Syftet med denna studie är att teoretiskt pröva att integrera en etablerad metod för personlig utveckling, The Skilled Helper, med metoden Dynamisk Pedagogik och skapa en ny metod för en specifik tillämpning, personlig utveckling av ledare. Integrationen görs med hjälp av en etablerad metametod för metodutveckling. De bägge ingående metoderna värderas enligt fastställda kriterier. Samma kriterier används sedan för att värdera den nya metod som designas. Med detta har studien uppnått en jämförbarhet mellan de tre metoderna avseende parametrar som är centrala och relevanta för metoder och metodskapande. Studien skall besvara en rad olika frågeställningar såsom: Går det att skapa en integrerad ny metod förpersonlig utveckling baserat på av två befintliga metoder: The Skilled Helper och Dynamisk Pedagogik? Vad händer när man integrerar dem? Blir det konflikter eller synergieffekter mellan de bägge metoderna? Vad är kvar av Dynamisk Pedagogik? Den nya metoden som skapas, faller den inom ramen för etablerad ledarutveckling? Kan den kallas för en metod för ledarutveckling? Resultatet visar att metodintegrationen gick att genomföra då det förelåg en tillräckligt god grundläggande förenlighet mellan de två ursprungsmetoderna på en rad nyckelområden. Dock fanns kritiska vägval att göra vid design av den nya metoden, vilket gör att den nya metoden blev särskiljande från de bägge ursprungsmetoderna. Resultatet visar att det inte blir konflikter, efter som de vägval som behövde göras inte gav upphov till konflikt inom den nya metoden. Inte heller uppnås synergieffekter, då den nya metoden utformades för ett syfte som avvek från ursprungsmetodernas respektive syften. Resultatet visar slutligen att endast två av tre centrala förhållningssätt från Dynamisk Pedagogik finns kvar i den nya metoden som skapas, det självpedagogiska och det skapande förhållningssättet. Det tredje och mest centrala förhållningssättet, det samspelande, som bygger på att lärande sker i samspel med andra individer, kunde inte tillgodoses då den nya metoden enbart är utvecklad för individuell utveckling. Därför kan inte den nya metoden kallas att vara en variant av Dynamisk Pedagogik. I analysen diskuteras huruvida den nya metoden uppfyller de krav och önskemål som framställs i litteraturen på förändrad ledarutveckling och emotionell intelligens bland ledare. Den nya metoden visar sig kunna möta de flesta krav och önskemål som ställs men det går inte att påvisa om det ger den önskade effekten såsom förändrat ledarbeteende genom ökad självinsikt och självkännedom. Den nya metoden får i resultatet benämningen “Dynamisk Ledarutveckling” då metoden harmonierar både med innebörden av begreppet dynamisk och begreppet ledarutveckling. / <p>Författaren kan kontaktas på e-postadressen: titti.rudback@rudback.nu</p>

Vi lever i dag med ett högt tempo i hela samhället vilket visar sig inte minst på våra arbetsplatser. Det höga tempot resulterar därmed också i att många medarbetare mår dåligt på sin arbetsplats och i många fall leder detta till sjukfrånvaro både i kortare och längre perioder. Chefskapet medför stora krav som att medarbetarna ska må bra på sin arbetsplats, fysiskt och inte minst psykiskt. Vad kan då en chef inom vård och omsorg göra för att medarbetarna ska må bra? Vi har valt att titta närmare på det. Närmare bestämt på vilka faktorer som avgör att en chef lyckas med att arbeta hälsofrämjande för att på sikt resultera i att medarbetarna mår bra. Syftet med studien är att komma fram till vilka förutsättningar en chef behöver ha för att ha ett hälsofrämjande ledarskap. Granskningen är en litteraturstudie som grundas på vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ design. Efter att granskat de olika artiklarna så visar resultatet behovet av utbildning, handledning och ett organisatoriskt stöd för att lyckas i rollen som chef. Förutsättningarna har en stor betydelse och positiv effekt på hur cheferna hanterar ledarskapet och på sikt bedriver ett hälsofrämjande arbetsklimat på arbetsplatsen. Resultaten visar även att små förändringar genom stöd eller utbildning har avgörande inverkan på personalens hälsa i form av minskad stress, högre närvaro och lägre personalomsättning.

Syftet med denna studie har varit att bidra till ökad medvetenhet, förståelse och kunskap om Co-Creation. Genom att fokusera på flygindustrin som är mycket bekant för författaren är syftet med studien och forskningen att bättre förstå hur flygbolagen ser på samverkan och fördelar eller potentiella nackdelar med att använda Co-Creation för att driva ett mer integrerat samarbete mellan kunderna och leverantörer. Datainsamling har skett genom en blandad metoddesign som fångade både kvantitativ och kvalitativ data. Deltagarna i studien är alla från flygindustrin. Totalt deltog 43 studieobjekt i denna studie. Resultaten illustrerar att det för närvarande finns en begränsad nivå av samverkansaktivitet inom flygindustrin, men de flesta deltagarna bedömer att det finns stora fördelar med Co-Creation. Resultatet indikerar att respondenterna anser att Co-Creation är absolut nödvändigt för att driva innovation, skapa en samarbetsmiljö och ett verktyg för leverantörer att bättre förstå både flygbolagens behov och krav samt passagerarnas behov och krav. Denna studie kommer att gynna både leverantör och flygbolag genom att samarbete och partnerskap kan baseras på gemensamma värderingar, överenskommelser och mål. Resultatet kan ytterligare ses representera leverantörsrelationer mer generellt och därigenom gynna alla som bättre vill förstå hur Co-Creation kan användas för att förbättra och expandera leverantörs- och kundengagemang. / Sammanfattning: The purpose of this study has been to contribute to greater awareness, understanding and knowledge on Co-Creation. By focusing on the aviation supply industry which is very familiar to the author, the aim with the study and research is to better understand how airlines view Co-Creation and the benefits or potential drawbacks of using Co-Creation to drive more integrated collaboration between customers and suppliers. This is a study with data collection utilizing a Mixed Method Design Survey that captured both Quantitative as well as Qualitative information and input. The participants in the study are all from the aviation industry. In total 43 study objects participated in this research. The results illustrate that there is currently only a limited level of Co-Creation activity in the aviation supply industry, however the vast majority of participants’ assess that there are significant benefits with Co-Creation. The result indicate that airline respondents believe that Co-Creation is imperative to drive innovation, create a more collaborative environment and a tool for suppliers to better understand both the airlines needs and requirements as well as the needs and requirements of the airlines passengers. This study will benefit both supplier and airlines by collaborating and partnering can be based on common values, understandings and goals. The result can be further extrapolated to represent supplier customer relationships as a whole and further benefit anyone who would like to better understand how Co-Creation can be used in improving and expanding supplier and customer engagement. / <p>2017-08-16</p>

Denna studie genomfördes på uppdrag av HR-staben vid Region Västerbotten med bakgrund av att Sveriges regioner under de kommande åren står inför utmaningar då stora pensionsavgångar och ett ökat behov av vård också innebär ett ökat behov av nya chefer i verksamheterna. Många regioner upplever att de har få sökande till sina chefstjänster vilket gör chefsförsörjning till en viktig fråga för framtidens vård. Syftet med studien var att undersöka och beskriva medarbetares upplevelser av ett utbildningsprogram för potentiella nya chefer och vilka faktorer som påverkat utbildningsprogrammets deltagare i övergången från medarbetare till chef. Studien hade en kvalitativ ansats och utgick från en fenomenografisk metod. Undersökningen baserades på sju intervjuer med programmets deltagare, varav fyra arbetade som chef och tre som medarbetare. Intervjuerna fokuserade på deltagarnas upplevelser av utbildningsprogrammet samt deltagarnas upplevelser av underlättande och försvårande faktorer i övergången till en chefsroll. Resultatet visade att det fanns upplevelser av både styrkor och svagheter i utbildningsprogrammet, bland annat lyftes den nyanserade bilden av chefsrollen och erfarenhetsutbytet som givande delar medan innehållet i delar av utbildningen och kopplingen till chefsrekryteringar i organisationen upplevdes som bristande. Resultatet visade också att det fanns upplevelser av underlättande faktorer i övergången i form av socialt stöd, erfarenhet av verksamheten och deltagandet i utbildningen. Studien tydde också på att försvårande faktorer upplevdes vara till exempel chefers arbetssituation och möjligheter att påverka, ledarskapet samt avsaknad av vårderfarenhet. Resultatet visade också avslutningsvis på ett antal områden informanterna upplever kan underlätta övergången för nya chefer, bland annat mentorskap och ledarutveckling.

New technologies are continuously emerging, and as technology advances new applications are explored. One such application is in leadership development, an extension of leader development with a key differentiation being an inclusion of the collective as a dimension. Currently, organizations as well as their environment are increasing in complexity, emphasizing a requirement for better equipped leaders able to collectively face the consequential challenges incurred. Virtual reality is an emerging technology that has existed for some time, allowing both the hardware and software to become refined. This thesis explores the potential of this technology, i.e. virtual reality in a leadership development context, mapping out current uses and identifying potential areas for application. Furthermore, the thesis explores how virtual reality could be applied to enhance leadership development in organizations and what enablers and barriers this would entail. This was done by conducting a literature review and by gathering qualitative data, interviewing 6 researchers in the field and 5 practitioners from companies related to virtual reality and leadership development regarding their views and uses of this technology. The data was then utilized in two frameworks, the Dialogue map, categorizing methods of leadership development into 5 distinct categories, and the Multi-level perspective, defining three levels of a socio-technical system and the interactions between them. The findings of the thesis suggest that the technology indeed has potential in a leadership development context, with education and developmental relationships being the two most apparent areas of application of the technology. Furthermore, implementation of virtual reality in an organization should not replace existing leadership development methods such as instructor-led sessions or e-learning, but instead exist as a complement. Lastly, factors such as culture, demographics and the specific leadership development application should be considered. / Genom uppkomsten av ny teknologi uppstår även nya möjligheter för appliceringar av den. En sådan applicering är inom ledarskapsutveckling, vilket är en utökning av ledarutveckling som även inkluderar en kollektiv dimension. I nuläget genomgår både organisationer och det yttre landskapet en ökning i komplexitet, vilket har belyst ett ökat behov på mer kompetenta ledare som kollektivt kan hantera utmaningarna till följd av den ökade komplexiteten. Virtuell verklighet är en framväxande teknologi som har utvecklats både inom hårdvaran och mjukvaran den senaste tiden. Denna uppsats utforskar potentialen av denna teknologi inom ledarskapsutveckling genom att kartlägga nuvarande användningsområden och identifiera framtida områden lämpade för applicering av teknologin. Vidare utforskar studien hur virtuell verklighet kan appliceras i en organisation genom att se på vilka möjliggörare och barriärer detta skulle medföra. Detta gjordes genom utförandet av en litteraturanalys, samt genom att intervjua 6 forskare inom fältet och 5 utövare från företag relaterade till virtuell verklighet och ledarskapsutveckling angående deras uppfattning och användning av teknologin. Empirin var sedan utnyttjad inom två ramverk, nämligen Dialogue map för att kategorisera ledarskapsutveckling i 5 kategorier av processer, samt Multi-level perspective som definierar tre nivåer av ett socio-tekniska system, och beskriver interaktionen mellan nivåerna. Resultatet från uppsatsen föreslår att teknologin besitter potential inom ledarskapsutveckling, med kategorierna “education” och “developmental relationships” som de mest uppenbara appliceringarna av teknologin. Vidare borde inte implementeringen av virtuell verklighet ersätta nuvarande metoder för ledarskapsutveckling såsom lärarledda sessioner och e-lärande, utan komplettera dessa. Slutligen bör faktorer som kultur, demografi och specifik tillämpning övervägas.

Organisationer satsar på ledarskapsutveckling och organisationer behöver förändras för att anpassa sig till omvärldens krav eller andra förändrade behov. Syftet med denna uppsats är att skapa mer kunskap om huruvida en satsning på ledarskapsutveckling i en statlig organisation kan bidra till att förändra ledarskapet i en organisation och att identifiera vilka organisatoriska förutsättningar som behöver vara på plats för att åstadkomma en förändring av organisationens ledarskap. Uppsatsens tillvägagångssätt är en kvalitativ fallstudie med abduktiv och tolkande ansats och datainsamlingen har bestått av semistrukturerade intervjuer med 15 chefer i organisationen. Insamlade data har analyserats genom denna studies analysmodell som kombinerar ledarstilar med organisatoriska förutsättningar. Slutsatserna pekar övergripande på vikten av ledningens och medarbetarnas engagemang, kommunikation, dialog och delaktighet i samband med förändringar. Slutsatserna indikerar att en satsning på ledarskapsutveckling kan bidra till en förändring av ledarskapet bl.a. om utrymme skapas så att chefer kan arbeta aktivt med det egna ledarskapet. Slutsatserna visar också att ett utvecklat ledarskap kan vara svårare att tillämpa om det inte tillämpas av samtliga berörda i en organisation. Slutsatserna indikerar att tid, organisatorisk struktur eller otydlighet kan motverka en förändring av ledarskapet i organisationen. Avseende vilka organisatoriska förutsättningar som behöver vara på plats för att kunna åstadkomma en förändring av organisationens ledarskap visar slutsatserna att det bör skapas utrymme för tillit på alla nivåer i organisationen inklusive förtroende för organisationens olika professioner. Slutsatserna antyder att olika arbetssätt inom organisationen kan utmana organisationens vi-känsla. Slutsatserna antyder också att en organisations beslutsprocesser försvåras av otydlighet och osäkerhet men att detta kan motverkas av god kännedom om en organisations olika verksamheter. Vidare antyder slutsatserna att organisatorisk struktur har betydelse för ett transformativt ledarskap som är utvecklande och tillitsbaserat, men att det delvis går att tillämpa även om den organisatoriska strukturen begränsar. / Organisations invest in leadership development and organisations need to change to adapt to the demands of the outside world or other changing needs. The purpose of this essay is to create more knowledge about whether an investment in leadership development in a government organisation can contribute to changing the leadership in this organisation and to identify which organisational conditions need to be present to bring about a change in the organisation's leadership. The essay's approach is a qualitative case study with an abductive and interpretative approach and the data collection has consisted of semi-structured interviews with 15 managers within the organisation. The collected data has been analysed through a model which combines leadership styles with organisational conditions. The conclusions point generally to the importance of management's and employees' commitment, communication, dialogue, and participation in connection with changes. The conclusions indicate that an investment in leadership development can contribute to a change in leadership i.a. if space is created for managers to work actively with their own leadership. The conclusions also show that a developed leadership can be more difficult to apply if it is not applied by all concerned in an organisation. The conclusions indicates that time, organisational structure, or lack of clarity can counteract a change in leadership in the organisation. Regarding the organisational conditions which need to be present to be able to bring about a change in the organisation's leadership, the conclusions show that there should be room for trust at all levels in the organisation, including trust in the organisation's various professions. The conclusions suggest that differing ways of working within the organisation can challenge the organisation's sense of collective identity. The conclusions also suggest that an organisation's decision-making processes are made more difficult by ambiguity and uncertainty, but that this can be counteracted by a good knowledge of an organisation's various activities. Furthermore, the conclusions suggest that organisational structure is important for a transformative leadership that is developmental and trust-based, but that such a leadership can be partially applied even if the organisational structure is limiting.

Studiens syfte är att undersöka och skapa förståelse kring processerna för hur ledare lär sig vara ledare. Studien har som ambition att undersöka vad ledarna har lärt sig och hur dessa lärprocesser skett i ledarnas vardag. Nio stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes med etablerade ledare inom olika branscher. En tematisk analys skildrade hur erfarenheter genom handlande i vardagen tillsammans med reflektion var de främsta processerna som ansetts avgörande för hur ledarna lärt sig vara ledare. Dessutom har villkor som viljan att leda och viljan att lära haft en central roll. Resultatet visade att förmågor som studien tolkar som mer mjuka värden har utvecklats över tid hos ledarna. Ledarna indikerar att personlig mognad, erfarenhet, reflektion och en vilja att lära varit bidragande till deras lärande och utveckling. / The purpose of the study is to investigate and create an understanding of the processes by which leaders learn to be leaders. The study also aims to examine what the leaders have learned and how these learning processes have occurred in the leaders' everyday lives. Nine semi-structured interviews were conducted with established leaders in various industries. A thematic analysis depicted how experiences through actions in everyday life together with reflection were the main processes considered decisive for how the leaders learned to be leaders. In addition, conditions such as the will to lead and the will to learn have played a central role. The result showed that abilities that the study interprets as softer values have developed over time in the leaders. The leaders indicate that personal maturity, experience, reflection and a willingness to learn contributed to their learning and development.