Change is a recurring element in society and for sports clubs. When there is a change in society, this change may have an impact and change the condition for sports clubs and its leaders. Changes can be degraded into trends. This study has been delimited to study four social trends that research shows may have an impact on sports club, which are; Increased commercialization, changing demographics, changing communication patterns and increased individualization. To help sports clubs in their development it is of value to find out how these changes are perceived. This study aimed to investigate the perceptions that sports club leaders have about social change and its impact on their leadership and their clubs development. More specifically the study examined which social trends that have impact, how leadership develop and change from social trends, opportunities and obstacles that social trends brings, and how changes in society are received. This was done by eight interviews with the chairman from eight different voluntary sports clubs. The results show that parts of all four trends has an impact. It also shows that leadership develops to some extent. There are both opportunities and obstacles with social trends for sports clubs and their leaders and certain trends in society have more barriers and obstacles for the sports clubs than others. When a change in society is perceived to have meaning and impact, it also causes some type of active receiving by the sports club.

Denna kandidatuppsats behandlar det arbete som konsulter från tre konsultfirmor inom chefsutveckling bedriver. Syftet är attbeskriva och jämföra dessa tre konsultfirmors utbildningsverksamhet gällande ledare med särskilt fokus på ledarutveckling ochledarskapsutveckling. Detta syfte har brutits ner till tre frågeställningar för att besvara hur dessa tre konsulter uppfattar vadledarskap innebär, hur konsulter arbetar med utbildningsprogram för ledare gällande utveckling samt vilka likheter och skillnadersom finns mellan konsultfirmornas arbetssätt gällande utbildningsprogram för utveckling. Den undersökningsmetod som jagvalde att använda är kvalitativa intervjuer. Denna studie utgår vidare från en hermeneutisk ansats där det inte går att säga att detresultat som jag har tolkat genom teori och förförståelse är en absolut sanning. Jag har därför försökt att undersöka och tolkahelheten genom att noga väga av den empiri som har erhållits genom tre semistrukturerade intervjuer, mot min egen förförståelsefrån arbetslivet och från den litteratur som utgör den teoretiska referensramen. De tre respondenterna har en lång erfarenhet inomområdet chefsutveckling och har därför kunnat bidra till ett intressant resultat. Resultatet av denna studie är att uppfattningen kringledarskap skiljer sig, även om det också finns många likheter. Respondenterna ansåg bland annat att ett ledarskap innebärfärdigheter gällande kommunikation samt att kunna ha självinsikt. Om exempelvis ledarskap är något medfött eller ej är svårt attslå fast då samtliga respondenter hade skilda uppfattningar kring detta. Däremot kunde jag se ett tydligt mönster mellankonsultfirmornas arbetssätt gällande utbildningsprogram inom utveckling av ledare. Ofta användes feedback och coaching somutvecklingsmetoder inom grupputveckling där ledaren tillsammans med det närmaste teamet utförde case-baserade övningar, bådepraktiskt och teoretiskt. Intervjuer bland ledare och team var också vanligt förekommande när konsulten skulle diagnostiseraproblematiken. Resultatet visade även att likheterna mellan konsultfirmornas arbetssätt var fler och av en mer omfattande karaktärän de skillnader jag kunde se.

Sammanfattning Det vetenskapliga arbetet är en deltagande kvalitativ studie i en kambodjansk organisation, där jag i samverkan med chefer och medarbetare utvecklat och implementerat ett Human Resource Development (HRD). Syftet med studien är att beskriva, analysera och tolka utvecklingsarbetet i den kambodjanska organisationen utifrån empiri, teori och tidigare forskning inom kultur, interkultur, ledarskap, organisation, organisatoriskt lärande och förändring. Vidare är syftet att utforska, tolka och dra slutsatser om metoder och förhållningssätt som underlättar kulturmöten och organisations- och ledarutveckling med ett interkulturellt perspektiv. Med ett socialkonstruktionistiskt synsätt är organisationer och kulturer påverkbara. Det är möjligt att i samspel och med en interkulturell approach påverka en organisation och kultur, om hänsyn tas till den verklighet i kulturen som är bestående. Synsättet som styrt valet av metoder i HRD programmet har till stora delar varit framgångsrikt. En generell slutsats är att vald teori och tidigare forskning fungerat väl i beskrivningar, analys och tolkning av empirin Den nationella kulturen har stort inflytande på processer och relationer inom organisationen. Viktig kompetens vid utvecklingsarbete i kollektivistiska kulturer som Kambodja är förmågan att bygga relationer och skapa förtroende, liksom interkulturell kompetens, som handlar öppenhet, kommunikationsförmåga och att kunna växla och utveckla nya perspektiv. Att möta chefer i den kambodjanska organisationen utifrån ett gemensamt meningssystem, som teorier och forskning inom området ledarskaps- och organisationsutveckling, har varit en framgångsfaktor. Metoder för lärande ska ha en balans mellan etablerad och ny kunskap, för att inte bli ett hot mot rådande maktstrukturer. En process- och utvecklingsinriktad lärandepedagogik har fungerat väl. Det har gått förvånansvärt bra att föra in modeller influerade av den svenska demokratiska arbetskulturen, som karakteriseras av delaktighet, processer och förankring för att uppnå konsensus i beslut. Det har varit en balansgång att bedriva utvecklingsarbetet inom ramen för existerande institutioner. Den tröghet och tidskrävande byråkrati i den kambodjanska organisationen, som är uppbyggd i en gammal struktur i den kambodjanska statsförvaltningen, har varit det största hindret i utvecklingsarbetet. Studien har gett mig fördjupade teoretiska kunskaper, men framför allt insikten om att de metoder jag använder i min dagliga praxis som organisationskonsult har stöd i teorin. / Abstract The thesis is a participatory qualitative study in a Cambodian Organization, where I in interaction with managers developed and implemented a Human Resource Development (HRD) program. The purpose of the study is to describe, interpret and analyze the development work based on empirical data, theory and previous research in culture, inter-cultural, leadership, organization theory, organizational learning and change. An additional purpose is to explore, interpret and draw conclusions about the methods and approaches that facilitate intercultural meetings, organizational- and leadership development with an intercultural perspective. With a social constructionist perspective and an intercultural approach in mutual interaction, it is possible to influence an organization and culture, when taking into account the reality of the culture which is composed. The national culture and an old hierarchical structure have great influence on the processes and relationships within the organization. Skills to build relationships and trust are required in development work in a collectivist culture as Cambodia and also intercultural competence, which embraces openness, communication skills and ability to switch and develop new perspectives. Shared systems of meaning, like theories and research in the field of leadership and organizational development and methods for learning that have a balance between established and new knowledge are important, not being a threat to existing power structures.

I vilken utsträckning åstadkommer ledarskapsutveckling effekter och resultat för de företag som bekostar och upphandlar ledarprogram? I föreliggande uppsats undersöks vilka effekter och resultat som kan härledas till företagsinterna program genom djupintervjuer av respondenter inom Folktandvården Skåne.  Undersökningen visar att programmet gett effekter på individuell och organisatorisk nivå - framförallt i en förflyttning från ett operationellt till ett mer relationellt perspektiv men också i fråga om en utvecklad helhetssyn på uppdraget som framförallt visar sig i ett utvecklat ledningsgruppsarbete.  Resultaten visar också att utformningen av programmen har betydelse i fråga om verksamhetsnära integration. Individer utvecklar såväl chefs- som ledarkompetens samtidigt som organisationen genom samordning av program och verksamhetsutveckling skapar goda förutsättningar för tillämpning av lärande.  Resultaten visar också att programmen och aktiviteter i företaget kan utgöra interna handlingsarenor, där ledarna genom interaktion i handling, utvecklar verksamhetsnära lärande och kunskap tillsammans med andra chefer där den egna kompetensen prövas och bekräftas.

Spiritual health has an impact on physical, mental and social health. Working life is one of the Swedish public health arenas. The aim of this essay was to conduct an inductive and exploratory study into how leaders, in large organizations, freely reason based on a extended concept of health and the concept of spiritual health in an organizational and leadership context. Spiritual health and health as a resource were expressed by several leaders to be synonymous with what the organization strives for and what good leadership is and aims for. But the concept expresses it in a new and valuable way. The leaders linked many of the results created through their organizational and leadership development to the eight aspects of spiritual health. They see matters of meaning as important and topical. There was a strong belief among the leaders that the degree of Employee Engagement is high in their organiza­tions, that they create spiritual health through their work and that it positively affects the business profitability and competitiveness. The analysis gives the overall assessment that life and working life influence each other. It shows great potential from a public health perspec­tive as well as a socio-economic and business perspective. The analysis also points in the direction of a possible future model for research as well as several initiatives and work areas. For the psychology of religion, as a research topic, an opportunity arises for new research models, connect to other research areas, and contribute to an expanded political analysis.

Genom det senaste decenniets förskolereform har förskollärare fått ett utökat ansvar för kvaliteten och det målinriktade arbetet som bedrivs på förskolorna. Förskollärare har därmed även fått ansvaret att leda sitt arbetslag. Med stöd av en praktikteoretisk ansats är denna studies syfte att undersöka hur förskollärare uppfattar den uppdelade arbets- och ansvarsfördelningen. Detta sker med ett specifikt fokus på begränsningar och möjligheter som förskollärare kan uppfatta och uttrycka kring uppdraget att leda barnskötare i arbetslaget och på vilket stöd de anser sig behöva för att utvecklas i sitt ledarskap. För att besvara studiens frågeställningar har kvalitativa intervjuer med tio förskollärare vid fyra olika förskolor inom en medelstor svensk kommun genomförts.  Studiens huvudresultat pekar på att förskollärna efterlyste mer gemensam tid för planering och reflektion. Att inte ha lämpliga former för att kommunicera uttrycktes som en begränsning och att den personliga relationen och rädslan för att kränka barnskötaren stod som ett hinder för kommunikationen. Ömsesidig förståelse för varandra ansågs som en viktig aspekt för att skapa och upprätthålla en givande kommunikation och goda relationer i arbetslaget. Deltagarna efterlyste ett hållbart förhållningssätt för att ge varandra konstruktiv kritik och återkoppling. För att utveckla sitt ledarskap ansåg sig deltagarna behöva utbildningsinsatser i form av fortbildning och de såg det även som betydelsefullt att ta stöd av kollegor för att utveckla sitt ledarskap.  Som en övergripande slutsats av studiens resultat konstateras att det krävs ytterligare insatser för att stödja förskollärares kollegiala ledarskapsförmågor.

I modern teori har lärande och utveckling inom ledarskap beskrivits som en dynamisk process, där flera komponenter har pekats ut som viktiga. En sådan komponent är högre utbildning vid universitet och högskolor. Trots utbildningens betydelse indikerar tidigare forskning att dess påverkan är understuderad. Studien har därför fokuserat på att utforska ledares självbild samt identifiera bidragande faktorer till ledarskapsutveckling utifrån deltagande i en EMBA-utbildning. För att besvara forskningsfrågan genomfördes intervjuer med tretton individer i ledande positioner. Resultaten visar att eget initiativtagande, samt stöd från omgivningen, har varit avgörande för hur betydelsefull utbildningen har uppfattats. Vikten av reflektion, förståelse för kursinnehåll, konceptualisering av material, samt möjligheter till praktisk tillämpning har vidare fastställts som väsentligt för ett framgångsrikt utbildningsutfall. Trots att en del intervjuobjekt upplevt bristande stöd eller implementeringssvårigheter visar resultaten att programmet haft en påtaglig effekt på deltagarnas självbild och ledarskapsförmåga. Således dras slutsatsen att deltagandet i EMBA-utbildningar, utöver att stärka akademiska och praktiska kompetenser, även spelar en avgörande roll i personliga och karriärmässiga utvecklingar.

Title:                          Leadership development of individuals in management positions   Authors:                    Carl Renér and Peter Simonsson     Institution:                Linneaus University, School of Business and Economics   Program:                   Human Resource Management   Course:                      Business administration – Organization including thesis, 15 credits   Supervisor:               Olle Duhlin (Linneaus University, School of Business and Economics)   Examiner:                 Mikael Lundgren (Linneaus University, School of Business and Economics)   It is widely known that the role of managers may result in stress and a heavy workload. As a result of this negative effects organisations have to counteract and find new solutions and systems to facilitate and assist leaders in their work. A popular method for leadership development has come to show both in research and in practice, especially in recent years, this popular method is known as mentoring. This form of leadership development is often applied in so called mentoring programs. The question remains regarding however mentorship and mentoring programs can affect the participant’s leadership development in a positive way. The purpose of this study is to create a deeper understanding of how mentoring can be used as a tool for leadership development of individuals in managing positions.  To answer this question, a qualitative method was used to gather the data and the empirical data was collected by nine semi-structured interviews with participants in the program. We have used an abductive approach to examine how the programs participants have perceived the program. The study shows that mentorship is a well functioning method for leadership development of individuals in management positions. In our case study the results have shown that mentoring programs can be used as a tool for personal development. We have come to the conclusion that it requires dedicated participants and a structured approach in the execution of such a program.

The Covid-19 crisis has affected society in different ways. Something that is apparent is to the extent that it has shaken societal structures and put them on the test. Hospital care is certainly no exception. In this study, leaders from Karolinska University hospital are investigated from a perspective in how their leaders' leadership skills have been affected during the Covid-19 pandemic. This is done through a focus group interview with a team that have acted as leadership consultants during the pandemic for these leaders. The purpose of this study is tosee how the development of the leaders' leadership skills have looked in such a crisis that Covid-19 has been in Karolinska University hospital. The study has shown that the consultants have supported the hospital in constructing new routines and offering new tools to handle the crisis. This in spite of clear challenges where the consultant team have worked through digital platforms with an unclear starting point in regards to what they can accomplish within the organization. Through an overview of their work since the pandemic started as well as a reflection regarding what has turned out to be key strategies as well as successes and hardships an insight into their work has been formed. This insight indicates that compassion, communication, presence and visibility have been key skills for leaders to possess during the crisis at Karolinska hospital. This can be compared to a transformational leadership style which will be described further in this essay, and this study supports earlier research meaning that this leadership style is highly useful for leaders to possess when organisations or other groups they lead are in a crisis. / Covid-19 krisen har påverkat samhället på väldigt olika sätt. Någonting som är tydligt är hur mycket det omskakat samhällets strukturer och satt dem på prövning. Här är sjukvården minst sagt inget undantag. I denna studie undersöks ledare vid Karolinska Universitetssjukhuset från ett perspektiv kring hur de påverkats i deras ledarförmågor under Covid-19 pandemin. Detta görs genom en fokusgruppsintervju med ett team som agerat ledarskapskonsulter under pandemin för dessa ledare på Karolinska Universitetssjukhuset. Syftet med denna studie är att se hur utvecklingen av ledares ledarförmågor sett ut i en sådan kris som Covid-19 varit inom Karolinska Universitetssjukhuset. Studien har visat att konsultteamet stöttat sjukhuset i att bygga upp nya arbetssätt och gå tillgång till nya verktyg för att hantera krisen. Detta trots utmaningar; där konsultteamet arbetat över digitala verktyg med en otydlig utgångspunkt kring vad de kan åstadkomma inom organisationen. Genom en överblick över deras arbete sedan pandemins början samt en reflektion kring vad som visat sig vara viktiga strategier samt framgångar och motgångar har en insikt i deras arbete formats. Denna insikt indikerar att medmänsklighet, kommunikation, närvaro och synlighet har varit viktiga egenskaper förledare att inneha under krisen på Karolinska Universitetssjukhuset. Detta kan liknas vid en transformativt ledarskapsstil som kommer att diskuteras vidare i denna uppsats, och denna studie stöttar tidigare forskning kring att denna ledarskapsstil är användbar för ledare att inneha när organisationer eller andra grupper de leder befinner sig i kris.

Att planera och genomföra strategier för att uppnå mål, genomföra aktiviteter, vinna konkurrensfördelar och tillfredsställa kunder är avgörande för en organisations framgång. Inom kvalitetsledning är strategier nyckeln till att skapa effektivare arbetssätt  och en bättre upplevelse för kunden. Trots det finns det de som menar att så många som 70% av alla organisationer misslyckas med att implementera sina strategier framgångsrikt. Syftet med den här studien har varit att öka förståelsen för hur medarbetares och chefers subjektiva upplevelser kring en strategiimplementering kan relateras till kända nyckelfaktorer som påverkar strategiimplementeringens framgång. Studien har en kvalitativ ansats där upplevelserna undersökts genom intervjuer. Resultatet visar att känsla av delaktighet är en avgörande faktor både för medarbetare och chefer, något som främjas med hjälp av kommunikation och ledarskap. Delaktighet är också relaterad till upplevelser av konsensus och förankring. Resultaten tyder på att nyckelfaktorerna förändringsledning, kommunikation och ledarskap behöver samverka för att på så sätt  ge förutsättningar för andra nyckelfaktorer som delaktighet, konsensus och förankring samt ansvar kopplat till prestation. / To plan and execute strategies to achieve goals, carry out activities, be competitive and to satisfy customers is crucial for the success of an organization. In Quality management, strategies are the key for obtaining more efficient ways to work and a better customer experience. Despite that, many claim that as many as 70% of organizations fail to execute their strategies successfully. This study is intended to increase the understanding of how the subjective experiences of employees and managers are related to key factors known to affect the success of the strategy implementation. The study has a qualitative approach where the experiences have been collected by interviews. The result shows that a sense of participation is a decisive factor for both employees and managers, something that is promoted with the help of communication and leadership. Participation is also related to experiences of consensus and anchoring. The results indicate that the key factors change management, communication and leadership need to work together in order to create the conditions for other identified key factors such as participation, consensus and anchoring as well as responsibility in relation to performance.