Digitala verktyg genomsyrar mycket av dagens undervisning i skolorna. Utifrån tidigare erfarenheter finns det inte alltid en tydlig bild varför digitala verktyg används i undervisningen. På grund av det är det ett viktigt forskningsområde för att alla elever ska få en undervisning som är anpassad till dem.    Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurserna F-3 arbetar med digitala verktyg i svenskundervisningen när det gäller språkinlärning hos elever med svenska som andraspråk. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet som fokuserar på sociala samband samt medierade verktyg. Metoden är en kombination av kvantitativ och kvalitativ och materialet i studien består av en enkät med 63 respondenter och intervjuer av tre lärare. Resultatet i studien visar att majoriteten av lärarna använder digitala verktyg i undervisningen. Lärarna använder digitala verktyg på olika sätt men en av de viktigaste tillgångarna att använda som ett skrivverktyg och möjligheten att eleverna har tillgång till sitt modersmål. / Digital tools permeate much of today's teaching in schools. Based on previous experiences, there is not always a clear picture of why digital tools are used in teaching. Because of that, it is an important area of research for all students to receive instruction that is adapted to them.   The purpose of this study is to investigate how teachers in grades F-3 work with digital tools in the teaching of Swedish when it comes to language learning for students with Swedish as a second language. The study is based on the socio-cultural perspective which focuses on social connections and mediated tools. The method is a combination of quantitative and qualitative and the material in the study consists of a survey with 63 respondents and interviews of three teachers. The results of the study show that most teachers use digital tools in teaching. The teachers use digital tools in different ways but one of the most important assets to use as a writing tool and the possibility that students have access to their mother tongue.

The purpose of this study is to compare differences and similarities that can be found when working with picture books in a preschool inspired by Reggio Emilia versus a traditional preschool. The purpose also includes studying these different preschools views of the picture book as a tool for stimulating children’s language development and other skills the children may gain from using picture books. Qualitative interviews were conducted with four different preschool teachers as a method to obtain the teachers own opinions and approach of working with picture books. The result shows that the picture book played a central role in both kinds of preschools. The picture book is considered to stimulate the children’s language development, fantasy, subject knowledge and giving the children an opportunity to rest for a moment. The result also yielded that the preschools pedagogical orientation is affected by the individual teachers’ attitude. The teachers’ attitude and way of working with the picture book differs depending on how they think children obtains knowledge. Because of this it has been proved difficult to demonstrate any general differences in how the preschools work with the picture book since the individual teacher’s attitude is so important for the children’s meeting with pictures and text. / Studiens syfte är att undersöka vilka likheter och skillnader som visar sig i arbetet med bilderboken inom en Reggio Emilia- inspirerad förskoleverksamhet och en traditionell förskoleverksamhet. I syftet ingår också att studera hur dessa olika förskoleverksamheter ser på bilderboken som ett verktyg i att stimulera barns språkutveckling och vilka andra kunskaper bilderboken anses bidra med till barnen. Kvalitativ intervju användes som metod för att studera fyra förskollärares uppfattningar och synsätt kring sitt arbete med bilderboken. I resultatet framgick att bilderboken har en central roll i båda de studerade förskoleverksamheterna. Bilderboken anses stimulera barnens språkutveckling, fantasi, ämneskunskaper och ge barn möjlighet till en avslappnande stund. I resultatet framgick även att förskolornas pedagogiska inriktning påverkas av den enskilda pedagogens förhållningssätt. Pedagogers syn och arbete med bilderboken skiljer sig beroende på hur de själva anser att barnen erövrar kunskap. Det har därför visat sig svårt att påvisa generella skillnader mellan hur den Reggio Emilia- inspirerade förskolan arbetar med bilderboken gentemot den traditionella då den enskilda pedagogen förhållningssätt är så viktig för barnets möte med bild och text.

The research project takes a hard look into the linguistic challenges faced by foreign migrant workers and informal traders in Gauteng province, South Africa. The research makes a panoramic view into the linguistic challenges faced by foreign migrant workers and informal traders. The focus of the research is on the challenges regarding language use in business domains. It dissects into business communication dynamics and the cultural contexts in the developing economies of Southern Africa. The study focused on finding out language challenges for immigrants as a consequence of migration. The research undertakes to discover language policy frameworks operating in industries and informal business environment in Gauteng. It seeks to establish the strategies that could be used to solve the language problems faced by foreign migrants taking into consideration that most of the immigrants in the construction industry and informal sector are semi-literate or illiterate. In other words, the research explores alternatives and the different roles of different organizations in the approach to language challenges when doing business. The study attempts to make some recommendations that can rescue immigrant challenges. These include language training programmes and changing attitudes as they have to learn the indigenous languages used in Gauteng province. The discussion reviews the sociolinguistic aspects in view of the changing demands of the developing economies of Africa where languages are used as vehicles for economic development and technological innovation. It attempts to reflect on why European languages continue to dominate business operations in Africa while African languages remain marginalized. / African Languages / (D. Litt et Phil. (African Languages))

Inledning Bildsamtal i samspel mellan vuxna och barn i förskolan kan skapa möjligheter för barns tidiga språkutveckling. Bilden kan utgöra en utgångspunkt för samtal där barnet i sociala sammanhang kan få möjlighet att kommunicera sina tankar, idéer, erfarenheter och känslor. Förskollärares medvetna förhållningssätt i arbetet med bilderböcker och bildsamtal kan uppmuntra och stimulera barns nyfikenhet för bilder och berättelser i barnlitteratur.Syfte I vårt examensarbete ville vi undersöka förskollärares upplevelser och erfarenheter av bildsamtalets betydelse och möjligheter för barns tidiga språkutveckling. Vårt fokus var bilder i bilderböcker.Metod Studien bygger på en kvalitativ undersökning med self report som metod för datainsamling. Den metodansats som valts är den hermaneutiska.Resultat Resultatet visar att samtliga förskollärare i undersökningen använder bilder i bilderböcker som utgångspunkt för samtal och kommunikation med barn redan i tidig ålder. Undersökningen visar att förskollärarna är medvetna om vikten av bildsamtal som de upplever påverkar barns tidiga språkutveckling. Förskollärarna beskriver några betydelsefulla faktorer som påverkar barns möjligheter att utveckla sitt språk. De belyser förskollärares förhållningssätt, arbetssätt samt att barn får möjlighet att ingå i sociala sammanhang i samband med att de möter bilder i bilderböcker.

Syftet med den här studien är att jämföra två grundskollärarens förhållningssätt till skönlitterärt läsande för att visa dess betydelse för hur elever i mellanstadiet kan uppmuntras till att läsa skönlitterära texter i skolan. Därför har semistrukturerade intervjuer använts enligt Bryman (2011) samt kvalitativa forskningsintervjuer. Resultaten av undersökningen är tvådelade. Det ena visar på att om läraren utåt sett visar eleverna ett positivt förhållningssätt till skönlitteratur kan det ha en positiv inverkan på elevens läslust. Om läraren istället visar ett negativt förhållningssätt till skönlitteratur för eleverna kan detta ha en negativ inverkan på elevens läslust. Det som inte har någon betydelse är om lärarens positiva förhållningssätt till skönlitteratur är äkta eller inte, såvida inte eleverna märker att lärarens positiva förhållningssätt inte är äkta utan lärarens personliga tycke om skönlitteratur lyser igenom. / The purpose of this study is to examine and compare two primary school teachers approach to fictional reading and to show its significance regarding how pupils in middle school can be encouraged to read fictional texts in classroom activities. Therefore semi structured research interviews have been used, according to Bryman (2011) which was used was qualitative research interviews. The results of the research are twofold. One the one hand if the teacher shows the pupils a positive approach to fictional reading the impact on pupils’ love of reading might be positive. If the teacher instead show the pupils a negative approach to fictional reading the effects can be negative. On the other hand, it does not seem important if the teachers’ positive approach to fictional reading is authentic or not, unless the pupils notice that the teachers just pretend having a positive approach and their real thoughts shine through.

The current thesis aims to explore issues regarding the development and support of second languages when two individuals from different linguistic backgrounds come together in romantic, intimate, and meaningful relationship. Based on a thorough conceptualisation of multilingual couplehood and its place within the interdisciplinary topic of intercultural relationships and marriage, this exploratory study seeks to highlight the issues pertaining to communication, and even more precisely, language, how this impacts individual and couple identity, and its significance in multilingual couple contexts The study and presentation of the research is built on the foundation of a relational philosophy of being and knowing, particularly in line with Gergen’s (2009) understanding of ‘being-in-relation’. Arguments are presented for a relational ontology and epistemology in hopes of identifying the merits of this perspective, and to promote what I consider a more fitting understanding of identity, relationships, and second language education. On this theoretical basis, the study adopts the qualitative methodological approach of narrative inquiry to investigate the meaning of language, relationship, and identity in the contexts of four self-identified multilingual couples currently living in the UK. Data was collected by means of three stage interviews: one with each individual of the couple and a final interview with both partners present. The audio-recorded interviews were transcribed and subjected to a two-stage narrative analysis. The findings have uncovered a wide variety of issues regarding intimate relationships and matters related to the development and support of second languages. While it is clear that each couple has differing attitudes and perceptions of multilingual couplehood, and ways of addressing them, there are some commonalities that have emerged, particularly in regards to the negotiation and sharing of languages, which has appeared to be a very complex issue in terms of the manifestation of language support and learning motivation within the couplehood. It has also been found that there are various ways in which partners develop and create their multilingual couple identities, which affects and also is affected by the linguistic and cultural identities of the individuals themselves. It is clear that second language development and support is a fundamentally relational process in the intimate context of couple relationships, as the detailed narratives of the couples and their linguistic journeys are highly revealing of what is clearly a complex, intricate, and relational ongoing process.

I undersökningar som Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) och Programme for International Student Assessment (PISA) visar Sverige nedslående resultat när det gäller elevers läsförståelse. Samtidigt visar skolans styrdokument att lärare i alla ämnen är ansvariga att arbeta språkutvecklande. Mitt syfte med studien är att undersöka hur några lärare i naturorienterade ämnen arbetar med läsförståelse och begrepp i undervisningen, samt hur de stödjer elever med bristande läsförståelse i klassrummet. Med denna kvalitativa studie hoppas jag få en tydligare bild över hur elevers läsförståelse kan utvecklas i ämnesundervisningen och hur skolan kan skapa en språk- och kunskapsutvecklande lärmiljö för alla elever. För att få svar i min studie har jag valt att genomföra observationer och halvstrukturerade intervjuer med tre lärare.  Materialet analyseras därefter ur ett sociokulturellt perspektiv. Studiens huvudresultat visar att lärare i den här studien inte arbetar med läsförståelse i klassrummet, men att begrepp lyfts i undervisningen kontinuerligt. Den form av stöd som gavs till elever med lässvårigheter utgjordes främst av olika kompensatoriska hjälpmedel. Undervisningen utgjordes till stor del av en traditionell undervisning med både praktiska och teoretiska inslag. Detta resultat synliggörs även i liknade studier jag tagit del av. En slutsats är att lärare bör ges goda kunskaper i explicita läsutvecklande strategier för att stödja elevers språk- och kunskapsutveckling / International studies like Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) and Programme for International Student Assessment (PISA) show discouraging results in terms of students reading comprehension in Sweden. At the same time the National curriculum means that teachers of all subjects are responsible for working with language development. My purpose of this study is therefore to investigate how some teachers in Natural Sciences Education work with reading comprehension and concepts in the school, and how they support students with poor reading comprehension in the classroom. With this qualitative study, I hope to get a clearer view of how students´reading skills can be developed in different subjects and how the school can create a language and cognitive learning environment for all students. To answer my questions, I have chosen to conduct observations and semi-structured interviews with three teachers. The material is then analyzed from a socio-cultural perspective. The study's main results show that teachers in this study do not work with reading comprehension, but the concepts are brought up in the classroom continuously. Teaching consists mainly of traditional teaching with both practical and theoretical elements. One conclusion is that teachers should be proficient in explicit reading strategies to support students´ language and knowledge development.

Denna studie undersöker principer och konsekvenser av vad som kännetecknar grunderna i förskollärares bokval till barngruppen. Syftet är att visa om förskollärare beaktar både pedagogiska och underhållande aspekter, om deras egna känslor för böckerna påverkar deras bokval och i så fall på vilka sätt. Metoden för undersökningen var två kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen gjordes i en medelstor kommun i Sverige. Resultaten visar att när förskollärare väljer barnböcker så sker det framförallt för att bidra till barns språkutveckling, dock hamnar det fantasiskapande syftet i andra hand. Däremot försöker förskollärare skapa meningsfullhet för barngruppen genom bland annat emotionell koppling till boken vilket i förlängningen kan skapa läslust hos barnen. / This study investigates the principles and consecuences of the grounds of preschool teachers book selections for the group of children. The purpose is to show if preschool teachers take into consideration both educational and entertaining aspects, if their own feelings towards the books affects their book selections and if so in what way. The methodology for the survey was two qualitative interviews and a quantitative survey. The study was made in a medium-sized municipality in Sweden. The results shows that when preschool teachers choose books it is done above all to contribute to children's language development, however the fantasy creative purpose will end up in the second. On the other hand preschool teachers try to create meaningfulness for the group of children by including emotinal connection through the book selection which ultimately can create motivation for reading in children.

The purpose of this study is to investigate how different preschools work with signs such as AAC also known as TAKK. The study examined preschool teacher's previous experience and their view of TAKK for language development. The method for this study is interviews at four different preschools who works with signs such as AAC. An interview with a teacher who works with special needs was also included in this study. The purpose was to see how preschools interact with special education in language development. The study shows that the interviewed teachers felt that TAKK could be used to improve children's ability to communicate. The teacher's previous experience of TAKK was for use with children in special education. The interviews showed that preschool teachers are willing to use TAKK as a tool for all children to support their speech and communication. / Studiens syfte är att undersöka hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar med Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation förkortat TAKK. Studien bygger på pedagogernas skilda erfarenheter och syn på TAKK. Metoden som tillämpats för studien är semistrukturerade intervjuer på fyra olika förskolor som arbetar med TAKK. Intervju med specialpedagog genomfördes för att ta del av sambandet mellan förskolorna och elevhälsoteamet i det språkutvecklande arbetet. Resultatet visar att pedagogerna har olika erfarenheter av att arbeta med TAKK i relation till andra metoder och material. Utifrån intervjuerna framkommer det att pedagogerna är positiva till TAKK som en språkutvecklande metod. De arbetar med att tillämpa TAKK till hela barngrupperna för att inte utesluta någon.

Statistical learning (SL) is believed to be a mechanism that enables successful language acquisition. Language acquisition in turn is heavily influenced by environmental factors such as socioeconomic status (SES). However, it is unknown to what extent SL abilities interact with SES in affecting language outcomes. To examine this potential interaction, we measured event-related potentials (ERPs) in 38 children aged 7-12 while performing a visual SL task consisting of a sequence of stimuli that contained covert statistical probabilities that predicted a target stimulus. Hierarchical regression results indicated that SL ability moderated the relationship between SES (average of both caregiver’s education level) and language scores (grammar, and marginally with receptive vocabulary). For children with high SL ability, SES had a weaker effect on language compared to children with low SL ability, suggesting that having good SL abilities could help ameliorate the disadvantages associated with being raised in a family with lower SES.