Den nya läroplanen för grundskolan 2011 uppmanar alla lärare i den svenska skolan att stärka ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna. Enligt regeringens Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet ska entreprenörskap löpa som en röd tråd genom hela skolan. Medan en del forskning är gjord på gymnasienivå och utifrån ett elevperspektiv så finns det dock i dagsläget relativt få undersökningar angående grundskolan och lärarnas perspektiv. Förutsättningarna för införandet av entreprenöriellt lärande är oklara. En viktig förutsättning är dock att lärarna är bekanta med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Studien syftar till att undersöka hur lärare i moderna språk uppfattar begreppet entreprenöriellt lärande, och vilka möjligheter och hinder de ser med att tillämpa entreprenöriella arbetsformer i språkundervisningen. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur sju lärare i moderna språk med olika uppfattningar resonerar kring entreprenöriellt lärande i sina ämnen. Lärarna finner det viktigt att utveckla egenskaper hos elever såsom att våga, förmågan att ta initiativ och omsätta idéer till handlingar men de ser sig också ställda inför en del svårigheter med att tillämpa de nya metoderna. Ett intressant utfall var att lärarnas uppfattning av sina förutsättningar hänger ihop väldigt starkt med deras uppfattning av och förhållningssätt till EL. Studien visar att det krävs större satsningar och framförallt mer forskning och beprövad erfarenhet inom fältet. / The new curriculum for primary education 2011 calls on all teachers in Swedish schools to strengthen an entrepreneurial attitude in students. According to the government's Strategy for entrepreneurship in education, entrepreneurship should permeate the whole school system. While some research has been done at secondary level and from a student perspective, relatively few studies have investigated the issue from a teachers' perspective and at primary level. The prerequisites for the introduction of entrepreneurial learning are somewhat unclear. An important condition is, however, that teachers are familiar with concepts such as entrepreneurship and entrepreneurial learning. This study aims to examine how teachers of modern languages perceive the concept of entrepreneurial learning, and what opportunities and obstacles they see to the application of entrepreneurial work in language teaching. By using qualitative interviews, the study investigates how seven teachers of modern languages with different experiences of the methods reason about enterprise learning in their subjects. The teachers find it important to help their students develop such characteristics as daring, the ability to take initiatives and turn their ideas into actions, but they also find themselves facing some difficulties in applying the new methods. An interesting outcome was that the teachers’ perceptions of their conditions are closely connected to their perceptions of and attitudes towards enterprise learning. The study shows that greater efforts and most importantly, more research and documented experience is needed in the field.

The aim of the study is to investigate some teachers´and students´perceptions of how the teaching of the subject Swedish is designed to motivate the development of students´ language, reading and writing when one to one is used. The study has a the communicative relationally oriented perspective on teaching. The method that has been used to answer the purpose of this study is qualitative and is based on semi structured interviews with some teachers´and students´. The result of the study shows that computers should be seen as an important part of the teaching design to increase students motivation to schoolwork when teachers are forming the teaching. The computer can be seen as a motivational boost for both teachers and students in teaching, but above all, the study shows it facilitates in students´ language-, reading- and writing development. The teachers´ perception is that the major benefits of one to one teaching with computers lies in the ability to adapt for students in need of support. The teachers have different perceptions on how computers can be used in teaching. Nevertheless, they are based essentially on the same motivational factors to increase students motivation for schoolwork, wich are the same as they always have used. Both teachers and students have an idea that other factors appear to be as important as the computer in order for them to be motivated; the importance of the teacher, the importance of the teaching to be structured, and that the teaching is based on the interest of the students, that it feels relevant and can be related to, are also important motivational factors in one to one teaching with computers. / Syftet med studien är att undersöka några lärares och elevers uppfattningar om hur svenskundervisningen är utformad för att motivera eleverna i deras språk-, läs- och skrivutveckling i en-till-en-undervisning med datorer. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i det kommunikativa relationsinriktade perspektivet på lärande. Metoden som använts är kvalitativ och för att besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer med några lärare och elever genomförts. Resultatet visar att datorn bör ses som en viktig del i lärares utformande av undervisning när det gäller att öka elevers motivation till skolarbete. Datorn kan ses som motivationshöjande för lärare och elever i undervisning, men framförallt visar studien att den underlättar i elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Lärarnas uppfattning är att de stora fördelarna med en-till-enundervisning med datorer ligger i möjligheten att anpassa för de elever som är i behov av stöd på olika sätt. Lärarna har olika syn på hur datorn kan användas i undervisningen. Trots detta utgår de från i stort sett samma motivationshöjande faktorer för att öka elevernas motivation till skolarbetet, vilka är samma som de alltid har utgått från. Såväl lärarna som eleverna har en uppfattning om att andra faktorer framstår som minst lika viktiga som datorn för att de ska bli motiverade; lärarens betydelse, vikten av strukturerad undervisning, samt att det man arbetar med utgår från elevers intresse, att det känns relevant och går att relatera till är även de viktiga motivationshöjande faktorerna i en-till-en-undervisning med datorer.

Syftet med studien var att utröna hur fem lärare i årskurs 1–3 resonerar om och uppfattar dokumentation av elevers talspråkliga färdigheter. Vilken form av dokumentation lärare beskriver sig använda i syfte att bedöma och följa upp elevers talspråkliga färdigheter och vilka ändamål med denna dokumentation lärare redogör för var de frågor studien syftade att besvara. Fem lärare i årskurserna 1–3 intervjuades på plats i sina respektive skolor. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades utifrån analysmetoden innehållsanalys och Åsa Hirshs (2015) fem ändamål med IUP:er. Resultatet visar att lärare använder flera olika former för att dokumentera elevers talspråkliga färdigheter. Det ändamål med dokumentationen lärarna framhäver mest frekvent är att de nyttjar den som ett informationsbärande dokument för föräldrar och elever. Alla lärare lyfter fram minst ett dokumentationsändamål som inte omfattas av Hirshs (2015) typologier vilket bidrog till att tre nya dokumentationsändamål skapades. Därtill visar det sig att skriftliga anteckningar används utifrån flest antal ändamål medan elevskapat och nedskrivet material bara används för att engagera eleverna i bedömningen av sina kunskaper och observationsscheman bara för att informera om elevens nuvarande kunskaper.

I skolan ställs mycket höga förväntningar på nyanlända elever, då de förväntas lära det svenska språket parallellt med ämneskunskaper. Många lärare saknar dock kompetens i hur de ska främja nyanlända elever språk- och kunskapsutveckling. Därför syftar studien till att bidra med kunskap om hur undervisningen i So-ämnena kan organiseras för nyanlända elever i årskurs 4–6. Det görs genom att undersöka vilka undervisningsfaktorer lärare uppfattar gynna nyanlända elevers kunskapsutveckling inom So-ämnena samt på vilka sätt lärande möjliggörs för nyanlända elever inom So-ämnena. Skoldidaktisk teori och sociokulturell teori utgör studiens teoretiska ramverk. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem lärare. All insamlade data har därefter analyserats tematiskt och sammanställts i matriser utefter likheter och skillnader. Bearbetningen och analysen resulterade i att fem huvudsakliga teman fanns; involverade professioner och verksamheter, språklig medvetenhets inverkan, det sociala samspelets betydelse, användning av translanguaging samt interkulturellt perspektiv. Respektive tema delades in i subteman för att konkretisera innebörden av resultatet. Lärarnas uppfattningar skiljde sig en del åt men de främsta likheterna som framträdde var att de uppfattade studiehandledning på modersmålet som en viktig resurs för att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling och för att synliggöra elevernas kunskaper. Bildstöd nämndes som ett bra stöd för att bearbeta ämnesinnehåll. Det beskrevs som viktigt att vara observant på både ämnesspecifika begrepp och vardagsspråk som de nyanlända eleverna inte kan samt att vara observant vid olika gruppkonstellationer då nyanlända elever i heterogena grupper sällan är speciellt delaktiga. Filmer på modersmålet och användning av inläsningstjänst beskrevs som framgångsrika hjälpmedel för nyanlända elevers kunskapsutveckling i So-ämnena. Avslutningsvis beskrivs att lärare måste ha kunskap om vad som är gynnande för nyanlända elevers kunskapsutveckling samt vilka redskap och hjälpmedel som finns för att nyanlända elever ska utveckla sina So-kunskaper så mycket som möjligt. / There are high expectations on newly arrived pupils in school. They are supposed to develop both language and subject knowledge at the same time. This despite teachers lacking competence in how to promote newly arrived pupils’ development in language and subject knowledge at the same time. Because of this, the aim of this study is to contribute with knowledge about how to organize the teaching in the social orientated subjects for newly arrived pupils in 4th-6th grade. This is done by answering the following questions: Which factors in the teaching do teachers perceive promoting for newly arrived pupils developing their knowledge in the social orientated subjects? And in what ways is learning in the social orientated subjects made possible for newly arrived students? A school didactic theory and sociocultural theory form the theoretical framework of the study. Data has been collected by qualitative interviews with five teachers. All the collected data has been thematically analyzed and put together in matrices based on similarities and differences. The processing and analysis resulted in five head themes: professions and functions involved, the impact of linguistic awareness, the importance of social interaction, use of translanguaging and intercultural perspective. Each theme was divided into subthemes to concretize the meaning of the result. The teachers’ perception differed, but the most common similarity was that they perceived study guidance in the mother tongue as a useful resource to promote newly arrived pupils’ knowledge and to make the pupils’ knowledge more visible. Support from images was mentioned as great for processing content in the subject. It was described as important to be aware of both words, specific for the subject, and more ordinary words, used in the daily talk, that the newly arrived pupils are not aware of. Another factor mentioned to be aware of was group structures. This because newly arrived pupils attend to not be involved in heterogeneous groups. Films in the mother tongue and the use of Inläsningstjänst was described as successful tools for newly arrived pupils to increase their knowledge in the social orientated subjects. Lastly the importance of subject teachers’ knowledge about how to increase newly arrived pupils’ knowledge and about available resources are mentioned.

Ämnet samhällskunskap är ett ämne som behandlar innehåll som ska förbereda eleverna för att bli demokratiska medborgare. För att det ska kunna ske är det av vikt att lärarna ger eleverna möjligheter att lära sig det. I studien är syftet att undersöka vilka metoder som lärare uppfattar motiverar elever samt vilka metoder som lärare uppfattar som framgångsrika för elevers kunskapsutveckling i ämnet samhällskunskap. Studien har gjorts ur ett årskurs 4–6 perspektiv. Studien tar sin grund i den sociokulturella teoribildningen, där tanken om lärande i samspel, och lärande genom medierande verktyg, är av vikt. En kvalitativ metod har använts för studien. För att belysa lärarnas uppfattningar av motiverande och kunskapsutvecklande metoder har kvalitativa intervjuer använts. Efter genomförda intervjuer, bearbetades materialet och analys samt kodning gjordes. Resultatet visar att lärarnas uppfattningar om vilka metoder som motiverar elever och vilka metoder som anses kunskapsutvecklande i stora drag handlar om att eleverna gynnas av ett varierat arbetssätt där det ingår att de får dela med sig utav sina tankar och idéer genom bland annat grupparbete, diskussioner och praktiskt arbete. Slutsatsen av studien är att lärarnas uppfattningar av vad det är som motiverar och utvecklar elevernas kunskaper till stora delar stämmer överens med vad forskning säger. Det är därmed av stor vikt att som lärare vara medveten om vad det är som motiverar eleverna för att en faktisk kunskapsutveckling ska ske. / The civic education contains subjects that is supposed to prepare pupils to become democratic citizens. To be able to fulfil that goal it is important for teachers to give the pupils opportunities to learn about it. The aim of this study is therefore to examine which methods teachers apprehend to be successful for pupil’s knowledge development and their motivation in civics education. This study has been done in the perspective of the Swedish primary school. The study is based on the sociocultural learning theory, where learning in cooperation, and learning through mediating tools is important. A qualitative method has been used for this study. To acknowledge the teacher’s perceptions about motivating and knowledge development, this study has used qualitive interviews. After the interviews were done, the material was processed and analyzed, furthermore a coding was done. The result showed that the teacher’s perception about which methods that motivates the pupils and which methods that are knowledge developing was that they should vary their teaching. For example, the pupils should be in an environment where they can share their thoughts and ideas through working in groups, discussions, and practical tasks. The conclusion of this study is that the teacher’s perceptions of what is considered motivating and knowledge developing mainly agrees with what research says. There it is important for teachers to be aware of what motivates pupils for an actual knowledge development to happen.

The aim of this study was to compare practices of assessment with theory. Three teachers on the upper secondary level in English were interviewed. This study contains three research questions, namely, how do teachers work with assessment? To what extent do teachers work with formative assessment in the subject English? In what way do teachers’ perception and experiences of formative assessment relate to current research in the field? The results indicate that formative assessment is an established method in the classroom, which differed from a collegial aspect since most collegial collaborations relate to summative assessment. Teachers used formative assessment to a varied extent and in various ways, which entail a high usage of mapping, defining goals, formal and interactive feedback from teacher to student. The results also indicate small or non-existent usage of peer-assessment, feedback from student to teacher and, self-assessment. The analysis showed that some perceptions between teachers were contradictive, but support from each viewpoint could be found in recent studies. Finally, the results of my study pointed to that formative assessment in practice and theory is a quite ambiguous research field. Some other interesting findings which were not a part of this study’s aim showed that all teachers mention how distance studies due to the coronavirus make summative assessment more challenging. In comparison to summative assessment, formative assessment can somewhat proceed as normal whereas teachers give students formal feedback, but the teachers highlight that the interactive part of feedback disappears. Teachers gave examples of interactive feedback as when students ask for and receive direct feedback in the classroom when working on a written assignment. Teachers reported that students perform better in oral production ever since school had to switch to digital learning, which is also another interesting finding. / Syftet med denna studie är att undersöka lärares bedömningspraktik för att kunna jämföra dessa med forskningsläget. Tre lärare i engelska på gymnasienivå intervjuades. Studien ämnar sig åt att besvara tre frågeställningar: hur arbetar lärare med bedömning? I vilken utsträckning använder engelsklärare sig av formativ bedömning? Vilka kopplingar finns mellan lärares uppfattningar av formativ bedömning och forskningsläget? Resultaten visar på att formativ bedömning är en etablerad metod på klassrumsnivå, däremot tillbringar lärarna ur ett kollegialt perspektiv huvudsakligen åt summativ bedömning. Lärare använde formativ bedömning i varierande grad och på varierande vis, det visade sig att lärare frekvent använder sig av kartläggning av elevers kunskaper, synliggörande av mål och formell samt interaktiv återkoppling från lärare till elev. Resultaten visar på att kamratbedömning, återkoppling från elev till lärare och främjande av egenbedömning används i mycket liten eller ingen utsträckning. Analysen påvisade att lärarnas uppfattningar skiljdes åt sinsemellan men det visade finnas belägg för varje synsätt i forskningen. Slutligen påvisar denna studie på att formativ bedömning i jämförelse av praktik och teori är tvetydig. Några andra intressanta resultat genererades från studien även fast det var en del av studiens syfte. Lärarna beskriver att distansundervisningen som råder på grund av coronaviruset försvårat den summativa bedömningen. I jämförelse med den summativa bedömningen, kan den formativa bedömningen fortsätta som normalt där lärare kan ge elever formell feedback men lärarna understryker att den interaktiva delen av feedback försvinner. Lärarna gav exempel på interaktiv feedback, ett exempel är när elever frågar och får direkt feedback i klassrummet när de arbetar med en skrivuppgift. Lärarna i denna studie beskrev även att elever presterar bättre i muntliga förmågor i engelska sedan undervisningen har skiftat till distansundervisningen, vilket också är en intressant iakttagelse.

Studien undersöker SVA-lärares uppfattningar huruvida undervisningen ska fokusera på form – kunskaper i språksystemet, – eller på innehåll – kunskaper om hur språket används. Deltar i studien gör fyrtio lärare i högstadie- och gymnasieskolan. Form definieras som grammatik, struktur och uttal etcetera och innehåll som förmågan att förmedla detta utifrån syfte och sammanhang etcetera. Syftet är att utforska vilka olika uppfattningar som finns representerade bland SVA-lärare, samt vad ligger bakom dessa. Studien relaterar resultaten till forskning och styrdokument för skolan. Studien använde en digital enkät som spreds med ett explorativt urval till lärare i sociala medier. Resultaten visar på en mångfald av uppfattningar där både fokus på form och innehåll finns representerade, med en liten övervikt av lärare som ansåg att fokus på form och korrekthet är mer angeläget att fokusera på i undervisningen. Ett generellt motiv till detta fokus är lärarnas syn på form och korrekthet som en grund i språket som eleverna behöver behärska innan de går vidare till arbete, studier och samhällsliv. Även uppfattningen att undervisningens ska fokus ligga på innehåll motiveras av att eleverna behöver kunna förstå och göra sig förstådda i syfte att klara vidare arbete, studier och deltagande i samhället. Språkundervisningen ses generellt av SVA-lärarna som en integrativ åtgärd. En slutsats från studien är, med tanke på den variation av uppfattningar som studien visar på, att SVA-lärarnas uppfattningar sannolikt har stor betydelse för hur undervisning planeras och genomförs, samt att andraspråkslärares uppfattningar måste förstås genom både lingvistisk och sociolingvistisk teori.

The purpose with this study is to contribute with more knowledge about how teachers perceive and use inquiry-based teaching alongside learning materials in their teaching within the science subjects in primary school. We used qualitative, semi structured interviews with a phenomenographic research approach to get a view of teachers’ perceptions about inquiry-based teaching as a phenomenon and how it interacts with learning materials.The study shows that every teacher is using an inquiry-based teaching but in various ways. Inquiry-based teaching was described as a positive part of the education where the pupils get to experiment and use practical work. Most of the teachers thought that the inquiry-based teaching comes with some challenges. The teachers meant that it is time consuming, and it requires access to material. The planning of the education where the inquiry-based teaching is centered demands a studious planning. It showed to exist differences in the purpose of using inquiry-based teaching because some of the teachers meant that inquiry-based teaching creates interest for the science subjects. Some of the teachers described that inquiry-based teaching adds to the pupils conceptional understanding and the other teachers believes that inquiry-based teaching develops the pupil’s knowledge about doing science inquiries. Learning materials were considered as a complement to the inquiry-based teaching. They explained that one cannot exist without the other. Through the theory the pupils are learning about the practical aspects and through the practical aspects the pupils can develop a deeper understanding for the theory.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om hur lärare som undervisar i årskurs F-3, ser på och använder sig av estetiska lärprocesser i ämnet svenska. Hur begreppet definieras, hur det används i klassrummet samt vilka utmaningar som möjligen kan återfinnas i det estetiska arbetet skildras därför. Studien har genomförts med stöd av kvalitativa intervjuer, detta för att få fram vad lärarna har för egna uppfattningar om det berörda ämnet. De teorier som ligger till grund för detta arbete är det sociokulturella perspektivet på lärande samt pragmatismen. Fenomenografin är den valda ansatsen för studiens bearbetning, tolkning och analys av den empiri som insamlats. Resultatet visar att respondenternas uppfattningar i många fall stämmer överens med tidigare forskning som genomförts. Estetiska lärprocesser uppfattas av lärarna i studien som ett extra uttryckssätt för eleverna och ett arbetssätt som möjliggör att de får använda alla sina sinnen. Det i sin tur leder till att eleverna kan befästa ny kunskap på ett enklare sätt. Estetiska lärprocesser i ämnet svenska används för att ge en variation i undervisningen och vilka estetiska former som nyttjas, beror på vilken årskurs som lärarna undervisar inom samt vilket intresse de själva har för detta ämne. De utmaningar som framkommit handlar främst om tiden det tar för lärarna att plocka fram, genomföra och städa undan efter många estetiska lektioner. Även för små eller delade lokaler anses som ett hinder, då detta medför att lärarna ofta inte kan genomföra de aktiviteter som annars hade varit önskvärda. Osäkerheten är den sista utmaningen som framkommit ur resultatet, de estetiska former som ofta väljs bort i svenskundervisningen är också de som lärarna själva känner en osäkerhet kring. / The purpose of this study is to contribute with increased knowledge of how teachers who teach Swedish in grade F-3, think about and work with aesthetic learning processes in the classroom. How does the teachers define this concept, how do they use it in the classroom and which challenges can be fund? These are the questions that will be answered. This study has been conducted through qualitative interviews to gain information about the teachers’ perceptions. The study is based on the sociocultural learning perspective and on the theory of pragmatism. A phenomenographic research approach was taken to process, interpret and analyze the result from this study. The results show that the teachers' perceptions are in many cases consistent with previous research. The teachers deem the aesthetic learning processes to be an extra means of expression for the pupils, as well as a working method that makes it possible for them to use all their senses. This makes it easier for the pupils to learn new things. Aesthetic learning processes are used to provide a variation in the education and which kind of aesthetics that are being used, depends on how old the pupils are and the teacher’s own interest in this subject. The challenges that have been found in this study are mainly about the time it takes for the teachers to prepare, implement, and clean after many of the aesthetic lessons. Too small or shared rooms in the school buildings are also considered an obstacle to overcome for the teachers, as this means that they often cannot carry out the activities that otherwise would have been desirable. Insecurity is the last challenge that emerged from the results. The teachers deem that the aesthetics that are often rejected in the classroom, are those that the teachers themselves feel some insecurity about using.

No description available.