Syftet med studien är att utveckla ny kunskap om vilken betydelse lärare i fritidshem beskriver att utbildningen har för deras arbete på fritidshemmet. Syftet besvaras genom frågeställningarna vad fritidshemslärare anser vara mest relevant av sin utbildning för sitt arbete, vad för kunskaper de tar med sig samt vilka önskemål de har. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med elva fritidshemslärare. Utifrån den tematiska analysen skapades två teman - Relevans och kunskap samt Önskemål. Resultatet visade att kunskaperna deltagarna tog med sig från sin utbildning korrelerade med vad de ansåg vara relevant för sin yrkesverksamhet. Studiens slutsats är att fritidshemslärarutbildningen kan behöva identifiera och förmedla relevansen för kunskaper utbildningen har i uppdrag att bedriva. Detta skulle kunna underlätta möjligheten för att studenterna tar med sig kunskaperna efter utbildningen. Kurser av teoretisk och vetenskaplig art kan vara av behov till bearbetning medan specialpedagogiken var den mest uppskattade kursen.

Studie- och yrkesvägledning i skolan brukar benämnas både som vid och snäv. Den vida bemärkelsen, som är i fokus i den här studien, innebär all verksamhet som bidrar till att eleverna får kunskap och färdigheter för att kunna göra val, som till exempel att utveckla sin självkännedom, lära sig om mer om arbetslivet och utbildningar eller att göra studiebesök. Ända sedan 1940-talet har det funnits en ambition att studie- och yrkesvägledningen ska vara hela skolans ansvar, men i praktiken har det aldrig riktigt sett ut så. Syftet med studien är att med utgångspunkt i styrdokumenten undersöka hur några lärare och studie- och yrkesvägledare på högstadieskolor a) tolkar intentionerna med studie- och yrkes-vägledningsuppdraget i den vida bemärkelsen och b) hur de beskriver att vägledningsuppdraget iscensätts. Studien teoretiska utgångspunkt utgår från en socialkonstruktivistisk ansats, läroplansteori samt begreppet svårbemästrade problem. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med sex grundskollärare och tre studie- och yrkesvägledare. Studiens resultat visar att det är viktigt att studie- och yrkesvägledning ses som hela skolans ansvar, men även att det är ett svårbemästrat problem med de konsekvenser som detta ger upphov till. Slutsatser som kan dras är att styrdokumenten inte uppfattas vara tillräckligt tydligt utformade, att lärare och rektorer inte känner till tillräckligt mycket kring studie- och yrkesväglednings innehåll, att de saknar utbildning inom dessa områden samt att förutsättningar på de olika skolorna ser olika ut. Ytterligare en slutsats är att det inte finns någon generell lösning på hur man kan hantera studie- och yrkesvägledningen i den vida bemärkelsen, som ett svårbemästrat problem, eftersom olika elever behöver olika mycket stöd. En annan slutsats är att styrdokument iscensätts olika i olika klassrum, eftersom olika lärare tolkar dessa olika samt att eleverna i varje klass är olika.

Vissa menar att matematiken kan vara ett svårt ämne för elever. Läroplanen är ett dokument som läraren kan luta sig mot för att få stöd i hur elever kan motiveras till matematikens olika delar. Sedan den obligatoriska nioåriga skolan trädde i kraft 1962 har det funnits fem läroplaner, som utvecklats olika beroende på den tidens samhällsdebatter. Forskning visar att inkluderande undervisning kan minska matematiksvårigheter hos elever men även att läroplanens utformning kan ha viss betydelse. Studiens syfte är att undersöka hur stöd ska ges till elever i matematiksvårigheter och om skolans ansvar har förändrats över tid enligt läroplaner och tillhörande kommentarmaterial från 1962 till 2020. Den teoretiska ansatsen som har använts är läroplansteori. Datainsamlingsmetoden som användes var målstyrt urval med dokument som data. Analysmetoden var kvalitativ tematisk analys. Resultatet och analysen utgår från de fem teman som framkommit och hur de besvarar forskningsfrågorna. Resultatet som framkommit är att läroplanen exemplifierar svårigheter i matematik samt innehåller en del stödåtgärder och riktlinjer i valet av stödåtgärder för skolan.

Problemområdet som bidragit till studien är förskolans utveckling, där lärande tar större platsän omsorg. Studiens syfte är att se om omsorgsbegreppet har fått en förändrad betydelse iläroplanen för förskolan. Detta har genomförts genom att göra en dokumentstudie. Studienpresenterar omsorgens formuleringar från läroplanen för förskolan år 1998, 2010 och 2018.De förändringar som framkommer analyseras genom ett läroplansteoretiskt perspektiv.Genom läroplansteorin används läroplanskoder i analysen. Detta för att kunna besvara omformuleringar om omsorg förändrats och hur detta kan förstås utifrån läroplansteori.Resultatet är att Läroplanen för förskolan 1998 (Skolverket, 1998) har en mer moraliskläroplanskod. Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) är ett mellanläge där den dåtidasynen kring omsorg möter den moderna synen på omsorg i förskola. Detta innebär att Lpfö2010 har inslag av både moralisk läroplanskod och rationell läroplanskod. Läroplanen förförskolan (Skolverket, 2018) har inslag av att vara en mer rationell läroplanskod. Denrationella läroplanskod innefattar att utbilda individer med avsikt att skapa demokratiskasamhällsmedborgare. Utöver det individuella fokuset kring koden, utbildas även individenutifrån arbetsmarknadens behov. Den moraliska läroplanskod innefattar att utbilda moraliskkunskap. Att utbilda moralisk kunskap har sin grund i att fostra och skapa lojalitet till demoraliska normer i samhället.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap mellan läroplanens mål och intentioner jämfört med hur pedagoger tolkar läroplansmålen samt undersöka vilka hinder och möjligheter pedagogerna beskriver med detta. Denna kvalitativa studie med fokus på formuleringen av läroplansmålen genomfördes genom intervjuer av fem förskollärare. Resultatet av denna studie visade på att förskollärarna förhåller sig till läroplansmålen utifrån sin kompetens och erbjuder digitala verktyg med pedagogiskt innehåll i undervisningen. Vidare visade resultatet på att det finns en efterfrågan på kompetensutveckling hos förskollärarna för att göra undervisningen meningsfull för barnen. / <p>Betyg i Ladok 240430.</p>

Det finns många olika profiler på förskolor, något som gör att läroplanen realiseras på olika sätt. I denna studie har förskollärare från mer traditionella förskolor undersökts, detta med utgångspunkt i hur de realiserar målen och riktlinjerna från läroplanen i de naturorienterande ämnena. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med bildstöd. Detta gjordes genom intervjuer med sex förskollärare, intervjuerna genomfördes med informanter från 6 olika förskolor som alla ligger i samma kommun. Analysen har genomförts genom att kategorisera informanternas svar. Resultatet visar att förskollärarna vill arbeta mycket utomhus i skogen och att de har krav på sig att arbeta där. Den tolkning som har gjorts är att för att realisera de mål och riktlinjer som finns i läroplanen måste förskollärarna ut i skogen, det har även visat sig att förskollärarna har ett socialkonstruktivistiskt synsätt på lärandet, något som setts vara avgörande för hur läroplanens mål och riktlinjer sedan realiseras. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Syftet med detta arbete är att kartlägga och analysera hur begreppet konflikt beskrivs i förskolans nationella styrdokument mellan åren 1985-2015 för att därigenom nyansera förskollärares och forskares förståelse av begreppet konflikt som politiskt innehåll. Metoden för att generera ett resultat och besvara arbetets första två frågeställningar är en läroplansteoretisk textanalys och för att besvara den tredje frågeställningen består metoden av en summativ innehållsanalys. Nationella styrdokument från regering, Skolverket och Socialstyrelsen har legat till grund för resultatet. Resultaten visar att synen på konfliktbegreppet har ändrats under de senaste trettio åren i förskolans nationella styrdokument. Synen på konflikter har gått från något som barn ska lära sig att hantera och förstå genom att betrakta lärare som förebilder till något som pedagoger och personal stöttar och utvecklar tillsammans med barnen. Konflikthantering omnämns senare år som en del i det förebyggande arbetet mot kränkningar, mobbing och diskriminering och som en del av förskolans värdegrundsarbete.

Denna studie undersöker hur fyra lärare i idrott och hälsa på gymnasiet tolkar det centrala innehållet och kunskapskraven i ämnet idrott och hälsa 1. Vidare behandlar den hur lärarna i studien använder sig av dessa tolkningar i sin undervisning och betygsättning. Insamling av empiri skedde genom en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare i ämnet idrott och hälsa 1. Empirin analyserades sedan med hjälp av Lindes (2012) läroplansteori som behandlar läroplanen i tre olika arenor, formuleringsarenan-, transformerings- och realiseringsarenan. Resultatet visar att det finns både likheter och olikheter i lärarnas tolkning och användning av ämnesplanen för idrott och hälsa 1. I tolkningen av det centrala innehållet var samtliga lärare. Däremot används denna tolkning inte av en del av lärarna då det enligt dessa lärare saknas resurser för att realisera tolkningen. När det gäller kunskapskraven existerar det delade meningar om det finns svårigheter med tolkningen, och att det ofta finns en del svårigheter att sätta ord på kunskapskraven. Denna studie visar…Bedömningsstödet, framtaget av Skolverket har fått ett stort genomslag i lärarnas tolkning och användande av kunskapskravet som fått en styrande makt över det centrala innehållet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidshemspersonal beskriver sitt uppdrag i förhållande till fritidshemmets kapitel i läroplanen Lgr 11 rev. 2016. Ett läroplansteoretiskt perspektiv ligger till grund för antagandet att en läroplan är en text som föreskriver ett önskat innehåll, men att personalen och yttre faktorer spelar in i vilken innebörd läroplanen ges i praktiken. Fokusgruppsdiskussioner med personal från fyra fritidshem har genomförts. Studiens resultat och analys pekar på att personalen har i uppdrag att tillgodose elevers önskemål och behov, samtidigt som de behöver skapa nya erfarenheter för eleverna och stimulera dem att utöva inflytande i verksamheten. Fritidshemmets kapitel i läroplanen har bidragit med tydlighet och fungerar som ett verktyg när fritidshemspersonalen ska definiera, motivera och argumentera för sin verksamhet. För att uppfylla sitt uppdrag behöver fritidshemspersonalen förutom ekonomiska och organisatoriska förutsättningar även samarbeta och arbeta för utveckling på både grupp- och individnivå.

Idag är fritidsverksamheten enligt skollagen ålagd att ur ett systematiskt kvalitetsarbete skapa förutsättningar för lärande. De förutsättningarna skapas genom att verksamheter dokumenterar och reflekterar över den insamlande dokumentationen. Syftet med min undersökning är att utifrån fritidslärarnas perspektiv få förståelse för dokumentation i förhållande till verksamhetens måluppfyllelse samt det systematiska kvalitetsarbetet. Pedagogerna inser att det är viktigt att dokumentera för att utveckla verksamheten och de är duktiga på att bjuda in barnen i verksamhetens planering. Jag har använt mig av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med fyra fritidslärare på två skolor för att få fram min empiri. I granskningen av resultatet vilar min teoretiska utgångspunkt på läroplansteorin samt ramfaktorteorin. Resultatet visar att det råder tidsbrist för planering och att lärarna har olika roller inom skolan vilket gör att även om viljan och insikten finns till att dokumentera i förhållande till systematiskt kvalitetsarbete så görs det bristfälligt.