Det nya arbetslivet kan definieras med ordet förändring, en stor del av företag och organisationer befinner sig i ständiga omorganisationer och omställningar. Flexibilitet har i denna utveckling därför blivit ett ledord för det nya arbetslivet. Mitt i detta finns ledarna, som även de måste vara flexibla. En av förutsättningarna för att kunna vara flexibel är ett pågående lärande. En förutsättning för lärande är reflektion och för reflektion krävs det tid. Något som dessvärre är en bristvara. Syftet med denna studie är att närmare studera, kategorisera och kartlägga hur ledare erfar det egna lärandet.   För att undersöka detta används en fenomenografisk intervju och analysmetod, där tolv respondenter intervjuats och deras uttalanden har kategoriserats i beskrivningskategorier baserat på uttalandens aspekter av fenomenet lärande. Uttalandena har även delats upp i olika nivåer som bygger på vilken kvalitet dessa har, kvaliteten bedöms enligt komplexitetsnivå, helhetssyn på lärande, atomisk syn eller holistisk syn, djupinriktning där individens förståelse är djupare respektive ytinriktning där den är ytlig och logiska resonemang kring fenomenet.   Vid analys har fenomenografiska begrepp använts för att såväl kategorisera som att analysera materialet. Detta har inneburit att efter transkriberingen av intervjuerna har materialet granskats i flera omgångar. Detta för att identifiera beskrivningskategorier, finna de mest beskrivande citaten inom respektive kategori samt att identifiera skillnaderna i respondenternas uppfattning av det aktuella fenomenet lärande. Efter att citaten har tilldelats en kategori, har varje citat gåtts igenom igen och djupare analys av respektive citat har gjort.   Resultatet och analysen, som går hand i hand, visar på en hierarki där erfarenheter, praktiska händelser som ackumulerats till kunskap, är den största och mest framstående aspekten av fenomenet lärande hos ledare. Reflektion över händelser och betydelsen av fenomenet lärande var nästa. Därefter kommer kommunikation sedan att ha och att vara en förebild, utbildning och sist att möta krav. Alla beskrivningskategorier presenteras i en logisk hierarkisk ordning, där den som är mest framträdande och den som är högst i hierarkin är först och den som kommer efter är en nivå lägre. De nästkommande underordnar sig i hierarkin på samma sätt.   Studien ger en subjektiv inblick i nya områden då den utforskar tolv ledares uppfattningar och erfaranden om lärande. Där likheterna och skillnaderna jämförs och sammanställs. Detta innebär att det går att se på vilka sätt dessa ledare erfar lärande. Denna inblick kan innebära nya perspektiv på ledares lärande, grundat i empiri.   Studien kan ligga som grund för framtida utbildningsinsatser för yrkesverksamma ledare. Det finns flertalet kurser och utbildningar som riktar sig mot ledare. Många utbildningar är riktade till just nya ledare, eller är uppbyggda på andra vetenskapliga grunder än fenomenografi, det vill säga att de är grundade på teorier eller hypoteser istället empiri.

<p>Nätverk är idag lite av ett modeord. Som utvecklingsmetod kan det stödja chefer i sitt uppdrag då det kan kännas ensamt ’uppe på toppen’. Nätverket kan vara ett tillfälle för att bolla idéer med människor i liknande situationer. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om cheferna i projektet Ta Steget anser att de kan utvecklas och finna stöd samt vad som behövs för att nätverket ska fungera. Frågeställningarna lyder: Vad får ledaren ut av att delta i nätverk?, Hur kan deltagande i nätverk hjälpa ledaren att utveckla ett mer hälsofrämjande ledarskap?, Vad behövs för att ett nätverk ska fungera och fortleva? Det empiriska resultatet består av data som samlats in genom enkätutskick till samtliga deltagare i projektet. Resultatet ifrån enkäterna har strukturerats utifrån frågeställningarna och även analyserats i liknande struktur.</p><p>Det vi kommer fram till är bl.a. att individerna känner att nätverket fungerat som ett stöd, då de kunnat diskutera och reflektera med människor i liknande situationer. Nätverksdeltagarna anser att nätverk är ett bra sätt att utvecklas på, då de fått mycket nya tips och idéer vilket bidragit till nya perspektiv. För nätverkets funktion och fortlevnad är det viktigt att det prioriteras samt att deltagarna är engagerade.</p>

Nätverk är idag lite av ett modeord. Som utvecklingsmetod kan det stödja chefer i sitt uppdrag då det kan kännas ensamt ’uppe på toppen’. Nätverket kan vara ett tillfälle för att bolla idéer med människor i liknande situationer. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om cheferna i projektet Ta Steget anser att de kan utvecklas och finna stöd samt vad som behövs för att nätverket ska fungera. Frågeställningarna lyder: Vad får ledaren ut av att delta i nätverk?, Hur kan deltagande i nätverk hjälpa ledaren att utveckla ett mer hälsofrämjande ledarskap?, Vad behövs för att ett nätverk ska fungera och fortleva? Det empiriska resultatet består av data som samlats in genom enkätutskick till samtliga deltagare i projektet. Resultatet ifrån enkäterna har strukturerats utifrån frågeställningarna och även analyserats i liknande struktur. Det vi kommer fram till är bl.a. att individerna känner att nätverket fungerat som ett stöd, då de kunnat diskutera och reflektera med människor i liknande situationer. Nätverksdeltagarna anser att nätverk är ett bra sätt att utvecklas på, då de fått mycket nya tips och idéer vilket bidragit till nya perspektiv. För nätverkets funktion och fortlevnad är det viktigt att det prioriteras samt att deltagarna är engagerade.

Mänsklig kompetens och motivation hos anställda är några av flera viktiga delar i en framgångsrik organisation. Genom att fokusera på både individuella ledare och den kollektiva ledarskapsutvecklingen drivs organisationen framåt. Motivation är viktigt för individuell utveckling, saknas motivation blir arbetet inte inspirerande och utveckling uteblir. Syftet med föreliggande studie var att ta reda på vilka behov av kompetensutveckling sektionschefer på ett stort svenskt företag har samt vilka strategier företaget kan använda för att identifiera behoven och stötta sektionscheferna i sin utveckling. Fem personer intervjuades, två avdelningschefer och 3 sektionschefer. Resultatet isade att en stabil och bra grund där teori och praktik blandas är att föredra, och även att det blir individanpassat. Sammanfattningsvis visade resultatet att utvecklig är individuellt, det är lämpligt att satsa på att införa individuella utvecklingsplaner och ha fokus på individen och vad den har behov av.

Studien syftar till att bidra med kunskaper om ledares upplevelser av att överföra lärande från ledarskapsutbildningar till det dagliga arbetet, men också att bidra till en ökad förståelse för vilka organisatoriska faktorer som kan förklara dessa upplevelser, och vilken påverkan dessa faktorer har på lärandeöverföringen. Åtta stycken undersökningspersoner har intervjuats. Intervjudata har analyserats och diskuterats kvalitativt i relation till teorier och forskning inom lärandeöverföring. Ledarna upplever generellt det som svårt att konkret beskriva hur och när lärandet utövas i arbetsvardagen, brist på handlings- och interaktionsutrymme, liksom brist på intresse, återkoppling och stöd från främst överordnade. Generellt upplevs att lärd kompetens, självförtroende och drivkraft att använda det ledarskap som lärts avtar. Möjliga organisatoriska orsaker är bland annat bristande överföringsklimat med för hög prioritering av resultatinriktade aktiviteter, brist på uppföljning och handlingsutrymmen, och brist på organisatoriska syften och mål med ledarskapsutbildningen. Dessa organisatoriska förhållanden kan utgöra både direkta och indirekta hinder i överföringen av ledarnas lärande.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskapsutveckling kring framgångsfaktorer och utmaningar för strategiska ledare, inom Polismyndig-heten, för praktiserandet av ett modernt ledarskap. Studiens teoriavsnitt avgränsades till artiklar och litteratur som berör offentligt ledarskap och tillhörande ledarskapsutveckling med avseende på ett tillits-perspektiv – exempelvis; övergången till det moderna ledarskapet, rollen av organisationskulturen samt ständigt förbättringsarbete. Med utgångspunkt i relevant litteratur utformades en intervjuguide som låg till grund för semistandardiserade intervjuer med sex chefer på strategisk nivå i en av Polismyndighetens sju regioner. Utifrån intervjuresultat och relevant litteratur utformades därefter en enkät som skickades ut till 39 strategiska chefer, på motsvarande funktioner, i myndighetens övriga sex regioner. Arbetets omfattande empiri strukturerades utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Analysen av empirin beaktade, med utgångspunkt i studiens syfte och forskningsfrågor, såväl resultatet från intervjuerna och enkätunder-sökningen, som studiens teoretiska ramverk. Författarnas slutsats är att såväl framgångsfaktorer som utmaningar för praktiserandet av ett modernt ledarskap, inom Polismyndigheten, i flertalet fall kan ses ur ett kommunikativt perspektiv. Studiens resultat indikerar att dialogen mellan chefer på regional nivå, likväl den som tar plats mellan regional och nationell nivå, uppvisar utvecklingsutrymme. / The purpose of this study was to contribute with knowledge of success factors and challenges for strategic managers, in the Swedish Police Authority, in practicing a ‘modern leadership’. The chapter on theory was limited to articles and literature relating to leadership in the public sector and trust-oriented leadership development – such as the transition to a ‘modern leadership’, the role of organizational culture, and continuous improvement. An interview guide, which was developed based on relevant literature, formed the outline for semi-standardized interviews with six strategic leaders in one of the seven police regions. A questionnaire, deriving on the results from the interviews, was subsequently sent to 39 strategic managers, in corresponding functions, in the authority's additional six police regions. The extensive empirical work was structured in a hermeneutical approach. The analysis took, based on the study’s purpose and research questions, into account the results of the interviews and the questionnaire, as well as the theoretical framework of the study. The authors conclude that both success factors and challenges for practicing a modern leadership within the Police can, in most cases, be seen from a communicative perspective. The results of the study indicate that the dialogue between managers at a regional level, and the dialogue that takes place between regional and national level, shows opportunities for development. / <p>2017-06-28</p>

Regeringen tillsatte december 2017 en Tillitsdelegation med uppdrag att stödja offentlig sektor att utveckla en tillitsbaserad styrning och ledning. Tillit ses som en tredje form av styrning tillsammans med politisk styrning och marknadsstyrning. Föreliggande arbete syftade till att öka förståelse för hur operativa chefer inom en regional organisation reflekterade om ”Organisationskultur med Tillit som Grund” (OTG). Forskningsfrågor var; Vad menas med en OTG för de intervjuade cheferna?  Vilka styrkor respektive svagheter kan enligt cheferna finnas i en OTG? Vilka förutsättningar enligt cheferna är viktiga för att skapa en OTG? Undersökningen var en kvalitativ intervjustudie med en konstruktivistisk epistemologi och hermeneutiskt ansats, det vill säga insamlade data tolkades utifrån perspektivet att människor skapar och konstruerar kunskap i interaktion med sin omvärld. Resultatet visade att samtliga intervjuade chefer såg positivt på en OTG. Det beskrevs som ett övergripande kulturarbete som behöver genomföras över tid. Ingen av respondenterna såg någon motsättning med yttre kontroll och tillit i styrning och ledning. Tvärtom ansågs yttre ramar vara en förutsättning för professionell autonomi. Det var stor skillnad inom regionen på hur verksamheter styrdes. Vissa verksamheter var mer toppstyrda än andra. Respondenterna uppfattade få svagheter, men många styrkor med en OTG. Dock ansågs en omställning till en OTG inbegripa många utmaningar, nya sätt att tänka och leda på flera plan. Dessutom ansågs en OTG innebära en maktförskjutning, vilket utmanar hur ansvarsutkrävandet ska se ut. Ett viktigt verktyg i en sådan omställning ansågs vara att skapa en lärande organisation. / <p>2020-09-07</p>

Bakgrund och syfte - Dagens omvärld förändras i snabb takt och det ställer stora krav på ledarskapet. Relationen mellan self-efficacy och ett effektivt ledarskap kan ha en avgörande betydelse för att nå framgång i organisationen och ledarrollen. Denna studie syftar till att undersöka chefers subjektiva nivå av self-efficacy samt om den har ett samband till deras upplevda ledarskap och relationen till följare utifrån LMX teorin. Metod - Kvantitativ data har samlats in genom enkätundersökning med 79 respondenter i chefsposition. Resultat och Slutsatser - Överlag skattar respondenterna en hög nivå av self-efficacy och LMX. Det finns ett samband som tyder på att cheferna har en hög tilltro på sin egen förmåga att prestera väl samt upplever att ett högkvalitativt relationsbaserat ledarskap tillämpas. Organisationer bör ge ledaren förutsättningar att skapa högkvalitativa LMX-relationer, vilket kan påverka följare att bli mer effektiva, som gynnar organisationens långsiktiga mål.

The oldest industrial activity in Sweden is the mining industry, dating back to the 13th century. Somesay that the mining industry is what built Sweden's prosperity and it also confirms the geographicalimportance of the country. The industry has, due to rapid societal development and change in the wo-rk climate, undergone major structural and organizational changes throughout the decades. Over theyears, women have taken more of a place in the Swedish labor market, and the total workforce in thecountry consists of almost as many women as men today. Issues related to gender equality is due to thisgaining great importance for both employers and managers, as well as for organizations. Maledominance and traditional gender norms have long characterized the industry, but it is now slowlytransitioning in to a more equal gender distribution. The history of gender constructions has createdbarriers that have made it difficult for women to advance in industrial organizations. There are manymeasures to create an inclusive and equal working climate where leadership and role models play acentral role. Developing leadership programs have shown results at the individual and group level aswell as an organizational gain. The purpose of this study was therefore to investigate what role aleadership program could have in achieving gender equality at a manager level in an organization. Thestudy has been designed with a qualitative approach in the form of three semistructured focus groupinterviews with a total of 12 managers at the Swedish mining company LKAB. The results of the studyconcludes that leaders and managers have a widespread responsibility in gender equality development.It also shows that any leader could benefit from developing in their own leadership role throughleadership development programs. It is further of great importance for an organization to adjust andadapt from internal and external factors. Lastly the study shows that it is important for any organizationto keep the subject alive both in formal and informal contexts at the workplace.

The purpose of the study is to investigate online leadership training as an enabling and limiting factor for new manager´s learning. On becoming a manager, one must not only develop new knowledge and abilities, but also simultaneously work on identity in relation to the transformation of a new professional role. Education is a way to learn leadership and gain comprehension for the profession as manager. Traditionally formal training for leadership development has been performed IRL. Previous research has already confirmed what is in firsthand needed in leadership training to enable lasting learning and a successful transfer of training to work, with regard to the interplay between the individual, setup and organization. Overall, most of the research has been on physical educations. We know that e-learning works well as long as it is about facts and principles, hard knowledge. However, when it comes to soft skills, previous studies shows that physical meetings are more effective than e-learning. Reasons mentioned for this is, among other things, the lack of methodological variation, interactive exercises and personal feedback. New easily accessible technology and a greater habit of distance work, as well as the addressed need from previous research, makes it relevant to gain a deeper knowledge in the question.  Through a hermeneutic approach with interviews, eight new-managers experiences are studied, where the theoretical framework focuses on theories about learning and identity construction in becoming a manager. In the study, learning is understood regarding Illeris division of learning as the individual's process of appropriation and interaction with the learning environment. The results suggests that what the informants experience as enabling for learning in the process of appropriation and interaction are similar factors to what previous research have found to be essential for physical educations: applicability to the everyday life, division of the education, methodological variation between theory, training and reflection and also practical training through, among other things, role-playing. Exercises, role-playing and exchange of experiences are perceived as facilitating with e-learning because of the efficiency with time, focus on the task, and also because the natural distance makes the individual feel more comfortable with training. Limiting factors that emerge with e-learning are the lack of informal meetings between the course participants as well as the lack of personal interaction and feedback from the course leader. To the informants, the importance of education in the profession of management is, above all, to change perspective on the role as a leader: from being the expert and doer, to creating the right circumstances to get things done through others.      Key words: leadership development, e-learning, new manager, education, learning, training