Syftet med studien är att undersöka och förklara lärarrollens betydelse för barns delaktighet i den planerade undervisningen i förskolan. Utifrån syftet har 2 olika frågeställningar formulerats och dessa är: “Vad kännetecknar en stark respektive svag lärarkontroll i den planerade undervisningen?” och “Hur kan lärarkontrollen förstås i relation till barns delaktighet?”. Studien har en kvalitativ ansats där empirin samlats in genom tre intervjuer med en förskollärare samt tre observationer av planerad undervisning som samma förskollärare höll. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Bernsteins begrepp stark/svag lärarkontroll. I resultatet har man kunnat se tecken på att en stark lärarkontroll hämmar barnens möjlighet till delaktighet i den planerade undervisningen samt har man kunnat se tecken på att vid en svag lärarkontroll får barnen mer möjligheter till delaktighet i undervisningen.

Denna studies syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärare synliggör barns inflytande i undervisningen. Med utgång i syftet framkom två frågeställningar. Dessa omfattar hur förskollärare resonerar samt hur arbetet ser ut för att synliggöra barns inflytande i undervisningen. Studien utgår från en kvalitativ ansats, där fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med legitimerade förskollärare. Barns perspektiv, stark och svag lärarkontroll samt barns intresse har använts som utgångspunkter, eftersom begreppen innefattar framför allt vilka förhållningssätt förskollärare använder sig av för att kunna synliggöra och påverka barns inflytande. Resultatet visar att förskollärarna anser att barns inflytande är en betydande del i förskolan och att planeringen ska utgå från deras intresse. Det kan finnas begränsningar för hur mycket inflytande barn bör ges i förskolan och att det inte alltid är till barns fördel att själva få bestämma. Resultatet visar också på miljöns betydelse och utformningen av miljön kan påverka i vilken grad barn kan ges inflytande.

Ledarstilar i klassrummet kan rangordnas på ett kontrollkontinuum med hög grad av lärarkontroll i den ena ändenoch hög grad av elevers självkontroll i den andra änden. Syftet med studien var att undersöka vilken ledarstil gymnasieelever på ett naturvetenskapsprogram föredrar i klassrummet. En enkätundersökning har genomförts med 31 elever i årskurs 1 och 24 elever i årskurs 3. Undersökningen visar att en majoritet av gymnasieleverna föredrar ledarstilar som präglas av lärarkontroll. Undersökningen visar också att eleverna överlag vill vara delaktiga i planeringen av undervisningen och bedömningen av kunskaper. Dock är de flesta av eleverna överens om att läraren är den som skapar och bibehåller ordningen i klassrummet. En möjlig förklaring till iakttagelsen är att eleverna vill utöva ett inflytande i klassrummet men saknar de färdigheter som krävs. En annan förklaring är att de är skeptiska till ett inflytande eftersom de inte vill riskera att bli dömda av klasskompisar eller läraren för sina åsikter och värderingar.I jämförelsen mellan elever i årskurs 1 och årskurs 3, föredrar de äldre eleverna i större utsträckning lärarkontroll i klassrummet. I jämförelsen mellan meritvärdesgrupper, föredrar de högpresterande eleverna i större utsträckning lärarkontroll i klassrummet än de låg och mellanpresterande. En trolig förklaring är att de äldre eleverna och de högpresterande eleverna inte vill ta det inflytande och ansvar som erbjuds eftersom det är både energikrävande och tar för mycket tid av den viktiga ämnesundervisningen.

Föreliggande studie undersöker hur motivation och ansvarstagande kan väckas hos elever i musikundervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk bakgrund. Det sociokulturella perspektivet på lärande behandlar frågor om hur människor lär och under vilka omständigheter vissa förmågor och kompetenser utvecklas. Metoden bestod av kvalitativa intervjuer av tre strategiskt utvalda pedagoger med olika bakgrund och arbetssituation. Resultatet visar att motivation och ansvarstagande kan väckas hos elever med hjälp av ett antal intellektuella och fysiska verktyg. De intellektuella verktygen är olika pedagogiska strategier som lärarna använder sig av för att planera undervisningen. Exempel på pedagogiska strategier beskrivs i studien som att först väcka ett grundläggande intresse hos eleven, skapa en god stämning med en musikalisk gemenskap samt att anpassa undervisningen efter elevens önskemål och förutsättningar. Även konserter och betyg beskrivs i studien som användbara strategier för att motivera elever. De fysiska verktygen är föremål som tjänar som hjälpmedel i undervisningen, som exempelvis noter men även streamingtjänster som Spotify och Youtube. Lärarens roll som en musikalisk förebild samt som en kunnig och pålitlig auktoritet beskrivs även i studien som viktig för att väcka motivation och ansvarstagande hos elever. Avslutningsvis pekar resultatet på att elevers motivation och ansvarstagande kan te sig på olika sätt då dessa strategier och fysiska verktyg både kan leda till positiva och negativa effekter på olika elevpersonligheter.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolepersonal på olika förskolor arbetar för att ge barn möjlighet till inkludering och delaktighet, men även kunna ge dem en chans till att ha ett inflytande på förskoleverksamheten. I studien genomfördes semi-strukturerade intervjuer med personal från tre förskolor. Vid intervjuerna med förskolepersonalen utfördes fem av dem enskilt och en gruppintervju med två förskollärare på den förskola där personalen arbetade på. Den sista intervjun utfördes på distans, med hjälp av videosamtal som spelades in. Med barnen fördes samtal i grupper på förskolorna för att skapa en trygg miljö för barnen. Vid ett av gruppsamtalen med barnen närvarade en förskollärare. Deltagarna i denna studie var sju förskollärare, en barnskötare och tio barn. De teoretiska begrepp som genomsyrar denna studie är lärarkontroll och didaktik. Fokus riktas mot hur stark och svag lärarkontroll kan påverka planeringen av verksamheten och möjlighet till inflytande samt didaktiska frågor som vad, varför, hur, var och för vem. Baserat på förskolepersonalens egna uppfattningar och synpunkter visar resultatet i denna studie att förskolepersonalen hade olika synpunkter om planering, delaktighet och inkludering, men alla var alla överens om att inkludering och delaktighet är något viktigt och betydelsefullt, och därför bör prioriteras på förskolan. Även om förskolepersonalen ville att barnen ska vara delaktiga i verksamheten, kunde det dock hända att det förekom yttre faktorer som kunde påverka barnens möjligheter till delaktighet. Resultat visar att dilemman kunde uppstå när förskolepersonalen ska ge barnen möjligheter till delaktighet och inflytande i temaarbeten, och förskolepersonalens uppfattningar av delaktighet och inflytande skiljer sig åt i arbetslaget. Förskolepersonalen som deltog i denna studie ansåg att delaktighet och inkludering har olika innebörder. Inkludera barnen i verksamheten innebär att utbildningen ska anpassas efter varje barns behov, medan delaktighet och inflytande innebär att låta barnen vara med och påverka planeringen av projekt, temaarbeten och aktiviteter. I planeringen av verksamheten poängterade flera av förskolepersonalen att det är viktigt att vara flexibel och anpassningsbar, och våga ändra planeringen utefter barnens intressen, för att på så sätt låta barnen få en chans till delaktighet och inflytande av verksamheten.

Engelsk titel: “Mealtime- important communication?”- A study of communication at mealtime situations in preschool Studiens mål: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur kommunikationen vid måltidssituationen på förskolor ser ut idag. Bakgrund: Att våra matvanor grundläggs i unga år är sedan länge känt. Huvudansvaret för att matvanorna blir goda är på grund av vårdnadshavarna, men eftersom barn vistas så många timmar utanför hemmet, har även en del av ansvaret lagts på förskolan eller skolan. Metod: Vi har avgränsat oss till att studera skillnader kring kommunikation vid traditionell måltidssituation respektive servering av buffé mellan förskollärare och barn, där både flickor respektive pojkar i åldern 4-5 år deltog. För att undersöka dessa skillnader har vi gjort två videoobservationer. Den första videoinspelningen skedde på förskolan som serverade maten på traditionellt vis och den andra videoinspelningen ägde rum på förskolan som hade självservering, i form av buffé. Litteraturen har haft sin utgångspunkt i kommunikation vid måltidssituationer i förskolan. Bernsteins teori om makt och kontroll har använts i denna avhandling. Resultat: Studien visar att matstunden också är en viktig pratstund i förskolan och att skillnader finns ur ett genusperspektiv. Förskolläraren uppvisar även ha en betydande roll kring kommunikationen vid måltidssituationer i förskolan. Skillnader mellan den traditionella måltidssituationen och buffémåltidssituationen rådde, där starkare lärarkontroll gällande öppna frågor och organisatoriska förutsättningar befann sig under den traditionella måltidssituationen. Under buffémåltidssituationen rådde det en starkare lärarkontroll mot pojkar än mot flickor. Det rådde även en starkare lärarkontroll gällande regler och tillsägelser under denna måltidssituation.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärares val av styrning och barns delaktighet kommer till uttryck i förskollärares beskrivningar av måltidssituationen i förskolan. Studien ska bidra med att ge förskollärare en medvetenhet om måltiden och konsekvenserna av deras styrning, detta för att utveckla en så god måltidssituation som möjligt för barnen, där barnen ges möjligheter att påverka. Studien genomförs genom en kvalitativ metod där sex förskollärare intervjuas för att skapa en djupare förståelse för måltiden. Den insamlade empirin analyseras genom tematisering för att ges en överblick av vad som framkommer i empirin. I resultat och analysdelen används det teoretiska ramverket som verktyg för att analysera empirin, det teoretiska ramverket består av det sociokulturella perspektivet, barnperspektiv, barns perspektiv, stark lärarkontroll och svag lärarkontroll. I resultatet framkommer det både likheter och skillnader i förskollärares val av styrning. Förskollärare har vissa förutbestämda regler och riktlinjer som inte är föränderliga medan vissa regler och riktlinjer skapas i samspel med barnen. Förskollärarnas val av styrning visar sig bero på vilken lärarroll de intar och kan vara anpassad utefter den enskilda individen. Barnens utrymme till delaktighet ser även olika ut i olika verksamheter. Det visar sig att när förskollärarna intar en stark lärarkontroll minskar barnens utrymme för delaktighet och när förskollärarna intar en svag lärarkontroll ökar deras utrymme för delaktighet. Studiens slutsats är att förskollärarens val av styrning har en viss påverkan på barns möjligheter att bli aktiva deltagare under måltidssituationen i förskolan. / Through a qualitative method where six preschool teachers are interviewed to create a deeper understanding of the meal. The collected empirics are analyzed through thematization to give an overview of what emerges in the empirics. In the results and analysis part, the theoretical framework is used as a tool for analyzing the empirical data, the theoretical framework consists of the socio-cultural perspective, children's perspective, children's perspective, strong teacher control and weak teacher control. The results show both similarities and differences in preschool teachers' choice of governance. Preschool teachers have certain predetermined rules and guidelines that are not changeable while certain rules and guidelines are created in interaction with the children. The preschool teachers' choice of governance turns out to depend on the teaching role they take on and can be adapted to the individual. The children's space for participation also looks different in different activities. It turns out that when preschool teachers take a strong teacher control, the children's space for participation decreases and when preschool teachers take a weak teacher control, their space for participation increases. The study concludes that the preschool teacher's choice of management has a certain impact on children's opportunities to become active participants during the meal situation in preschool.