Uppsatsen tar sin utgångspunkt i sex lärares uppfattningar om utedagar vid två olika naturskolor. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare beskriver elevernas lärande och sin egen roll under utedagen på naturskolan. Syftet är också att se vilka kopplingar som finns mellan utedagen och skolans ordinarie verksamhet och dess styrdokument. Ett bisyfte är att beskriva vilka förutsättningar som lärarna ser till utomhuspedagogik runt den egna skolan, då i form av hinder och möjligheter. Metoden är etnografisk och bygger på en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt en observation. Resultatet visar att lärarna i studien ser naturskoledagen som en dag för lärande som är utforskande, upplevelsebaserat, praktiskt och bygger på samarbete och delaktighet. Lärarna ser en variation gällande utevana och mognad för utomhuspedagogik hos eleverna. Lärare integrerar utedagen i sin ordinarie undervisning eller låter den vara mer fristående. Resultatet visar att lärare förbereder dagen på naturskolan på olika sätt och i olika grad och hur kontakten med naturskolan sker inför utedagen varierar. Lärarna kan inta olika roller under utedagen, rollen som till exempel ordningsman, medforskare, iakttagare eller hjälpare. Lärarna i studien gör kopplingar till skolans styrdokument, beskriver hur ämnen och begrepp berörs under utedagen och påtalar det ämnesövergripande arbetssättet. Resultatet visar att närnaturen och närsamhället utgör tillgångar vad gäller utomhuspedagogik runt den egna skolan. Hinder för utomhuspedagogik är till exempel brist på kompetens, okunskap om området, tid och att det kräver mycket förberedelse.

I detta arbete studeras lärares uppfattningar om innehåll, arbetssätt och arbetsmiljö kopplat till N&T-undervisning i grundskolans år F-9. Denna studie är en del av ett projekt som Östsam genomför på uppdrag av skolverket. Projektet har som mål att öka intresset hos eleverna i grundskolan för naturkunskap och teknik. Syftet med arbetet, förutom att hitta dessa uppfattningar, är att jämföra lärarnas uppfattningar mellan år F-3, 4-6 och 7-9. En jämförelse görs också mellan lärares uppfattningar och elevers uppfattningar. Resultatet visar att lärare har många uttalade uppfattningar kring N&T-undervisningens innehåll, arbetssätt och arbetsmiljö. Lärare har en relativt tydlig bild av vad elever är intresserade av och hur de vill lära sig. De upplever dock att inre och yttre faktorer hindrar dem från att praktisera den undervisningen som de skulle önska. Vi kan se en skillnad mellan de olika stadierna i skolan, kopplat till hur dessa miljöer är organiserade. Resultaten diskuteras i relation till lärares beliefs. Det har visat sig att dessa beliefs i väldigt stor utsträckning påverkar undervisningen i skolan och således borde dessa vara av intresse att undersöka när man planerar att förändra skolans N&T-undervisning. / Naturvetenskap & Teknik i och utanför skolan

Skolämnet hem- och konsumentkunskap kan kopplas samman med det traditionellt kvinnliga. Vid introducerandet av ämnet var det endast ämnat för flickor och kvinnor, vilket speglade dåtidens samhälle där kvinnor förväntades ta hand om och ansvara för hemmet och barnen. Detta har dock förändrats över tid. Hem- och konsumentkunskap är nu ett ämne där både pojkar och flickor deltar och ges samma möjligheter och förutsättningar att lära om hushållets olika sysslor och ansvar. Denna uppsats ämnar att undersöka hem- och konsumentkunskaplärares uppfattningar om sitt bemötande av eleverna utifrån ett genusperspektiv. Studien undersöker även hur lärarna ser på begreppet jämställdhet och hur det speglar deras undervisning. Fem intervjuer som gjorts med verksamma lärare inom ämnet. Resultat visar att lärarna har en gemensam uppfattning om vad jämställdhet är men hur det speglas i undervisningen varierar. Resultat visar även att samtliga lärare har uppfattningen att de bemöter pojkar och flickor lika.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka samhällskunskapslärares uppfattningar av den egna politiska ståndpunktens eventuella inverkan på objektiviteten i undervisningen om politiska ideologier och partier. Den syftar även till att ta reda på hur samhällskunskapslärare arbetar för att upprätthålla objektiviteten i undervisningen. I studien besvaras följande frågeställningar; hur uppfattar samhällskunskapslärare sin egen politiska ståndpunkts inverkan på objektiviteten i undervisning om politiska ideologier och partier? samt hur arbetar samhällskunskapslärare för att upprätthålla objektivitet i undervisning om politiska ideologier och partier? Studien genomförs utifrån en fenomenografisk metodansats med nio informanter som genom att skriftligt besvara ett frågeformulär uttrycker uppfattningar av samhällskunskapsämnets möjliga objektivitet. Lärarna ger uttryck för skilda uppfattningar av innebörden av objektiv undervisning. De fyra kategorier av uppfattningar som framkommer i studien är; förmedlande av värderingsfri kunskap, förmedlande av kunskap utifrån olika perspektiv, uppmuntrande av elevers fria ställningstaganden utan att som lärare påverka dem i endera riktningen samt att som lärare komplicera bilden av objektivitet för eleverna. Lärarna uttrycker även skilda uppfattningar av huruvida objektiv undervisning är möjlig eller ej. Somliga menar att det är möjligt att såväl presentera som bedöma elevers kunskaper inom området politiska ideologier medan andra inte delar denna uppfattning. En uppfattning som delas av flera lärare är att objektivitet och värdegrundsarbete till viss del är motstridigt. De arbetssätt som lärare anser har positiv inverkan på objektiviteten är; fokusering på att förmedla värderingsfri kunskap, att ta hjälp av olika externa aktörer för att belysa olika alternativ samt att låta eleverna uttrycka åsikter och söka efter information.

Lärare är personen som planerar, genomför och utvärderar undervisning. Eftersom att elevers matematiska resonemang, enligt aktuella styrdokument, ska utvecklas i undervisningen har läraren en given roll som påverkar hur eleven ges möjlighet att utveckla resonemangskompetens. Hur lärare uppfattar matematiska resonemang blir därmed en nyckelkomponent i vad som sker i undervisningen. Kan elevers förmåga att resonera påverkas om lärare uppfattar matematiska resonemang på skilda sätt? I denna studie diskuteras aktuell forskning om matematiska resonemang och dess betydelse i undervisningen. Två lärare har intervjuats och deras utsagor jämförs med den aktuella forskningen. Dessa kvalitativa intervjuer i relation till forskningen har visat sig öppna dörren för mer omfattande forskning inom detta ämnesområde då intressanta slutsatser har dragits, utan att dessa har generaliserats. I resultaten har det framkommit att elevers förmåga att resonera påverkas i en hög utsträckning av lärarens val att antingen ge elever en redan fungerande strategi eller att låta eleverna själva kämpa med en uppgift. Av intervjumaterialet med två lärare har det framkommit att frågeställningen varför saknas helt medan frågeställningen hur är vanligt förekommande. I denna studie har lärarnas utlåtanden blivit intressanta då forskning har visat att om elevers förmåga att argumentera för egna strategival ska utvecklas är frågeställningen varför avgörande. Därmed påverkar lärares uppfattningar om matematiska resonemang elevers förmåga att föra matematiska resonemang. / <p>Matematik</p>

Syftet med denna studie var att undersöka undervisande matematiklärares uppfattningar om textuppgifter och hur de säger sig arbeta med textuppgifter. För att undersöka detta genomfördes en enkätstudiemed 34 deltagande matematiklärare och sedan djupare intervjuer med två av dessa. Studien visar att lärare anser att textuppgifter har en viktig roll i matematikundervisningen och ett viktigt skäl är att de ökar förståelsen av matematik. Lärarna upplever dock att textuppgifter ofta skapar svårigheter för eleverna och där kontexten är ett av hindren. För att hjälpa sina elever uppger lärarna att de förklarar begrepp i förväg och vissa förenklar textuppgifterna för elever i svårigheter. Studien visar att det vanligaste arbetssättet för textuppgifter är att eleverna får räkna i läroboken. Studien visar också att många lärare undervisar sina elever i strategier för att lösa textuppgifter och där flera av dessa har stora likheter med Pólyas idé om problemlösningens fyra faser.

Litteraturstudien är systematisk och baseras på vetenskapliga artiklar. Syftet är att undersöka vad forskning belyser angående hur biologi i en utomhusmiljö påverkar elever samt beskriva vad forskningen visar om hur lärare ser på utomhuspedagogik. De frågeställningar studien baseras på är: Vad belyser forskningen om elevers lärande i en utomhusmiljö inom biologi? och Vad visar forskningen om lärares uppfattningar angående möjligheter och hinder med utomhuspedagogik? I resultatet framkommer det att flertalet av lärarna som deltagit i studierna var positiva till utomhuspedagogik eftersom det bidrog till ett förbättrat lärande, gynnade elevernas hälsa och skapade variation. Trots att de flesta lärare var positiva till utomhusundervisning var det även flertalet lärare som ansåg att det fanns svårigheter och hinder med arbetssättet. Eleverna själva ansåg att lektioner utomhus bidrog till en förbättrad hälsa  samtidigt som de ansåg att koncentration och inlärning förbättrades. Den slutsats vi drar av detta är att både lärare och elever är positivt inställda till utomhuspedagogik samtidigt som det sällan bedrivs lektioner utomhus. För att få fler lärare och skolor att bedriva undervisning utomhus anser vi att det borde bli mer utbildade inom utomhuspedagogik för att på så vis känna sig säkrare och tryggare att undervisa ute på ett pedagogiskt sätt. Förslag för vidare forskning inom området utomhuspedagogik skulle kunna vara att genom praktiskt utförande undersöka om och hur det påverkar elevers lärande. Då vi utförde manuella och systematiska sökningar upplevde vi att det var få studier där det beskrivits hur utomhuspedagogik påverkar eleverna, därför anser vi det vore passande att undersöka det som nämns ovan i vidare forskning.

Bakgrund: Det står klart och tydligt i Skollagen (2010:800), SkolL, 1 kap. 4 §: att utbildningen inom skolväsendet ska främja alla elevers lust att lära. Därmed har lärare ett uppdrag att stimulera och motivera lärandet hos elever. Utifrån vårt arbete på SFI är det utmanande att uppfylla detta krav främst på grund av elevernas olika förutsättningar, precis som Eriksson-Sjöö (2002) beskriver i sin licentiatavhandling. Syfte: Undersökningens övergripande syfte har varit att få kunskap om hur SFI-lärare arbetar för att motivera sina elever till lärande av svenska som andraspråk. Vidare är syftet att se vilka strategier som används kopplat till vad tidigare forskningsresultat visar på inom detta valda område. Metod: Den metod som tillämpades till studien är den kvalitativa med semistrukturerade intervjuer. Anledningen är att låta SFI-lärare berätta fritt om sina upplevelser och erfarenheter med utgång från vår intervjuguide. Samtalen spelades in med mobiltelefon alternativt i Google Meet. Till analysen transkriberades alla intervjuerna. Resultat: Resultatet av denna studie visar att SFI-lärare är eniga om några framgångsrika lärarstrategier och arbetsmetoder som lärarna upplever stimulerar och höjer elevers motivation till lärandet av svenska. I undersökningen framgår även olika strategier som används i SFIundervisningen. Det omfattar engagemang, vardagslivsanknytning, personliga intressen, bemötande och positiv klassrumsmiljö.

Med hjälp av en fenomenografisk metodansats undersöker den här studien svensklärares arbete med feedback på elevers skriftliga uppgifter inom ämnet svenska på gymnasiet. Motivet till studien kommer från läroplanens fordran om att elever kontinuerligt ska informeras om hur de ligger till i studierna, genom både framgångar och utvecklingsområden. Hur det här arbetet ska operationaliseras i praktiken framgår inte av styrdokumenten och min egen erfarenhet från VFU visar att lärares arbete med feedback varierar. Därför syftar den här studien till att lyfta fram de didaktiska tankar som ligger bakom den variationen och som kan förklara och motivera de olika varieteterna.  Datainsamlingen gjordes via intervjuer med fem svensklärare om vilket syfte deras feedback har, hur den gestaltar sig och vad den innehåller när det handlar om elevers skrivundervisning. Resultatet visar att syftet är att feedbacken ska utgöra ett verktyg för att utveckla elevernas skriftliga förmågor utifrån olika aspekter. Svensklärarnas mål med skrivundervisningen speglas i den feedback som eleverna möter; feedbacken är i hög grad koncentrerad till den specifika uppgiften och därmed relevant för målet att utveckla eleverna till goda skribenter och kommunikatörer. De olika förklaringar svensklärarna motiverar sitt arbete med feedback utifrån gör att samtliga av dem kan kategoriseras som medskapare eller kommunicerande responsgivare, eftersom de alla strävar efter att arbeta formativt utifrån de förutsättningar som de upplever att de har. Det formativa arbetet ter sig dock olika, vilket kongruerar med annan forskning om feedback i skrivundervisning. De svårigheter som framkommer att svensklärarna upplever i arbetet med feedback återfinns även det i annan forskning. De handlar om att tiden inte alltid räcker till, att eleverna inte alltid tar åt sig feedbacken som önskat, och att det ibland är svårt att formulera den skriftliga feedbacken på ett sätt som gör att eleverna förstår den. En orsak till den här problematiken skulle kunna vara att eleverna inte är helt införstådda med, eller delar svensklärarnas uppfattning om syftet med skrivundervisningen och därför inte heller ställer upp de arbetsformer som syftet kräver.