Syftet med denna uppsats är att undersöka vad lärare kontra elever anser att förutsättningarna är, för att upplevelsen av en meningsskapande undervisning ska infinna sig. Detta belyses utifrån två frågeställningar som fokuserar på vad eleverna upplever att meningsskapande undervisning är och vad lärarna anser vara viktiga delar i en meningsskapande undervisning. För att ta reda på detta användes kvalitativa intervjuer och undersökningsgrupperna bestod av två enskilda lärarintervjuer och fyra elevgruppintervjuer. Uppsatsen vilar på Deweys kommunikativa meningsteori och hans tankar kring det transaktionella perspektivet. Genom att interagera i kommunikativa sammanhang uppstår transaktioner som skapar mening. Resultatet konstaterar att det finns många delar som påverkar den meningsskapande undervisningen. Allt från intresse, lust och glädje inför skolarbetet, till upplägget av undervisningen och den sociala miljön mellan eleverna på skolan. Resultatet i undersökningen visade dock på varierad samstämmighet då det kommer till vad lärare och elever upplever som meningsskapande undervisning. Vissa delar såsom intresse anses av båda parter vara av betydelse medan glädje inte anses vara av betydande faktor för meningsskapande av lärarna.

Syftet är att beskriva, analysera och tolka vad några lärare anser om förhållandet mellan elevers självkänsla och lärande, samt ta reda på hur de arbetar för att stärka den. Förutom en utgångspunkt i den samhälleliga debatten kring elevers sämre mående, har vi båda också sett tecken på elevers dåliga självkänsla vid tidigare arbetstimmar, samt under våra verksamhetsförlagda utbildningsveckor. Eftersom begreppen oftast blandas ihop valde vi att definiera både självkänsla och självförtroende, men även lärande som har ett brett spektra. Vi har även beskrivit de teoretiska perspektiven, samt förklarat hur självkänslan anses ha betydelse för lärandet. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med totalt tio lärare. Intervjusvaren valde vi att kategorisera för att skapa en överblick och för att lättare kunna se likheter och skillnader i de olika lärarnas uppfattningar. Vårt resultat tyder på att majoriteten av de intervjuade lärarna anser att det finns ett förhållande mellan självkänsla och lärande. De påvisar i sina respektive resonemang hur de i sitt arbete identifierar elever med låg självkänsla och berättar vidare hur de arbetar för att stärka den. Flertalet lärare diskuterar också uppkomsten till god och dålig självkänsla och menar vidare att ett samspel med föräldrarna är en viktig del i stärkandeprocessen.

Denna undersökning syftar till att granska hur verksamma lärare i låg- och mellanstadiet i en kommun i Mellansverige upptäcker och uppfattar elever med fallenhet för matematik, samt på vilket sätt lärarna tar hänsyn till dessa elever i undervisningen. Detta undersöktes med en webbaserad enkätundersökning. I den teoretiska bakgrunden definieras olika begåvningsbegrepp och utmärkande egenskaper hos elever med fallenhet beskrivs. Vidare behandlas olika undervisningsmetoder och stödåtgärder i arbetet med dessa elever. Resultatet visar att det finns en medvetenhet hos lärarna om dessa elever, men att det inte finns tillräckligt med tid till att hinna ge dessa elever tillräcklig stimulans. De egenskaper som lärarna ansåg vara utmärkande stämmer till stor del överens med vad tidigare forskning säger. Vidare visar resultatet av undersökningen att det finns stora brister i lärarnas utbildning kring elever med fallenhet och även i ämnet matematik. Ur resultatet framgår att lärarna använder sig av olika undervisningsmetoder som stödåtgärder såsom olika former av berikning och acceleration.

<p>Den svenska skolan har haft elever som bedömts vara i behov av särskilt stöd sedanfolkskolan infördes 1842. Hur denna undervisning bedrivits eller varit utformad har sett olika ut under olika tidsperioder. Vi ville ta del av lärares erfarenheter av särskilda undervisningsgruppers förändringsprocess över ett trettioårigt perspektiv, och lyfta fram förändringsprocessens positiva och negativa konsekvenser för eleverna i deras sociala utveckling och i lärandet så som lärarna uppfattar det. Studien har en kvalitativ ansats med narrativa intervjuer som metod. Den narrativa metoden syftar till att tolka och förstå lärarnas berättelser. Resultatet visar att de särskilda undervisningsgrupperna inte har genomgått någon större förändring under denna tidsperiod enligt lärarna, trots de organisatoriska förändringar som har skett. Men däremot har förhållningssättet mot eleverna förändrats under detta trettioåriga perspektiv, vilket har gynnat eleverna på ett positivt sätt.</p><p>(En) The Swedish school has got students in special educational needs since elementary school was introduced 1842. How the education was designed and performed has been different from time to time. We wanted to take part of the teachers’ experiences of special educational groups in a process of change over a thirty-year period, and if this process was propitious for the students in special educational needs. The study is qualitative with narrative research interviews as method. The narrative method aims to interpret and understand the teachers’ stories. The result of the process change shows that the special educational groups have not changed during this period of time, according to the teachers, despite the organisational changes that has taken place. But however the approach against the students has changed, which we experience has favoured the students in a positive way.</p> / <p>The Swedish school has got students in special educational needs since elementary school was introduced 1842. How the education was designed and performed has been different from time to time. We wanted to take part of the teachers' experiences of special educational groups in a process of change over a thirty-year period, and if this process was propitious for the students in special educational needs. The study is qualitative with narrative research interviews as method. The narrative method aims to interpret and understand the teachers' stories. The result of the process change shows that the special educational groups have not changed during this period of time, according to the teachers, despite the organisational changes that has taken place. But however the approach against the students has changed, which we experience has favoured the students in a positive way.</p>

Syftet med denna studie är att få inblick i hur lågstadielärare uppfattar problemlösning i matematik. Detta genom att undersöka hur lärare uttrycker betydelsen av problemlösning, vad de anser karaktäriserar en bra problemlösningsuppgift samt hur de påstår sig undervisa om detta. För att nå ut till en större grupp verksamma lågstadielärare valdes enkätundersökning som metod. 103 lärare deltog, vars svar ligger till grund för detta arbete. Då frågorna som undersöktes var kopplade till människors uppfattningar av olika företeelser eller fenomen utgick studien från ett fenomenografiskt perspektiv. Den insamlade datan från webbenkätens strukturerade frågor analyserades med ett deduktivt angreppssätt, medan empirin från de icke-strukturerade frågorna analyserades med ett induktivt angreppssätt. Studiens resultat stämmer delvis överens med tidigare forskning inom området. Resultatet visade att lärare uppfattar problemlösning i matematik som viktigt och anser därför att det bör introduceras i förskoleklass. Lågstadielärarna hade uppfattningen att en bra problemlösningsuppgift är ett matematiskt problem som med fördel är verklighetsanknutet, kan lösas med flera metoder och mynna ut i flera rätta svar som sedan öppnar för diskussion mellan elever. Resultaten visade även att problemlösning är en term som definieras på många olika sätt. Trots att problemlösning endast behandlas med ett fåtal punkter i läroplanen visade studien att lärare överlag låter problemlösning i matematik ta utrymme i undervisningen. Deltagande lågstadielärare förespråkade par- och grupparbete framför individuellt arbete med problemlösningsuppgifter. Dock yttrade många verksamma lärare i årskurs (åk) 3 att deras elever ofta fick arbeta individuellt med problemlösningsuppgifter. Utifrån lärarnas uttryckta uppfattningar om problemlösningsuppgifter placerades majoriteten av respondenterna inom kategorin problem, medan minoriteten placerades inom kategorin rutinuppgift. Studiens resultat kan grundas på olika tolkningar gällande problemlösning samt begrepp som användes bland respondenterna. Överlag ansåg deltagande lågstadielärare att problemlösning har ett viktigt syfte i matematikundervisningen.

En kvalitativ studie har genomförts med tio intervjuer där grundskollärare delger sina tankar och upplevelser av rektor och rektors ledarskapshandlingar och hur de anser att rektors ledarskap påverkar dem i både deras dagliga arbete och i deras trivsel i stort på skolan. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare, verksamma inom den svenska grundskolan, uppfattar ledarskapet hos skolans rektor. Jag ville därmed lyfta fram lärares resonemang och belysa deras uppfattningar om rektors ledarskap och hur de beskriver att de påverkas av rektors ledarskapshandlingar. Studien har en fenomenologisk ansats där lärarnas bild och beskrivning av sin verklighet är det som varit angeläget att lyfta fram.Resultatet visar att lärarna önskar sig en rektor som är kunnig och påläst inom sitt område både beträffande lagar, läroplan och arbetsmiljöfrågor- men de vill även ha en rektor som visar en pedagogisk kompetens och som kan verka som en tydlig pedagogisk ledare för dem. Vidare både vill och förväntar sig lärarna att rektor ska vara inlyssnande och låta dem vara delaktiga i viktiga beslut, som rör den vardagliga verksamheten och som kommer att påverka både deras och elevernas vardag. Samtidigt som de ser delaktighet som en viktig parameter, önskar de även att rektor ska kunna ta beslut på egen hand när så behövs och genom ett tydligt ledarskap visa vart skolan är på väg. Lärarna menar att genom ett tydligt och säkert ledarskap skapas en trygghet för dem och med tryggheten kommer trivseln. Vidare visar studien att lärarna önskar sig en närvarande rektor, som genom sin närvaro i vardagen, i det dagliga arbetet, kan ge dem konstruktiv feedback i sin roll som pedagogisk ledare. Lärarna ser det som viktigt och att de från ett gott ledarskap förväntar sig att deras rektor får dem att känna sig sedda och uppskattade. När rektors ledarskap innefattade alla eller flera av ovanstående faktorer bidrog detta till en positiv känsla hos lärarna.Utifrån Jenkins (2008) interaktionsteori har resultatet betraktats och slutsatser om att lärare, elever och rektor verkar och påverkar varandra både beträffande varandras identiteter och varandras livsvärldar kan påvisas i studiens resultat. Resultatet från denna studie kan dels bekräfta tidigare forskning, dels lyfta fram enskilda lärares upplevelser och tankar vilket skapar ett djup i kunskapen om vad som faktiskt uppfattas som viktigt för enskilda lärare. Denna kunskap kan i sin tur utgöra ett diskussionsunderlag, både för blivande rektorer och redan verksamma rektorer, i sin kompetensutveckling att vara en rektor med ett väl fungerande ledarskap både gällande det pedagogiska ledarskapet och i sin övergripande roll som skolans ledare.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares syn på elevers utveckling och lärande genom att använda utomhuspedagogik i naturvetenskapsämnena. Ytterligare en del att undersöka i denna studie är om utomhusundervisningen kan passa alla elever, även elever med särskilda behov, för att slutligen synliggöra vad det finns för möjligheter och begränsningar för lärare att bedriva utomhusundervisning i naturvetenskapsämnena. I bakgrundsavsnittet redogörs bland annat en beskrivning av begreppet utomhuspedagogik och vilken roll lärare har i utomhusundervisningen samt även vilken betydelse utomhusundervisningen har för elevers lärande.Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks fem lärares erfarenheter kring att arbeta med utomhusundervisning i naturvetenskapsämnena i årskurserna 1–3. Resultatet av detta visade att lärarna hade goda erfarenheter samt att de strävar efter att bedriva undervisningen i naturvetenskapsämnena utomhus. Detta på grund av att lärarna ansåg att utomhusundervisningen har en positiv påverkan på elevers lärande eftersom eleverna får möjlighet att använda flera sinnen. Lärarna ansåg därmed att även utomhusundervisningen kan passa alla elever, även elever med särskilda behov, om undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar samt att det finns tillgång till stödresurser. Det krävs mer tid ochplanering av lärare men lärarna ansåg att fördelarna överväger nackdelarna med att bedriva utomhusundervisning i naturvetenskapsämnena.

Problemlösning i matematikundervisningen innebär att eleverna utvecklar matematiska kunskaper genom att lösa matematiska problem. Således är syftet med denna studie att belysa problemlösnings centrala och betydelsefulla roll i matematik. Problemlösning utmanar elever att använda tidigare kunskaper och begreppsuppfattningar och gynnar lärandet i matematik. Studien behandlar således vad problemlösning innebär och vilken roll den har i undervisningen samt hur lärarna bör bedriva en sådan undervisning. Vidare redogörs det för lärares uppfattningar om problemlösning eftersom syftet till studien är att undersöka hur lärare uppfattar och arbetar med problemlösning i sin matematikundervisning.  Genom en kvalitativ intervjustudie med fem lärare som bedriver undervisning i matematik undersöktes deras uppfattningar om problemlösning och undervisning med problemlösning. Resultatet av detta visar att lärarna anser att problemlösning kan kopplas till andra förmågor samt att elevernas kunskapsutveckling gynnas av ett arbete med problemlösning. Lärarna förespråkar bland annat att undervisning med problemlösning bör vara en kontinuerlig komponent i matematikundervisningen och att lärandet i undervisningen gynnas om eleverna får interagera och samspela med varandra. En central slutsats som dras från resultaten i studien är att lärarnas beskrivningar av sin matematikundervisning med problemlösning inte stämmer överens med deras egna uppfattningar om vad problemlösning innebär, samt hur en sådan undervisning bör genomföras.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka uppfattningar av språkinriktad undervisning bland historielärare i årskurs 4–6. Studiens teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella perspektiv, med den ur detta perspektiv utvecklade undervisningsmodellen Standarder för effektiv pedagogik (Perumal, Flynn, Mitchell Viesca, Ennser-Kananen &amp; Routarinne, 2020, s. 54–57). I studien antas ett Kritiskt mångkulturellt perspektiv på svensk skola. Med utgångspunkt i detta perspektiv gör jag en distinktion av elevgrupper med ett större potentiellt behov av språkinriktad undervisning. Denna indelning av elever syftar till att synliggöra att skolans uppdrag att kompensera för elevers olika förutsättningar är en fråga om social rättvisa. Studien har bedrivits med en fenomenografisk ansats, vilket innebär att fokus varit att finna en spridning av uppfattningar av fenomenet språkinriktad undervisning. Insamling av empiri har skett med hjälp av intervjuer med åtta deltagare. Resultatet visar att det finns en betydande variation bland historielärares uppfattningar av språkinriktad undervisning gällande de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Det framkom också mönster, som indikerar att lärarnas uppfattningar om språk, lärande och kunskap till viss del hänger ihop med vilka syften de anser att deras undervisning fyller och vilka undervisningsmetoder de beskriver att de använder. / <p>Svenska</p>

Föreliggande studie har undersökt lärares uppfattningar och erfarenheter av det förebyggande arbetet mot mobbning. Syftet med undersökningen är att försöka fördjupa förståelsen för lärares olika uppfattningar om det förebyggande arbetet mot mobbning, samt vilka formella villkor, hinder och ramar lärarna uppfattar att de har i detta arbete. Den metodologiska ansatsen vi valde att använda oss av var en kvalitativ intervjuundersökning genom semistrukturerade intervjuer som genomfördes via Zoom. Resultatet visade att lärare uppfattar att mobbning sker när elever skiljer sig från normen och osäkra elever runt omkring känner ett behov av att hävda sig genom att trycka ner de som är avvikande. Till följd av detta beskrev även lärarna vilka utmaningar och möjligheter som fanns för de i arbetet mot mobbning, vilket resulterade i tidsaspekter, gruppstorlekar samt bristande samverkan med omsorgspersoner. Slutligen genom att analysera resultatet med stöd av ramfaktorteori, samt Hundeides teori om sociokulturella ramar, kom vi fram till att trots att det finns relationella kunskaper om hur mobbning kan förebyggas, visade det sig att lärarnas uppfattningar om vad man själv kan och inte kan göra mer bygger på punktuella perspektiv och det Hundeide beskriver som lärares naiva teorier. Med stöd av både lärarnas egna uppfattningar om arbetets förutsättningar, samt både ramfaktorteorin och Hundeides syn på hur naiva teorier blir dominerande tolkar vi det som att skolans ramfaktorer är allt för begränsande för att ett förebyggande arbete mot mobbning verkligen ska fungera i praktiken. Här uppfattar vi som en viktig slutsats i vårat arbete att ramarna, och då inte minst att tiden med varje elev behöver öka samt att gruppstorlekarna behöver minska. Detta så att man kan arbeta bättre med skolans negativa normkultur vilket samtliga lärare ansåg vara en viktig orsak till mobbning.