Skolan ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Granskningar visar dock att det finns brister i skolors jämställdhetsarbete och det finns en rad jämställdhetsproblem i skolan. Många av problemen kan kopplas till könsnormer, varför svenska skolmyndigheter förespråkar ett normmedvetet förhållningssätt. Samtidigt visar granskningar att lärare saknar kunskap om just normer. Syftet med studien är att undersöka normmedvetna grundskollärares uppfattningar om hur ett jämställdhetsperspektiv kan genomsyra undervisningen i enlighet med vad som beskrivs i läroplanen, för att bidra med verktyg för hur lärare kan arbeta med ett jämställdhetsperspektiv på undervisningen. Studien utgår från ett normkritiskt perspektiv och består av kvalitativa intervjuer med sex grundskollärare som uppfattar sig själva som normmedvetna. Resultatet visar flera sätt på vilka normmedvetna lärare beskriver att ett jämställdhetsperspektiv kan genomsyra undervisningen: strategier för att fördela talutrymmet jämställt, reflekterande frågor för att synliggöra egna föreställningar om kön, förslag på övningar för att kritiskt granska normer om kön och etnicitet, konkreta exempel på representation i undervisningsmaterial samt tankar om hur gruppindelning och varierade arbetssätt kan bidra till jämställdhet. Lärarna utgick ofta från ett intersektionellt perspektiv, men en del lärare saknade kunskap om hur olika normer påverkar varandra. Vidare identifieras flera dilemman med ett normmedvetet jämställdhetsarbete: att synliggöra könsskillnader utan att befästa olikheter mellan könen och att normmedvetenhet tycks förutsätta en vilja att kritiskt granska sig själv, något som bygger på intresse samtidigt som det är problematiskt om jämställdhetsfrågan ses som en intressefråga. Därutöver diskuteras dilemmat att konkretisera jämställdhetsuppdraget för att bidra med verktyg och samtidigt belysa risken med att mekanisera jämställdhetsuppdraget. / The school system should be permeated by a perspective of gender equality. However, studies have shown that there are shortcomings in the work being done for gender equality; and the lack of gender equality manifests itself in several issues. Many of these can be attributed to gender norms, which is why Swedish school authorities advocate a norm critical approach. Yet, surveys have shown that teachers are lacking knowledge of gender norms. The purpose of this study is to investigate the views of norm critical elementary school teachers on how a gender equality perspective could permeate teaching in accordance with what is prescribed in the curriculum, in order to provide tools for how teachers could work with gender equality in their teaching. The study is grounded in a norm critical perspective and consists of qualitative interviews with six elementary school teachers perceiving themselves to be norm critical. The results indicate several possible ways of establishing a permeating gender equality perspective on teaching: strategies for dividing the opportunity to speak gender equally; reflective questions for identifying your own notions of gender; suggestions of exercises for challenging norms about gender and ethnicity; practical examples of representation in teaching material as well as ideas about how grouping and varied ways of working can contribute to gender equality. Many teachers were grounded in an intersectional perspective, but some teachers lacked knowledge of how different norms affect each other. Furthermore, several dilemmas of a norm critical gender equality approach were identified: to make gender differences visible without consolidating differences between the genders, and that being norm critical seems to presuppose a willingness to critically question oneself. This willingness presupposes being interested in the topic, but portraying gender equality as a question of interest is problematic. Additionally, the dilemma of turning the gender equality commitment into a set of practical tools while also acknowledging the risk of mechanizing it is discussed.

Syftet med min studie var att undersöka lärares uppfattning om sina elevers taluppfattning och vad lärares uppfattningar indikerar avseende elevers taluppfattning.  För att få svar på mina frågor har jag skickat ut en digital enkät till undervisande lärare i matematik i grundskolan.  Resultatet visar att elevers taluppfattning är relativt god när det gäller de mest grundläggande aspekterna. Vidare indikerar resultatet att de tillfrågade lärarna arbetar regelbundet och varierat med att utveckla elevers taluppfattning. Alla respondenter utom en svarar att särskilda åtgärder vidtas, om bristande taluppfattning upptäcks, t.ex. särskilt stöd av specialpedagog/speciallärare, åtgrdsprogram och enskild undervisning.  Min slutsats är att de tillfrågade lärarna regelbundet arbetar varierat med taluppfattning i klassrummet och att de elever som har svårigheter av olika slag uppmärksammas och får det stöd de har rätt till. / The purpose of my study was to investigate teachers' perceptions of their individual students' number sense. It is also to find out if and how teachers actively work with number sense in elementary school, and if the curriculum guidelines to give support to students with special needs are met.  I have distributed a digital questionnaire to teachers in mathematics about their students' number sense.  The result of the questionnaire shows that there are some gaps in some students' number sense, but it is relatively small when it comes to the fundamental aspects of number sense. Further, the result indicates that the teachers work consciously för the students to be able to develop their sense of numbers frequently in varies ways.  All of the respondents - except one - states that specific measures are taken if a students' lack of number sense is detected, for example: support from a teacher for special needs education; individual development plans; and individual tutoring.

The aim of this study is to deepen the knowledge about teachers’ attitudes towards aesthetic learning processes and how they, based on their perception of opportunities and obstacles, chose to include aesthetic elements in Swedish teaching.  The study focused on the teachers’ perceptions, which means that the analysis of collected data material has a phenomenographic approach. Semi-structured interviews were used as a method to collect material. Eight active Swedish teachers working in grades 4-6 chose to participate in the study. They participated in individual digital interviews.  The teachers in this study were positive about working with aesthetic learning processes, as it was seen as engaging and knowledge-enhancing for the students. However, the teachers’ own attitudes towards working aesthetically differed between the teachers. Some expressed that they enjoyed working aesthetically, while others felt greater uncertainty and ignorance within certain aesthetic forms of expression. Uncertainty was seen as an obstacle. Other perceived challenges were lack of time, lack of resources, assessment difficulties and that aesthetic activities were not prioritized. The result showed that the teachers would like increased access to resources and requested competence development in the area. The result revealed a connection between teachers’ knowledge of, interest in and application of aesthetic learning processes. / Syftet med denna studie var att fördjupa kunskaperna kring lärares inställning till estetiska lärprocesser samt hur de utifrån sin uppfattning om möjligheter och hinder valde att inkludera estetiska inslag i svenskundervisningen. Undersökningen fokuserade på lärares uppfattningar, vilket betyder att analysen av insamlat datamaterial har en fenomenografisk ansats. För att samla in material användes semistrukturerade intervjuer som metod. Åtta verksamma svensklärare som arbetar i årskurs 4–6 valde att delta i studien och deltagandet skedde genom enskilda digitala intervjuer.  Lärarna i studien var positivt inställda till att arbeta med estetiska lärprocesser, då det sågs som engagerande och kunskapsstärkande för eleverna. Lärarnas egen inställning till att arbeta estetiskt skilde sig dock mellan lärarna. Några uttryckte att de tyckte mycket om att själva arbeta estetiskt medan andra kände större osäkerhet och okunskap inom vissa estetiska uttrycksformer. Osäkerheten sågs som ett hinder. Andra upplevda utmaningar var brist på tid, brist på resurser, bedömningssvårigheter och att estetisk verksamhet inte prioriterades. Resultatet visade att lärarna önskade ökad tillgång till resurser samt efterfrågade kompetensutveckling inom området. I studien framkom ett samband mellan lärarnas kunskap kring, intresse för och tillämpning av estetiska lärprocesser.

In this qualitative case-study, EFL teachers’ experience and views regarding homogeneous and heterogeneous ability groups are investigated. Four EFL teachers working in the Introduction program in upper secondary school were interviewed through semi-structured questions. The interviews were held individually and conducted by the researcher. The questions focused on a teacher perspective as well as a student perspective and the teachers were also asked whether they preferred any of the two ability groups and possible reasons for this. The answers were quite similar and the teachers mentioned some common factors, such as time and efficiency, assignments, lectures, student interaction and learning progression. It was clear that the teachers found homogeneous ability groups easier to manage and this was also the group that three of them preferred working with. Additional reasons for this choice was the experience that this type of group was more beneficial for students and the teachers also felt more successful in their roles as teachers. Although one teacher mostly agreed with the others she was more in favour of heterogeneous ability groups, or a mix of both groups, because it allowed students to develop in their own pace and from their individual preferences and she also experienced more satisfaction in finding the right structure and strategies for each student. / I den här kvalitativa fallstudien undersöks engelsklärares erfarenheter och perspektiv angående homogena och heterogena nivågrupper. Fyra engelsklärare som arbetar på introduktionsprogrammen inom gymnasieskolan intervjuades genom semistrukturerade frågor. Intervjuerna genomfördes individuellt och av forskaren. Frågorna fokuserade på ett lärarperspektiv likväl som ett elevperspektiv och lärarna fick också svara på frågan om de föredrog någon av de två nivågrupperingarna och ange möjliga orsaker till detta. Svaren var någorlunda lika och samtliga lärare lyfte några gemensamma nämnare så som tid och effektivitet, uppgifter, genomgångar, elevinteraktion samt inlärningsprogression. Det var tydligt att lärarna ansåg det enklare att hantera homogena nivågrupper och det var även den typ av grupp som tre av dem föredrog att arbeta med. Ytterligare orsaker till detta var upplevelsen att denna typ av grupp var mer gynnsam för elever och lärarna kände sig även mer framgångsrika i rollen som lärare. Även om en lärare ofta höll med övriga så föredrog hon heterogena nivågrupper, alternativt en blandning av båda grupper, då detta lät elever utvecklas i sin egen takt och utifrån sina individuella förutsättningar. Hon upplevde också mer tillfredsställelse av att hitta rätt struktur och strategier för varje elev.

The purpose of this work is to examine the teaching methods secondary and upper secondary teachers apply to teach grammar in the EFL classroom, as well as their perceptions about the benefits of having grammar knowledge and its benefits to students’ writing. Previous research reveals that grammar teaching is an integral part of language teaching; explicit and implicit methods along with deductive and inductive instruction are the main practices teachers use to transfer knowledge to their students. Apart from that, it is beneficial when teachers have good grammarknowledge; hence students can develop good metalinguistic awareness and writing ability. The theoretical framework is based on teacher cognition theory, as teachers’ personal experiences and knowledge affect their decisions about grammar practices in the classroom environment. A qualitative analysis of semi-structured interviews with six secondary and upper secondary teachers who teach English as a foreign language in different schools and municipalities in the whole of Sweden are used to conduct the current study. The results demonstrate that indeed grammar teaching is needed to teach a new language. However, factors such as age and type of groupinfluence teachers’ decisions. Above all else, teachers’ highest goal is to help students become good language users. / Syftet med detta arbete är att undersöka de undervisningsmetoder högstadie- och gymnasielärare tillämpar för att undervisa i grammatik i EFL-klassrummet, samt deras uppfattningar om fördelarna med att ha grammatikkunskap och dess fördelar för elevernas skriftliga förmåga. Tidigare forskning visar att grammatikundervisning är en integrerad del av språkundervisningen; de explicita och implicita metoderna tillsammans med deduktiv och induktiv undervisning är de huvudsakliga metoder som lärare använder för att överföra kunskap till sina elever. Bortsett från det är det fördelaktigt när lärare har goda grammatiska kunskaper; därför kan eleverna utveckla en god metaspråklig medvetenhet och skriftlig förmåga i målspråket. Det teoretiska ramverket bygger på lärarkognitionsteori, eftersom lärares personliga erfarenheter och kunskaper påverkar deras beslut om grammatikpraxis i klassrumsmiljön. En kvalitativ analys av semistrukturerade intervjuer med sex högstadie- och gymnasielärare som undervisar i engelska som främmande språk i olika skolor och kommuner i hela Sverige har använts för att genomföra den aktuella studien. Resultaten visar att det verkligen behövs grammatikundervisning för att undervisa ett nytt språk. Faktorer som ålder och typ av grupp påverkar dock lärares beslut. Framför allt annat är lärares högsta mål att hjälpa eleverna att bli bra språkanvändare.

Den 1 juli 2018 trädde en rad förändringar i kraft i den svenska skolans läroplaner och kursplaner. Det är bland annat skrivningar om programmering i kursplanerna i teknik och matematik i grundskolan. Det här examensarbetet undersöker lärares uppfattningar kring införandet av programmering i teknikämnet på grundskolans högstadium. Undersökningen har för avsikt att svara på följande frågeställningar: Hur beskriver tekniklärare sina tolkningar av kursplansinnehållet gällande programmering i ämnet teknik på grundskolans högstadium?samt Vilka föreställningar återfinns hos lärare om undervisningen av detta innehåll? För att ta reda på vilka uppfattningar som lärare kan ha, intervjuades fem verksamma lärare som undervisar i teknik. En fenomenografisk analysmodell har använts för behandlingen av insamlade data från intervjuerna. Resultatet av studien påvisar att trots att lärarna saknar kompetens och erfarenheter i undervisning i programmering, har de en positiv syn till integreringen av programmering i teknik och uttrycker att det är en viktig del i elevernas utbildning. Vidare framkommer att lärarna beskriver formuleringarna gällande programmering i kursplanen för teknik som svårtolkad. Resultatet visar även att deltagande i fortbildning har givit lärarna uppfattningen av att programmering i teknik innebär styra konstruktioner genom att programmera Microbit. I resultatet framkommer även att somliga lärare lever i föreställningen att eleverna kan lära sig programmering bättre än lärarna själva samt att eleverna kan lära sig själva utan att ha blivit undervisade vilket tycks vara en märklig uppfattning. / On July 1, 2018, several changes took effect in curricula and syllabi in the Swedish school. These changes include knowledge about programming in the syllabi of technology and mathematics in compulsory school. This thesis examines teachers’ perceptions of the phenomenon introduction of programming in the subject of lower secondary school technology. The survey intended to answer the following questions: How do technology teachers describe their interpretations of the syllabus content regarding programming in the subject of technology at the lower secondary school? and What ideas do teachers have about teaching this content? To find out what perceptionsteachers may have about programming, five technology teachers were interviewed. A phenomenographical analysis model has been used for the processing of collected data from the interviews. The results of the study show that although teachers lack the skills and experience in teaching programming, they have a positive view on the integration of programming in technology subject and believe that it is an important part of students' education. Furthermore, it emerges that the teachers describe the content formulations concerning programming in the technology syllabus as difficult to interpret.The result also shows that participation in professional development course has given the teachers the idea that programming in technology involves controlling constructions by programming Microbit. Moreover, it emerged that there is an acceptance for the notion that students can learn programming better than the teachers and even the students can learn by themselves without being taught, which seems to be remarkable.

Det här examensarbetet undersöker sex lärares uppfattningar kring skiss- och ritteknik på högstadiet. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar undervisningsmetoder kopplade till skiss- och ritteknik inom teknikämnet på högstadiet. Undersökningen besvarar följande två frågor:1. Hur undervisar lärarna i skiss- och ritteknik i grundskolans teknikämne, åk 7–9? 2. Hur erfar och uppfattar lärarna undervisningen? För att ta reda på vilka uppfattningar lärarna har i ovanstående frågor ställdes fem frågor till sex lärare från olika skolor som undervisar i teknik för åk 7–9. Uppsatsens syfte är att analysera tekniklärares olika uppfattningar, beskrivningar, synpunkter och erfarenheter av ritteknikundervisningen snarare än att analysera deras kunskaper om ritteknik. Metoden är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer och materialet behandlas genom en fenomenografisk analysmodell.Resultatet visar att tre av de intervjuade tekniklärarna undervisar skiss- och ritteknik så att eleverna arbetar både för hand och digitalt via program på datorn. Resterande intervjudeltagare använde främst rittekniken för hand men vid enstaka tillfällen digital handritning. Lärarnas erfarenheter och uppfattningar om metoderna visar att både ritning för hand och digitalt bör kombineras i undervisningen för att uppnå lärandemålen utifrån centrala innehållet för åk 7–9. Enligt lärarna är det viktigt att väcka elevernas tekniska intresse genom att låta de använda sig av olika metoder vid skiss- och ritteknik. Slutligen framkommer även att lärarna har gemensamma uppfattningar om båda teknikernas för- och nackdelar. De påpekar bland annat att eleverna upplever liknande svårigheter i undervisningen, vilket påverkar elevernas lärande. / This degree project investigates teachers’ perceptions of sketch-drawing techniques in secondary schools. This study aims to examine how teachers perceive teaching methods linked to sketch-drawing techniques within technics classes in secondary schools. The purpose of the study is to answer the following questions:1. How do teachers in technic class teach sketch-drawing techniques in secondary schools, grades 7-9? 2. How do the teachers experience and perceive the teaching? To find out which perceptions teachers have about sketch-drawing techniques, five questions were asked to the teachers who teach technics classes in grades 7-9. The purpose of the study was not to analyze teachers´ knowledge rather it was to analyze the technics teachers’ perceptions, descriptions, views, and experiences when they teach different sketch-drawing techniques in secondary classes. Six different technic class teachers who work at different schools were interviewed, and a phenomenographic analysis model was implemented to process the collected data from the interviews. In addition, a qualitative interview is used with the interviewees. According to the teachers' descriptions, most teachers teach sketching and hand drawing, but fewer teachers teach both hand and digital drawing. All the teachers agree that hand and digital drawing must be combined in teaching to achieve the learning outcomes based on the central content for grades 7–9. According to the teachers, it is important to arouse the students' technical interest by letting them use different methods for sketching and drawing techniques. Finally, it also appears that the teachers have common perceptions about the advantages and disadvantages of both techniques. They point out, among other things, whether the students experience similar difficulties in teaching and how this affects the students' learning.

SAMMANFATTNING Bakgrund Elevers grupparbeten utgör en betydande del av HKK-undervisningen. Tidigare forskning kring elevers grupparbeten i allmänhet är omfattande, men forskning gällande elevers grupparbeten inom HKK är ytterst begränsad. Som utpräglat processämne är det av största vikt att eleverna ges möjlighet att träna på praktiska moment inom hem- och konsumentkunskap (HKK), för att eleverna ska kunna utveckla kunskap i handling vilket sedermera ska bedömas av undervisande lärare. Syfte Syftet med studien var att utforska lärares uppfattningar, upplevelser och erfarenheter av grupparbete i HKK. Metod Kvalitativa intervjuer genomfördes med tio HKK-lärare runtom i Sverige. Intervjuerna analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Det mest framträdande resultatet i studien var att arbetsformen grupparbete var dominerande i såväl praktiskt som teoretiskt arbete inom HKK. Ramfaktorer påverkade, styrde och begränsade undervisningen. Samarbete, kamratlärande, trygghet och praktisk träning var främsta syften med grupparbeten inom HKK. Det sociala klimatet, elevernaskunskapsnivå och särskilda behov var de faktorer som främst togs i beaktning vid sammansättning av elevgrupper. Lärarnas arbete kring elevgruppernas varaktighet skilde sig åt. Observationer var den vanligaste bedömningsformen när elever arbetade i grupp. Bedömning av elever som arbetade i grupp upplevdes vara svårt och utmanande bland lärarna i studien. Slutsats Grupparbete som undervisningsmetod framstår som rådande kutym inom ämnet. Studien påvisade brister med denna undervisningsmetod, främst utifrån bedömningsaspekten. Med mer noggrant uttänkta strategier för varför, hur och när det vore lämpligt att använda grupparbete som undervisningsmetod anser vi att HKK-läraren har möjlighet att höja kvaliteten på såväl undervisning som bedömning. / ABSTRACT  Background Students' group work constitutes a significant part of the teaching in Home and Consumer Studies (HCS). Previous research on students 'group work in general is extensive, but research on students' group work within HCS is extremely limited. As a distinct process subject, it is of the utmost importance that students are given the opportunity to practice practical elements in HCS, so that students can develop ”knowledge in action”, which will be assessed by the teacher.  Objective The aim of the study was to explore the teachers’ perceptions and experiences regarding group work in HCS.  Method Qualitative interviews were conducted with ten teachers in HCS within Sweden. The interviews were analyzed on the basis of content analysis.  Results The most prominent result in the study was that group work was dominant in both practical and theoretical work within HCS. Framework factors influenced, controlled and limited teaching. Cooperation, peer learning, safety and practical training were the main purposes of group work within HCS. The social climate, the students' level of knowledge and special needs were the factors that were mainly taken into account when composing student groups. The teachers' work on the duration of the student groups differed. Observations were the most common form of assessment when students worked in groups. Assessment of students who worked in groups was perceived as difficult and challenging among the teachers in the study.  Conclusion Group work as a teaching method appears to be the prevailing custom within the subject. The study demonstrated shortcomings with this teaching method, mainly based on the assessment aspect. With more carefully thought out strategies for why, how and when it would be appropriate to use group work as a teaching method, we believe that the HCS teacher has the opportunity to raise the quality of both teaching and assessment.

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I