Studiens syfte är att genom en fenomenografisk kvalitativ studie undersöka de variationer av uppfattningar lärare har om sex- och samlevnadsundervisningen för årskurs 1-3. Studiens resultat grundar sig i en fenomenografisk analys av åtta semistrukturerade intervjuer med lärare i årskurs 1-3. Resultatet av denna studie visar att lärare generellt har en positiv uppfattning om sex- och samlevnadsundervisningen i de lägre åldrarna men att de trots det uppfattar vissa svårigheter som grundar sig i bristande kompetens för området som i sin tur skapar en osäkerhet. Många lärare uppfattar även att ungas användande av internet och sociala medier påverkar sex- och samlevnadsundervisningen negativt genom att eleverna stöter på information som lärarna anser är olämplig. Resultatet visar även att lärare uppfattar att de i sex och samlevnadsundervisningen har biologin i fokus och där relationer, normer och samtycke inte synliggörs. Slutsatsen är att lärare behöver mer kunskap inom samtliga delar av sex- och samlevnadsundervisningen och att det är av vikt att arbeta förebyggande för att ge elever de redskap som krävs för att hantera den information de möter i och utanför skolan. / <p>NO</p>

Denna uppsats syftar till att undersöka hur utvalda musiklärare, verksamma på högstadiet, ser på förändringar i kunskapsbedömning utifrån den nya läroplanen Lgr22. Som teoretisk grund har forskning om lärares syn på bedömning och läroplaner använts. Här refereras också till mer allmän bedömningsforskning och läroplanshistorik. Vidare bygger uppsatsen på kvalitativa intervjuer som spelats in och transkriberats. Transkriberade data har sedan analyserats genom meningskoncentration där de meningsenheter som utkristalliseras jämförs och analyseras mot studiens syfte och frågeställningar. Analysen av de transkriberade intervjuerna visar på att informanterna har en positiv bild av de förändringarsom följer med den nya läroplanen Lgr22. De intervjuade lärarna tror att Lgr22 kommer öka deras frihet och självbestämmande i sitt läraruppdrag. De mer öppna betygskriterierna pekar också mot en större tilltro till lärarens professionalism. Den holistiska synen och det helhetstänk som präglar de nya kursplanerna ger goda förutsättningar för mer rättvis bedömning och betygssättning, enligt informanterna i denna studie.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa och analysera lärares uppfattningar om kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer för årskurs F-3. För att besvara de formulerade frågeställningarna intervjuades fyra grundskollärare som under läsåret 22/23 arbetade som klasslärare i årskurs 3. Intervjuformen som användes var semistrukturerade intervjuer. Analysen av den insamlade empirin gjordes med stöd i ramfaktorteorin samt tidigare forskning inom ämnet. Resultaten visade att lärarna saknar kunskap och erfarenheter av att undervisa om kunskapsområdet, samt att personliga och strukturella faktorer påverkar hur lärarna uppfattar och tar sig an undervisningen av detsamma. Oavsett vilken inställning lärarna hade till kunskapsområdet tog de alla upp att det fanns svårigheter med att implementera det i undervisningen på grund av bristande kompetens och fortbildning. Efter att ha genomfört denna studie upplever vi att det finns kunskapsluckor hos berörda lärare när det kommer till att undervisa i frågor som rör sexualitet, samtycke och relationer, vilket kan resultera i att deras elever inte får en likvärdig utbildning inom kunskapsområdet.

Studiens syfte var att ta reda på vilka strategier lärare som använder en Montessori-inspirerad pedagogik anser stimulerar och utmanar högpresterande elever i matematik samt om de upplevde några svårigheter eller problem med att undervisa högpresterande elever i matematik. För att undersöka det har sex kvalitativa intervjuer genomförts med lärare som har varit eller som är verksamma i årskurserna 1-3. Resultatet av intervjuerna visar att lärarna har en gemensam uppfattning om att en Montessori-inspirerad pedagogik utmanar och stimulerar högpresterande elever i matematik eftersom grundtanken i Montessori-pedagogiken är "eleven i centrum". Det här innebär att lärarna måste utgå från varje elevs förutsättningar, behov och aktuella kunskapsnivå. I resultatet framkommer också att lärarna använder sig av olika strategier i form av matematikbok från en högre årskurs, special- och fördjupningsområden, åldersintegrering och lärande med flera sinnen för att stimulera och utmana de högpresterande eleverna matematiskt. Det framgår också i resultatet att lärarna inte upplever några större problem eller svårigheter i undervisningen av högpresterande elever i matematik. De belyser ändå att den egna matematiska kompetensen, tidsbrist och eget kontrollbehov ibland kan utgöra hinder för att stimulera och utmana de högpresterande eleverna tillräckligt. Utifrån studien kan man dra slutsatserna att lärare som använder en Montessori-inspirerad pedagogik lägger stor vikt vid att hitta rätt strategi för rätt elev, vilket bidrar till att de högpresterande eleverna får utmaning och stimulans. De olika hindren som lärarna belyser skulle kunna minskas med fortbildning och samarbete mellan årskurserna.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva de uppfattningar några lärare i grundsärskolan årskurs 4-9 har av läsförståelseundervisning för elever med utvecklingsstörning.   Studiens teoretiska utgångspunkt och metod är fenomenografi vilken vill beskriva människors olika sätt att förstå fenomen i sin omvärld. I denna studie har sju lärare vid olika grundsärskolor intervjuats. Material till undersökningen har samlats in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och har sedan analyserats. Analysen är inspirerad av en fenomenografisk analysmodell i sju steg.   I studiens resultat synliggörs tre kategorier av uppfattningar av undervisning i läsförståelse för elever med utvecklingsstörning. Det rör sig om uppfattningar av vilka utmaningar det innebär för läraren, av syftet med undervisningen och av lärarens uppgift och roll. I den övergripande bild som framträder uppfattas elevers egenskaper i hög grad som en utmaning och lärarens uppgift handlar om att lära och stödja elever. Då det gäller syftet med undervisningen så finns även här inslag av att undervisning i läsförståelse är ett verktyg för att elever ska förstå hur undervisning och lärande går till samtidigt som eleven ska utveckla färdigheter. Syftet med undervisningen i läsförståelse handlar även om individens delaktighet och möjlighet att vara aktiv i skola, undervisning och samhälle. / The purpose of this study is to investigate and describe the perceptions some teachers in compulsory school grades 4-9 have about reading comprehension instruction for students with intellectual disability.   The theoretical basis and method is phenomenography which describe the different ways of perceiving the phenomenon in the world. In this study seven teachers at different special schools were interviewed. Materials for the study were collected using semi-structured interviews. The interviews were analyzed inspired by a phenomenographical analysis model in seven steps.   The study's results made visible three categories of perceptions of the teaching of reading comprehension for students with intellectual disability. These perceptions are the challenges it brings to the teacher, the purpose of teaching and the teacher's task and role. In the overall picture that emerges is students' characteristics largely a challenge and task of the teacher is about to teach and support students. Regarding the purpose of education, there are also elements of that the teaching of reading comprehension is a tool for students to understand how teaching and learning works but also for the student to develop skills. The purpose of the teaching of reading comprehension is also about the individual's involvement and the opportunity to be active in school, education and society.

Bakgrund: Sedan 1 juli 2018 har läroplaner och kursplaner reviderats med ett stärkt fokus på skolans uppdrag att utveckla och stärka elevernas digitala kompetens. Kursplanen i svenska för invandrare omfattas också av revideringen där arbetet med digital kompetens i SFI-undervisningen betonas. Syfte: Undersökningens övergripande syfte har varit att undersöka hur SFI-lärare definierar begreppet digital kompetens och arbetar med att integrera digital kompetens i SFI-undervisningen. Metod: Den metod som tillämpas är kvalitativ metod med fenomenografisk ansats. För datainsamling användes ett webbaserat frågeformulär och fenomenografisk analysmodell i kombination med SAMR-modellen i databearbetningen. De teoretiska modeller som har använts i analysen är TPACK-modellen och Tony Bates riktlinjer för användning av teknologi i undervisningen. Resultat: Resultaten visar att digital kompetens definieras utifrån grundläggande datakunskap där centrala IKT-färdigheter ingår. Digital kompetens omfattar även förmågan att hämta, utbyta och bearbeta information i formella och informella sammanhang i vardagslivet. Av undersökningen framgår att envägsmedia används i SFI-undervisningen i större utsträckning än kommunikativ media. Slutligen visar undersökningen på att lärare integrerar den digitala kompetensen utifrån ämnesinnehåll och de förmågor eleverna ska utveckla inom ramen för SFIundervisningen. Däremot integreras inte samtliga delar, pedagogik, teknologi och ämnesinnehåll, på samma gång utan i separata former.

<p>Syftet är att beskriva, analysera och tolka vad några lärare anser om förhållandet mellan elevers självkänsla och lärande, samt ta reda på hur de arbetar för att stärka den. Förutom en utgångspunkt i den samhälleliga debatten kring elevers sämre mående, har vi båda också sett tecken på elevers dåliga självkänsla vid tidigare arbetstimmar, samt under våra verksamhetsförlagda utbildningsveckor. Eftersom begreppen oftast blandas ihop valde vi att definiera både <em>självkänsla</em> och <em>självförtroende, </em>men även <em>lärande</em> som har ett brett spektra. Vi har även beskrivit de teoretiska perspektiven, samt förklarat hur självkänslan anses ha betydelse för lärandet. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med totalt tio lärare. Intervjusvaren valde vi att kategorisera för att skapa en överblick och för att lättare kunna se likheter och skillnader i de olika lärarnas uppfattningar. Vårt resultat tyder på att majoriteten av de intervjuade lärarna anser att det finns ett förhållande mellan självkänsla och lärande. De påvisar i sina respektive resonemang hur de i sitt arbete identifierar elever med låg självkänsla och berättar vidare hur de arbetar för att stärka den. Flertalet lärare diskuterar också uppkomsten till god och dålig självkänsla och menar vidare att ett samspel med föräldrarna är en viktig del i stärkandeprocessen.  </p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några elever uppfattar estetisk verksamhet och hur de uppfattar sin skolas arbete med dessa verksamheter. Undersökningen är gjord efter en komparativ metod med beskrivande karaktär, vilket innebär att elevernas utsagor jämförs i analysen med resultat från en tidigare studie. Undersökningens resultat bygger på sju semi-strukturerade intervjuer med elever från årskurs nio. Intervjumaterialet är transkriberat och kategoriserat utifrån den komparativa metoden och den tidigare studien. Studiens analys är gjord utifrån elevernas och lärare från en tidigare studies utsagor, och tolkade genom en jämförelse med bl.a. Skolverkets publikation Lpo94, J. Dewey och L.S. Vygotskijs kunskapsteorier. Undersökningen visade att det finns otydligheter kring vad estetisk verksamhet innebär, och hur det ska utformas och integreras. Elevers inställning och deltagande visade sig vara avspeglingar av lärares inställningar och arbete med ämne eller integrerade metoder.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några elever uppfattar estetisk verksamhet och hur de uppfattar sin skolas arbete med dessa verksamheter. Undersökningen är gjord efter en komparativ metod med beskrivande karaktär, vilket innebär att elevernas utsagor jämförs i analysen med resultat från en tidigare studie. Undersökningens resultat bygger på sju semi-strukturerade intervjuer med elever från årskurs nio. Intervjumaterialet är transkriberat och kategoriserat utifrån den komparativa metoden och den tidigare studien. Studiens analys är gjord utifrån elevernas och lärare från en tidigare studies utsagor, och tolkade genom en jämförelse med bl.a. Skolverkets publikation Lpo94, J. Dewey och L.S. Vygotskijs kunskapsteorier. Undersökningen visade att det finns otydligheter kring vad estetisk verksamhet innebär, och hur det ska utformas och integreras. Elevers inställning och deltagande visade sig vara avspeglingar av lärares inställningar och arbete med ämne eller integrerade metoder.

Den svenska skolan har haft elever som bedömts vara i behov av särskilt stöd sedanfolkskolan infördes 1842. Hur denna undervisning bedrivits eller varit utformad har sett olika ut under olika tidsperioder. Vi ville ta del av lärares erfarenheter av särskilda undervisningsgruppers förändringsprocess över ett trettioårigt perspektiv, och lyfta fram förändringsprocessens positiva och negativa konsekvenser för eleverna i deras sociala utveckling och i lärandet så som lärarna uppfattar det. Studien har en kvalitativ ansats med narrativa intervjuer som metod. Den narrativa metoden syftar till att tolka och förstå lärarnas berättelser. Resultatet visar att de särskilda undervisningsgrupperna inte har genomgått någon större förändring under denna tidsperiod enligt lärarna, trots de organisatoriska förändringar som har skett. Men däremot har förhållningssättet mot eleverna förändrats under detta trettioåriga perspektiv, vilket har gynnat eleverna på ett positivt sätt. (En) The Swedish school has got students in special educational needs since elementary school was introduced 1842. How the education was designed and performed has been different from time to time. We wanted to take part of the teachers’ experiences of special educational groups in a process of change over a thirty-year period, and if this process was propitious for the students in special educational needs. The study is qualitative with narrative research interviews as method. The narrative method aims to interpret and understand the teachers’ stories. The result of the process change shows that the special educational groups have not changed during this period of time, according to the teachers, despite the organisational changes that has taken place. But however the approach against the students has changed, which we experience has favoured the students in a positive way. / The Swedish school has got students in special educational needs since elementary school was introduced 1842. How the education was designed and performed has been different from time to time. We wanted to take part of the teachers' experiences of special educational groups in a process of change over a thirty-year period, and if this process was propitious for the students in special educational needs. The study is qualitative with narrative research interviews as method. The narrative method aims to interpret and understand the teachers' stories. The result of the process change shows that the special educational groups have not changed during this period of time, according to the teachers, despite the organisational changes that has taken place. But however the approach against the students has changed, which we experience has favoured the students in a positive way.