-6 relate to different reading strategies for reading fiction and how teachers motivate students to read works of fiction. The method used in this study was qualitative interviews with a high degree of standardization and a low degree of structuring. The study included 10 teachers. The qualitative interviews were conducted through digital video meetings. The results showed that most teachers used reciprocal teaching, through Läsfixarna from En läsande klass. Teachers in the study also agreed that literature discussion and repeated reading are two other methods that work well. Through the interviews, the teachers all agreed that working with fiction has several purposes. These purposes were to have texts in common that the class could discuss, and to let the students develop better understanding for other people and cultures through fiction. The teachers worked with increasing the students’ motivationpartly through reading for the students and letting the students encounter a lot of different kinds of books and genres, partly through letting the students participate in choosing what kind of books they would like to hear or read. To let the students’ encounter different kinds of books and genres was a consistent answer from many of the teachers in the study. The teachers also believed that the library and the librarian had a positive influence on students’ motivation ofreading fiction.

Syftet med vårt examensarbete är att skapa förståelse för lärares inställning till sambedömning och vilka faktorer som kan påverka inställningen. Undersökningen ämnar också att undersöka vad lärare kan se för syfte med sambedömning och utifrån detta föra en diskussion om hur och varför sambedömning genomförs i skolan. Vi vill även lyfta fram lärarnas erfarenheter av att sambedöma samt sambedöma elevers skriftliga produktion. Vi vill undersöka vad lärare anser är svårt med bedömning och utforska deras inställning till att överbrygga dessa svårigheter med hjälp av sambedömning. Eftersom nationella prov och summativ bedömning varit i fokus i tidigare studier om sambedömning vill vi därför också specifikt synliggöra den formativa bedömningen. Frågeställningar är följande: - Vad kan lärarna se för syfte med sambedömning? - Vad har lärarna för inställning till sambedömning och vilka faktorer påverkar lärares inställning till detta?Vad har lärarna för erfarenheter av att sambedöma elevers skriftliga produktion? - Vad kan lärare se för svårigheter med att bedöma skriftlig produktion och hur kan sambedömning enligt lärarna överbrygga detta? Skolverket och Skolinspektionens rekommendation ger ett positivt intryckt till sambedömning främst vid nationella prov. Den problemformulering som ställs är att det i dagens skola alltmer handlar om att implementera verktyg som mäter elevers kunskaper. Utgångspunkten för arbetet är läroplanen för gymnasieskolan 2011 som skriver att skolan ska ge elever förutsättningar att utveckla kunskap och värden. Sambedömning ses i studien som redskap för svensklärare att utveckla sina bedömningskompetenser. I förlängningen påverkar en ökad kompetens elevernas skrivutveckling. Den metod vi har använt för att få fram vårt empiriska resultat är den kvalitativa intervjun. Resultatet visar att lärarna uttrycker likvärdighet som syfte med sambedömning och att det kan öppna för nya perspektiv. Tid och organisation är viktiga aspekter kring lärares inställning. Samtliga lärare uttrycker att de arbetat med sambedömning vid de nationella proven och att sambedömning då ses som viktigt. Det visar också hur lärarna uppfattar sin egna men också andra lärares samarbetsvilja, hur dessa påverkas positivt och negativt av faktorer såsom osäkerhet, varierande kompetens, arbetslivserfarenhet, relationer till kollegor och kontinuitet. Slutsatsen är att lärarnas uppfattning är att sambedömning sällan sker och att det främst sker när det avsatts tid. De uttrycker dock en vilja sambedöma både mot kunskapsutveckling men också betygsättning. Slutligen förs en diskussion om sambedömning, måluppfyllelse och kunskapsutveckling.

The purpose of this thesis is to study teaching methods for Chinese Measure Words (CMW),to students in Sweden, who have Swedish as mother tongue. The study also looks at whatchallenges the teachers have in this area, and how the teachers are solving those challenges.A qualitative interview study is performed with two elementary school teachers, and twoupper secondary school teachers, who all are teaching Chinese as a modern language tostudents in Sweden, who have Swedish as mother tongue. The result shows that five differentmethods are used to teach CMW. The result also shows that the most used teaching strategyis to use the common Chinese measure word "个", which can be used together with a largenumber of substantives. Furthermore, the results are showing that the teachers have thefollowing challenges when teaching CMW: Challenge to motivate the students to learnCMW, Challenge with teaching CMW used for abstract concepts, Challenge to make thestudent remember the large amount of CMW, and Challenge to find teaching references forCMW. The results also show what strategies the teachers are using to handle thesechallenges: Be tolerant when using CMW, Introducing the CMW "个" and Use of cognitivestrategies in the teaching.

The aim of this bachelor's thesis is to investigate how teachers view the way they build their relationships towards students, both in general and, more specifically, towards those students with some type of attention deficits. The focus of this thesis has been on how great an importance teachers place on this relationship. Especially when it comes to working with students with attention deficits. We also want to know to which extent this relational perspective is rooted in teachers' practice. The theoretical basis of this study is the relational perspective formulated by Aspelin and Persson (2011). This theory states that the student- teacher relationship is at the very core of learning, and from this they have formulated two distinct concepts to explain how these relationships might differ. Through a qualitative survey, interviewing primary school teachers, we found that building relationships towards the students indeed is viewed as important. The views of these teachers of what constitutes a good relationship, however, seemed to differ. These teachers showed great aptitude and experience in adapting to students with attention deficits, but did not view relationship building as a primary tool in this skill set.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur studiebesök kan användas i elevernas lärande inom SO-ämnena samt hur lärare och forskning ser på studiebesök som undervisningsmetod. Enligt tidigare forskning ger studiebesök andra möjligheter till lärandet än vad den etablerade klassrumsmiljön och den traditionella undervisningen gör. Det finns ett värde av olika lärmiljöer och att göra undervisningen mindre abstrakt för eleverna. Ju fler sinnen som aktiveras desto mer lär sig eleverna. Det finns otillräcklig forskning om studiebesök och hur det används i undervisningen inom SO-ämnena. Denna studie bidrar till ökade insikter och kunskaper om hur studiebesök används i praktiken och hur det kan stötta elevers lärande. Studien gör kopplingar till pragmatismen, det sociokulturella perspektivet, haptik och KASAM. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lågstadielärare i tre olika kommuner i södra Skåne. Resultatet visar att lärare har en positiv inställning till studiebesök men upplever att det finns en del utmaningar i praktiken. Studiebesök är mest förekommande inom SO-ämnena. Resultatet visar att studiebesök utvecklar och fördjupar elevers lärande samt bidrar till mer individanpassad undervisning. Lärare vill arbeta mer med studiebesök, men det krävs förändringar i skolans värld för att det ska bli möjligt.

Denna studies syfte har varit att synliggöra och belysa lärarnas uppfattning och erfarenheter av att undervisa i ämnet matematik när elever i svårigheter närvarar, samt vilka framgångsfaktorer som främjar inkluderande matematikundervisning. Särskilt fokus i studien har varit på när matematikundervisningen kan fungera väl för alla elever i inkluderande matematikundervisning i praktiken, för att alla elever ska kunna delta och utvecklas i den ordinarie undervisningen i matematik.  Studien har varit av kvalitativ karaktär där data samlats in genom passivt deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i studien har varit tre lärare som är utbildade för att undervisa i årskurserna F-3. Analysmetoden av insamlade data utgjordes av en tematisk analys, där olika teman skapades utefter likheter och skillnader bland resultaten av observationer och intervjuer. Alla informanter hade en positiv inställning till att arbeta inkluderande med matematikundervisningen. De ansåg att lärare måste ha god kännedom om elevers olikheter och hur olika svårigheter påverkar enskilda elevers utvecklingsmöjligheter, för att kunna ge förutsättningar att utvecklas i en inkluderande matematikundervisning. Elever med olika svårigheter ges större uppmärksamhet, vilket i sin tur kan leda till att elever som nått längre i sin kunskapsutveckling inte ges möjlighet till tillräcklig utmaning.

Denna studie undersöker lärares upplevelser av användningen med digitala verktyg i fritidsverksamheten. Genom semistrukturerade intervjuer med fyra fritidslärare identifieras möjligheterna och utmaningarna med digitala verktyg samt dess inverkan på elevernas lärande, engagemang och sociala interaktion. Utmaningarna inkluderar bristande kompetens och tekniska problem, medan möjligheterna inkluderar ökat engagemang och lärande. Studien betonar behov av kontinuerlig kompetensutveckling för lärare och stöd för att effektivt integrera digital teknik i fritidshem. Slutsatsen är att stödja lärares digitala kompetens för att skapa en inkluderande och effektiv lärandemiljö.

The purpose of the study was to highlight how and why teachers choose to plan and implement theirmathematics teaching using manipulatives for grades Pre-school class to grade 3. To obtain datacontaining thoughts and descriptions of a phenomenon, we used the semi-structured interview method.Ten teachers from grades F-3 distributed across seven schools in central Sweden answered our interviewguide which contained seventeen questions. The answers were analyzed using a phenomenographicanalysis to bring out data with similarities and differences. The results showed that there weredifferences in how teachers described the use of manipulatives and this affected the degree to which theychose to plan and carry out their teaching using informal learning. The respondents clearly expressedthat manipulatives were important to use, but that there were several reasons why they were not used.The result also showed that manipulatives methods were associated with the manipulatives just as wehave seen in previous research that has focused on manipulatives and not the working method. Thismeans that our study can contribute new knowledge about possibilities and challenges when it comes tothe use of laborative methods by teachers when they plan and carry out mathematics teaching. / Syftet med vår studie var att belysa hur och varför lärare väljer att planera och genomföra sinmatematikundervisning med hjälp av laborativa arbetssätt för årskurs F-3. För att få fram den data somvisade lärarens perspektiv kring användandet av laborativa arbetssätt i matematikundervisningenanvände vi oss av metoden semistrukturerad intervju. Tio lärare från årskurserna F-3 fördelat på sjuskolor i mellersta Sverige besvarade vår intervjuguide som innehöll 17 frågor. Svaren analyserades medhjälp av en fenomenografisk analys för att få fram data med likheter och skillnader. Resultatet visade attdet fanns skillnader i hur lärare beskrev användandet av laborativa arbetssätt. Detta påverkade i vilkengrad de valde att planera och genomföra sin undervisning med hjälp av laborativa arbetssätt. Trots attrespondenterna tydligt uttryckte att laborativa arbetssätt var något viktigt att använda sig av fanns detflera orsaker till att de inte användes. Resultatet visade också att laborativa arbetssätt förknippades meddet konkreta materialet precis som vi sett i tidigare forskning som riktat in sig på laborativt material ochinte arbetssättet. Detta gör att vår studie kan bidra med nya kunskaper kring möjligheter och utmaningarmed laborativa arbetssätt hos lärare när de planerar och genomför matematikundervisningen.

Studiens syfte är att undersöka lärare i fritidshems uppfattningar om utomhusmiljöns möjligheter till lek. Syftet besvaras utifrån följande frågeställningar: Vad är utomhusmiljö ur lärarnas perspektiv? Hur bjuder lärarna ut till lek i utomhusmiljön? Vad finns det för möjligheter och begränsningar för lek i utomhusmiljön? Studien genomfördes med en kvalitativ metod där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lärare i fritidshem. Därefter har den insamlade datan tolkats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att lärare i fritidshem värnar om elevernas lek i utomhusmiljö. Lärarna erbjuder eleverna en variation av platser och tillsätter löst material för att skapa spännande och lustfyllda lekmiljöer. Studien visar att utomhusmiljön främjar aktiva rörelselekar vilket leder till social utveckling och identitetsskapande. Brist på personal och skolgårdars begränsningar diskuteras kritiskt. Slutligen föreslås vidare forskning inom ämnet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare som undervisar i naturorienterande ämnen (NO-ämnen) använder beprövad erfarenhet i sin NO-undervisningen utifrån lärarnas perspektiv. Hurt de uppfattar begreppet beprövad erfarenhet gällande undervisning, vilka begränsningar och möjligheter de anser finns gällande att genomföra undervisning med beprövad erfarenhet. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer med nio verksamma lärare i grundskolan. Deras uppfattning jämfördes med forskning och de riktlinjer som skolverket satt för beprövad erfarenhet i undervisning. Intervjuerna visade att det finns en bred uppfattning om begreppet beprövad erfarenhet i  undervisning, lärarna ansåg att all undervisning genom läromedel och olika praktiska material bidrog till beprövad erfarenhet i undervisning utan att metodiken för själva undervisningen noggrant prövats i olika former för att nå ett så brett och ultimat lärande som möjligt går. Merparten av all undervisning sker genom att låta elever arbeta i färdigt material från läromedel sedan är det upp till varje lärare att individuellt utforma lektionsupplägget och metodiken.   Med denna studie vill vi tydliggöra hur lärare ser på och arbetar med beprövad erfarenhet i sin undervisning, samt vilka begränsningar och möjligheter lärarna anser sig ha i praktiken för att genomföra denna.  Resultatet av studien visar att merparten av lärare inte baserar sin undervisning på beprövad erfarenhet, på så sätt som skolverket tolkat kravet. Vår studie visar att beprövad erfarenhet till största del kan ses som att lärare under tid utvecklar individuella arbetssätt, innehåll och upplägg för sin undervisning. Dessa arbetssätt, innehåll och upplägg skapas dock oftast i samverkan med andra lärare vilket kanske kan anses bidra till beprövad erfarenhet. / The purpose of this study is to investigate how teachers who teach General science use proven experience in their teaching from the teachers' perspective. How they state that they perceive the concept of proven experience regarding teaching, what limitations and opportunities they consider exist regarding conducting teaching with proven experience. The study was conducted by semistructured interviews with nine active teachers in compulsory school. Their opinion was compared with research and the guidelines set by the school authorities for proven experience in teaching. The interviews showed teachers are familiar with  the concept proven experience but cannot verbalize its significance or meaning. The teachers believed that all teaching through teaching materials and various practical materials contributed to proven experience without the methodology of teaching itself being thoroughly tested in different forms to achieve such a broad and ultimate learning possible. The majority of all teaching is done by letting students work in finished material from teaching materials, then it is up to each teacher to individually design the lesson plan and methodology. With this study, we want to clarify how teachers view and work with proven experience as a base in their teaching, as well as what limitations and opportunities teachers consider there is in practice to implement this. The results of the study show that the majority of teachers do not base their teaching on proven experience, in the way that the school authorities interpret the requirement. Our study shows that proven experience can, for the most part, be seen as a teacher developing individual working methods, content and arrangements for his / her teaching. However, these methods, content and structure are usually created in collaboration with other teachers, which may be considered to contribute to proven experience.