Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka möjligheter och hinder lärare ser med utomhusundervisning och vilka aktiviteter de gör. Vi har inriktat oss på lärare i årkurs 1-3, eftersom att vi har den inriktningen på vår utbildning. Dessutom är det relevant eftersom vi har upptäckt att det finns en lucka i den forskning, som vi har tagit del av, då dessa årskurser endast finns representerade i ett fåtal studier. I tidigare forskning har vi kunnat utläsa att det finns både möjligheter och hinder för utomhuspedagogik. Det framkom bland annat att det kan leda till en ökad förmåga att tänka kreativt och kritiskt hos eleverna men även att lärare är rädda för att förlora kontrollen då de ska undervisa utomhus. I denna studie valde vi att intervjua fyra lärare om deras syn på och användande av utomhusundervisning. I intervjuerna var samtliga lärare positiva till utomhusundervisning, men trots detta använde de sig inte av det i den utsträckning som de egentligen önskade. En slutsats av detta indikerar att även om lärarna kan se möjligheter med utomhusundervisning, så är det i själva verket praktiska skäl som hindrar dem från att gå ut.

Intresset för denna undersökning väcktes i vår lärarutbildning, där vi har fått inblick om hur det i allmänhet ser ut inom skolvärlden och i synnerhet inom matematikämnets abstrakthet. Utifrån detta vill vi undersöka fyra lärares syn på vardagsanknuten matematikundervisning och vilka begrepp dessa lärare använder sig av för att beskriva sina tankar om vardagsmatematik. För att besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer som behandlar deras syn på vardagsmatematik kontra skolmatematik. Resultaten visar att lärarna i vår undersökning har en positiv inställning till vardagsanknuten matematikundervisning och hade velat arbeta mer med det om möjligheten hade funnits. Begrepp som relevans, skolmatematik samt vardagsmatematik definieras inte på samma sätt av dessa lärare, vilket därmed resulterar i olika syn på vardagsanknuten matematikundervisning.

Det här arbetet handlar om begreppet läxor inom matematikundervisningen och innehåller en sammanställning av några lärares syn på läxor. Det vi ville undersöka är hur lärare definierar begreppet läxa, vad lärare vill uppnå med läxor, hur läxorna är utformade samt om vårdnadshavare förväntas hjälpa till. För att få fram information till detta arbete har vi undersökt vad tidigare forskning säger om ämnet, använt oss av kurslitteratur samt gjort kvalitativa intervjuer med verksamma lärare. Vi har intervjuat sex lärare som arbetar på lågstadiet. Lärarna arbetar på tre olika skolor i tre olika kommuner. Informationen från intervjuerna har vi sedan analyserat utifrån en fenomenografisk syn. Utifrån intervjuerna med lärarna kom vi fram till att de tycker att läxor ska vara repetition, för att befästa kunskap som eleverna redan lärt sig i skolan. De tycker även att läxorna ska vara utformade så att eleverna själva kan göra läxan, dock är stöttning från vårdnadshavare alltid välkommet. Materialet till läxorna hämtas från läromedel, Internet samt att lärarna själva gör eget material.

I litteraturstudien utforskas hur lärare och lärarstudenters syn på konkret material i matematikundervisningen förhåller sig till forskning inom matematikdidaktiken och om det finns skillnader mellan de båda grupperna. Sökningarna genomfördes i vetenskapliga databaser där åtta artiklar valdes ut. Artiklarna analyserades därefter genom en tematisk analys. Resultatet visar att både lärare och lärarstudenter ser fördelar med det konkreta materialet och har en övervägande positiv inställning till dess användning i matematikundervisningen. Båda parter lyfter att materialet ökar intresset, engagemanget och förståelsen hos eleverna samtidigt som det främjar samarbete och ansvarstagande. De nämner även att materialet behöver kompletteras med andra metoder. Det som skiljer dem åt är erfarenhet och praktiska aspekter. Lärarna nämner klassrumshantering och resurskrav medan lärarstudenterna önskar tydligare riktlinjer för användandet av det konkreta materialet.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka motiv lärare anger för sina val och sin användning av läromedel i grundskolans tidigare år. Intresse riktas mot även hur lärare argumenterar kring dessa val samt att förstå lärarens val och argument i relation till deras uppfattningar om lärande och undervisning i matematik. Särskilt undersöks motiven i relation till motivationsskapande undervisning. Jag ville ta reda på hur lärare använder läroboken i undervisningen, om lärobok används och om den kompletteras med annat. Med läromedel avses i denna studie det material som syftar till att hjälpa eleven att tillägna sig kunskaper i matematik. Exempel på läromedel som förekommer i studien är lärobok, laborativt material och informations- och kommunikationsteknik (IKT). Studien var genomförd med hjälp av en enkät med öppna frågor som har besvarats av sex lärare och med en telefonintervju. Det resultat som framkommit ur studien är att läroboken dominerar i matematikundervisningen. Resultatet visar även att läromedel valdes oreflekterat av lärarna. För att motivera eleverna att lära sig matematik använder lärarna olika strategier. Flera kontextuella och sociala begränsningar som finns i resultatet var bland annat lärarens bristande kunskaper i IKT och lärares antal år i yrket. Nyckelord: motivation, läromedel, lärares syn, Paul Ernest. / The purpose of this study was to investigate what motives teachers in primary school give for their choices and use of textbooks and teaching materials. The study focusses on how teachers argue around these choices and their choises and arguments in relation to their belifes about teaching and learning mathematics. Of particular interest are arguments related to teacher enhancement of student motivation. I wanted to find out how teachers use the textbook in class, if a textbook is used and if it is supplemented with another theaching materials. The term teaching materials is in this study used to include all materials that aims to help student acquire knowledge in mathematics. Examples of teaching materials that occur in the study are textbooks, hands-on materials and Information and Communication Technologies (ICT). The study was conducted using a questionnaire with open-ended questions that were answered by six teachers, and a telephone interview. That results emerging from the study show that the textbook dominates in mathematics education. The results also show that the teachers often chose textbooks and teaching materials without much reflection. To motivate students to learn mathematics teachers use different strategies. Several contextual and social limitations appear in the results, including the teacher's lack of knowledge of ICT and teacher's number of years in the profession. Keywords: motivation, teaching materials, teachers' views, Paul Ernest.

Validerat; 20101217 (root)

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlärare och elever som grund för lärande i skolans praktik specifikt avseende läraressyn- och förhållningssätt. Den övergripande problemfrågan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lärande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var även att söka ringa in vad som kan känneteckna lärares synochförhållningssätt i den optimala lärandesituationen. Följande frågor fokuserades:Hur kan begreppet ”kvalitativt samspel” ringas in som villkor för den optimalalärandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lärarnas syn- ochförhållningssätt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mån motsvararlärarnas förhållningssätt ett kvalitativt samspel och hur ter sig därför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lärande? Inledningsvis sammanställdes underbegreppet ”kvalitativt samspel” några av de kriterier för lärares syn- ochförhållningssätt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes här av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om människors intersubjektivitet. Därefter genomfördes intervjuer ochklassrumsobservationer av fem lärare från grundskolans lägre årskurser. Via endiskursanalys urskiljdes fem kategorier av lärarnas syn- och förhållningssätt: Deneffektivitetsinriktade, den omsorgsinriktade, den kunskaps- och begåvningsmässigtnormativt inriktade, den socialt normativt inriktade samt den kommunikativt inriktadediskursen. Med tillämpning av värderingsramen ”kvalitativt samspel” samt Habermasdiskursteori framstod till vissa delar den kommunikativt inriktade, denomsorgsinriktade och den socialt normativt inriktade diskursen som exempel påkvalitativt samspel. Lärares differentierade syn- och förhållningssätt innebar emellertidatt de intersubjektiva villkoren för elevers utveckling och lärande kunde varieraavsevärt.

Syftet med vår studie var att undersöka lärares syn på det laborativa materialet och användningen av detta i matematikundervisningen i årskurserna F-3. Vi definierar laborativt material som sådant som eleverna kan göra om, ta på, flytta runt på och undersöka. Materialet kan vara fysiskt men även digitalt, såsom appar och smartboard. Vi undersökte vilka typer av material lärarna använder sig av och hur de använder och introducerar materialet i undervisningen. Vi har använt oss av intervjuer som insamlingsteknik, som ligger till grund för vårt resultat. Intervjuerna hölls med sju lärare som arbetar i olika kommuner i sydvästra Skåne. Resultatet analyserades utifrån begreppet learning by doing samt litteratur och tidigare forskning. Något som framkom är att lärarna ser positivt på användandet av laborativt material och ser många fördelar med det, såsom att alla elever är aktiva och får en ökad förståelse för matematik. Sammanfattningsvis anser lärarna att arbeta laborativt är fördelaktigt då det ges förutsättningar för en varierad undervisning och stöttning i elevernas lärande. Det anses inte heller finnas några begränsningar för vilka elever som kan använda materialet då det är upp till eleverna hur de arbetar med det.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares syn i arbetet med jämställdhet i klassrummet i de tidiga skolåren, det vill säga hur lärare i F-3 arbetar med genus i undervisningen utifrån Biestas tre begrepp: socialisation, kvalifikation och subjektifiering. Detta har genomförts med hjälp av intervjuer där våra fyra informanter som besvarat våra frågeställningar utifrån sin undervisning. På så sätt har vi kunnat besvara våra forskningsfrågor. Resultatet visar att lärarna är genusmedvetna men behandlar ämnet i undervisningen på olika sätt. Slutsatsen vi kommit fram till är att genus i undervisningen är en viktig aspekt att beröra i undervisningen för elever. Detta med hjälp av Biestas tre begrepp, lyfta fram alla elevers lika värde oavsett könstillhörighet, etnicitet och identitet för elever i de tidiga skolåren.

Matematiska prestationer har visat sig relatera till språklig förmåga och läsförståelse.Syftet med denna studie är därför att få mer kunskap om läsbarheten och graden avspråklig svårighet i läroböcker som används för matematikundervisning i grundskolan,för årskurserna 4–6. Dessutom är syftet att undersöka vilka språkliga faktorer som lärareupplever påverkar matematiska texters läsbarhet, samt hur väl dessa faktoreröverensstämmer med de läsbarhetsvariabler som användes för att analyseraläroböckerna. För att undersöka språklig svårighet i matematiska texter har tre, i svenskmatematikundervisning, vanligt förekommande läroböcker analyserats med hänsyn påläsbarhet. Två lärare har dessutom intervjuats för att få deras bild av vad de uppleverpåverkar elevers förståelse av matematiska texter. Läroböckerna visade sig vara relativtlika när det kommer till deras läsbarhetvärden. Det som skiljer lärobokstexterna är hurlånga de genomsnittliga meningarna är och hur stor andel långa ord som förekommer itexterna. Lärarna menade att längre texter, med längre meningar och ord är svårare attförstå. De ansåg dock att begreppsförståelse, svåra och ovanliga ord, samt graden avstruktur i texterna var språkliga faktorer som de upplevde att elever ofta har svårt med.Slutsatsen i studien är därför att även om läroböckerna håller en jämn och lämpligsvårighetsgrad, med hänsyn på läsbarhet, anser lärare att det finns flera andra variablersom påverkar hur svåra matematiska texter upplevs av elever. Om man som pedagoganvänder sig av läsbarhetsformler för att bestämma lämpligheten av en text bör mandärför vara medveten om vad formlerna analyserar och vad de tänkta läsarna har förindividuella förutsättningar.