Syftet med detta examensarbete är att undersöka uppfattningar av språkinriktad undervisning bland historielärare i årskurs 4–6. Studiens teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella perspektiv, med den ur detta perspektiv utvecklade undervisningsmodellen Standarder för effektiv pedagogik (Perumal, Flynn, Mitchell Viesca, Ennser-Kananen &amp; Routarinne, 2020, s. 54–57). I studien antas ett Kritiskt mångkulturellt perspektiv på svensk skola. Med utgångspunkt i detta perspektiv gör jag en distinktion av elevgrupper med ett större potentiellt behov av språkinriktad undervisning. Denna indelning av elever syftar till att synliggöra att skolans uppdrag att kompensera för elevers olika förutsättningar är en fråga om social rättvisa. Studien har bedrivits med en fenomenografisk ansats, vilket innebär att fokus varit att finna en spridning av uppfattningar av fenomenet språkinriktad undervisning. Insamling av empiri har skett med hjälp av intervjuer med åtta deltagare. Resultatet visar att det finns en betydande variation bland historielärares uppfattningar av språkinriktad undervisning gällande de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Det framkom också mönster, som indikerar att lärarnas uppfattningar om språk, lärande och kunskap till viss del hänger ihop med vilka syften de anser att deras undervisning fyller och vilka undervisningsmetoder de beskriver att de använder. / <p>Svenska</p>

Föreliggande studie har undersökt lärares uppfattningar och erfarenheter av det förebyggande arbetet mot mobbning. Syftet med undersökningen är att försöka fördjupa förståelsen för lärares olika uppfattningar om det förebyggande arbetet mot mobbning, samt vilka formella villkor, hinder och ramar lärarna uppfattar att de har i detta arbete. Den metodologiska ansatsen vi valde att använda oss av var en kvalitativ intervjuundersökning genom semistrukturerade intervjuer som genomfördes via Zoom. Resultatet visade att lärare uppfattar att mobbning sker när elever skiljer sig från normen och osäkra elever runt omkring känner ett behov av att hävda sig genom att trycka ner de som är avvikande. Till följd av detta beskrev även lärarna vilka utmaningar och möjligheter som fanns för de i arbetet mot mobbning, vilket resulterade i tidsaspekter, gruppstorlekar samt bristande samverkan med omsorgspersoner. Slutligen genom att analysera resultatet med stöd av ramfaktorteori, samt Hundeides teori om sociokulturella ramar, kom vi fram till att trots att det finns relationella kunskaper om hur mobbning kan förebyggas, visade det sig att lärarnas uppfattningar om vad man själv kan och inte kan göra mer bygger på punktuella perspektiv och det Hundeide beskriver som lärares naiva teorier. Med stöd av både lärarnas egna uppfattningar om arbetets förutsättningar, samt både ramfaktorteorin och Hundeides syn på hur naiva teorier blir dominerande tolkar vi det som att skolans ramfaktorer är allt för begränsande för att ett förebyggande arbete mot mobbning verkligen ska fungera i praktiken. Här uppfattar vi som en viktig slutsats i vårat arbete att ramarna, och då inte minst att tiden med varje elev behöver öka samt att gruppstorlekarna behöver minska. Detta så att man kan arbeta bättre med skolans negativa normkultur vilket samtliga lärare ansåg vara en viktig orsak till mobbning.

The aim of this study is to examine Swedish teachers´ perception of feedback and its impact on students when it comes to mathematical reasoning. Interviews were conducted with six teachers´ working in grades four to six. The interviews have been conducted both online and in person. The result of this study show that teachers give feedback to students in several different ways and not always with the purpose of strengthening the knowledge of mathematical reasoning. These different ways of giving feedback are presented in the form of different categories reflecting the teachers´ perceptions of feedback and mathematical reasoning. / Syftet med den här studien är att undersöka hur svenska lärares uppfattningar kring feedback påverkar elevernas förmåga att tillägna sig feedback när det kommer till matematiska resonemang. Jag genomförde intervjuer med sex verksamma lärare som arbetar i årskurs fyra – sex. Intervjuerna genomfördes både digitalt och ansikte mot ansikte. Resultatet av denna undersökning visar att lärare ger eleverna feedback på olika sätt men inte alltid med syftet at stärka deras kunskaper inom matematiska resonemang. De olika typerna av feedback presenteras i olika kategorier som visar lärarnas uppfattning av feedback och matematiska resonemang. / <p>Matematik</p>

The purpose of the study is to investigate teachers’ perceptions of school’s democracy mission, focussing on the subject of social science, with the aim of providing perspectives on the democratic work in school. There is previous research indicating that school’s democracy mission should be integrated in various ways in social science education to provide both knowledge and behavioural training. However, there is a lack of research illustrating how teachers design and plan the presentation of democracy in grades 1-3. The study has been conducted using a phenomenographic approach to empirically study teachers’ perceptions of school’s democracy mission in relation to the curriculum and teaching. Semi-structured interviews were conducted with six active teachers at different schools. To substantiate the teachers’ statements, pragmatism and Dewey’s learning theory were applied in the analysis. The main results show that there is some variation in teachers’ perceptions of the meaning of the democracy mission and in how they interpret the governing documents. Likewise, there is variation in the way teachers shape the mission of democracy in their teaching to ensure that students gain knowledge of how society is structured and of how to act in a democratic society. An interesting aspect that has emerged is that the governing documents are perceived as unclear and diffuse. One conclusion to be drawn from this is that it places great demands on the teachers’ professional skills in interpreting the assignment and shaping it in their teaching.

Studens syfte var att undersöka lågstadielärares uppfattningar om hur entreprenörskap kan främjas i undervisningen. Att skolan ska främja entreprenörskap nämns i en mening i läroplanens första kapitel (Skolverket, 2019), men återkommer inte i kursplanerna. I studien har semistrukturerade intervjuer använts då tio lågstadielärare intervjuades och för att analysera data användet tematisk analys (Bryman, 2018). Studiens resultat visar att lågstadielärarna upplevde en begreppsproblematik beträffande entreprenörskap och ansåg sig sakna kompetens i att undervisa på ett sätt som främjar entreprenörskap. Lärarna i studien ansåg att det är svårt att främja entreprenörskap, då de inte vet hur det ska mätas kunskapsmässigt. Därav har entreprenörskap ingen självklar plats i undervinsningen.

Denna studie undersöker vilken uppfattning lärare har kring digitala verktyg som används i yrket samt vilken betydelse de anser att dessa har för engelskundervisningen. Utifrån detta syfte formulerades två frågeställningar: Vilka möjligheter upplever lärarna att digitala verktyg bidrar med i engelskundervisningen? Vilka hinder upplever lärarna att digitala verktyg orsakar i engelskundervisningen? För att ta reda på vilka uppfattningar lärare har, tillämpades en kvalitativ metod som sedan användes för att intervjua sex verksamma mellanstadielärare. De intervjufrågor som tillämpades har utgått från en semistrukturerad form och har skapats utifrån studiens syfte. Studien utgick ifrån den fenomenografiska ansatsen, som syftar till att undersöka variation och uppfattningar inom området. Utifrån lärarnas olika uppfattningar om fenomenet, utformades beskrivningskategorier vilket lade grunden för studiens resultat. Resultatet från undersökningen visar att lärares uppfattning på de digitala verktygen varierar, beroende på deras digitala kompetens samt deras vilja att inkludera detta i undervisningen. De lärare som var negativt inställda till att arbeta med digitala verktyg i engelskundervisningen, ansåg att de saknade digital kompetens som inte erbjuds av verksamheten. Detta resulterade i att de använde det digitala i mindre utsträckning, än de lärare som fick god kompetens kring detta. De lärare som var positivt inställda till det, hävdade att om verksamheten kunde bidra med fortbildning kring digitala verktyg skulle det öka chanserna till att lärare arbetar mer med detta i sin undervisning. Dock behöver ytterligare forskning göras kring digital kompetens och dess påverkan på lärares användande av digitala verktyg i engelskundervisningen.

Denna studie tar avstamp i den fenomenografiska forskningsansatsen och avser att undersöka vilka eventuella möjligheter respektive svårigheter ett antal mellanstadielärare ser med att inkludera samhällsfrågor med naturvetenskapligtinnehåll (SNI) i sin NO-undervisning. För att kunna besvara studiens frågeställning ”Vilka möjligheter respektive svårigheter ser ett antal mellanstadielärare med SNI-baserad NO-undervisning?” har enskilda intervjuer genomförts med totalt elva mellanstadielärare som undervisar i NO-ämnena i årskurs 4-6.  Resultatet visar att lärarna i studien ser såväl möjligheter som svårigheter med att inkludera SNI i NO-undervisningen. Det lärarna framförallt ser som en möjlighet är att SNI bidrar till att skapa autentiska lärsituationer som utgår från elevers verklighet, vilket lärarna upplever ökar elevers motivation och intresse. Vidare beskriver lärarna att SNI-baserad undervisning kan bidra till att elever utvecklar såväl djupa ämneskunskaper som kommunikativa förmågor som är användbara i deras liv utanför skolan. De svårigheter som lärarna främst upplever är att arbete med SNI kräver mycket tid både planeringsmässigt och undervisningsmässigt. Lärarna lyfter även organisatoriska faktorer som de upplever utgör svårigheter med arbetssättet. Vidare menar lärarna att det kan finnas moraliska och emotionella aspekter som kan vara utmanande vid arbete med samhällsfrågor. Slutligen beskriver lärarna att elevers bakgrund, tidigare kunskaper samt ålder kan utgöra en svårighet i SNI-baserad undervisning.

Laborativt material är ett konkret undervisningsverktyg som kan användas i matematikundervisningen för att underlätta och utveckla elevernas matematiska förmåga. Materialet tycks kunna skapa konkretiserade förklaringarna som både förtydligar och synliggör abstrakta matematiska begrepp, däremot leder materialet i sig nödvändigtvis inte till lärande, utan läraren har en central roll för att främja elevernas utveckling. Det övergripande syftet med studien är att utifrån en fenomenografisk ansats undersöka lärares uppfattningar om laborativt material i matematikundervisningen, i grundskolans tidigare år. Studien utgår från följande två frågeställningar: Hur använder lärare laborativt material? och Vilka möjligheter och hinder uppfattar lärare att det finns med laborativt material? För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer med sex grundskollärare genomfördes. Framställandet av intervjuerna och analysen av empirin behandlades utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Studien kommer fram till att lärarna i studien främst använder laborativt material vid introduceringen av nya matematiska begrepp och att de i högre grad använder det mer ju yngre eleverna är. Vidare visar studien att lärarna uppfattar att laborativt material är gynnsamt för lärandet och synliggör matematiken samt inbegriper alla typer av fysiska objekt som kan konkretisera det abstrakta i matematik. Lärarna har en positiv uppfattning om laborativt material i matematikundervisningen och ser många möjligheter med användningen av det. En av de främsta möjligheterna uppfattas vara att materialet konkretiserar och synliggör matematiken men fler lyfts upp som ökat engagemang och inkludering. Det främsta hinder lärarna ser är att eleverna börja leka med materialet istället för att använda det på ett sätt som främjar lärandet. Vidare hinder ser de som att elever kan riskera att inte vilja använda laborativt material då de kan se det som något som är negativt, i de fall lärare inte implementerat materialet väl. De ser även hinder på organisationsnivå där ekonomi och platsbrist kan vara hinder för att använda laborativt material i undervisningen.

Genom en fenomenografisk kvalitativ studie intervjuades verksamma lärare för årskurs 4–6. Studien undersöker de uppfattningar som lärarna har om sex och samlevnadsundervisningen. Resultatet från studien utgår ifrån en fenomenografisk analys gjord på åtta semistrukturerade intervjuer. Av resultatet från denna studie kan utläsas att lärare har olika uppfattningar om sex och samlevandsämnet. Lärare har generellt en positiv uppfattning av sex och samlevnadsundervisningen. De svårigheter lärare möter har att göra med en viss osäkerhet kring ämnets innehåll i undervisningen. Lärarna uttrycker även att det finns ett bristande stöd från både läroplan och läromedel. Många av lärarna upplever att läroplanen, Lgr11 är innehållsfattig och lämnar mycket utrymme för tolkning av vad som ska ingå i sex och samlevnadsundervisningen. I resultatet går även att utläsa att flera lärare upplever att de läromedel som skolan använder i sex och samlevnadsundervisningen inte är tillräckliga och att läromedel saknar väsentligt innehåll. En annan del som tydligt visar sig är att samverkan inom ämnet mellan kollegor och skolledning är bristfällig och något som flera av lärarna önskar fanns i större utsträckning. Slutsatsen är att NO-lärare generellt känner sig ensamma med planering och genomförande av sex och samlevnadsundervisningen, då de saknar stöd i så väl som läroplan som läromedel. / <p>NO</p>

Det nya betygssystemet och betygssättningen från och med årskurs sex börjar tillämpas i fullskala i den svenska grundskolan från och med läsåret 2012/13. Denna studie har som syfte attundersöka lärares uppfattningar om denna förändring under en period när den faktiskabetygssättningen av sjätteklassare ännu inte har ägt rum.Fyra skolor och 38 lärare deltog i undersökningen.Det teoretiska ramverket var ursprungligen framför allt nyinstitutionellt men även teori ochforskning kring betyg och bedömning tas upp. Under undersökningens gång dök det ocksåupp andra intressanta fynd. Att arbetssättet för lärare redan har påverkats i så stor utsträckningvar oväntat och att så pass många lärare ändå uttryckte att deras elever i sexan, eller ännutidigare upplevde så pass mycket stress, var också något oväntat. Dessa fynd analyseras ochdiskuteras också.Sammanfattningsvis tonar det fram en ganska problemfylld bild av den tidigarelagdabetygssättningen i denna undersökning. Eleverna i årskurs sex sägs vara mera stressade avden ökande mängden prov och bedömningar. På plussidan finns, enligt de flesta lärarna iundersökningen, en tendens till att eleverna tar mera seriöst på sina studier. Undervisningenhar också, menar en majoritet av informanterna, blivit mera målinriktad, tydligare ochkravfylld för både lärare och elever. Statistiskt syns ändå en viss övervikt av de mera positivasvarsalternativen.