This case study examines three newly renovated children’s sections at the city libraries in Borås, Göteborg and Malmö. The aim is to investigate, from a spatial and socio-cultural perspective, what characterizes modern children’s sections at public libraries. The research questions look at the intentions behind the constructions of the spaces, how concepts like child participation and perspectives on childhood have been used, how the children interact with one another and the room itself, and finally how the librarians and other staff members’ work environments have been affected by the changes. I have conducted six qualitative interviews with librarians and other staff members at the libraries in question and combined the interviews with observations of the children’s sections. The material is analyzed with the theoretical frameworks from several research fields like human geography. The main theoretic tool is the four-space model. This is used to place the testimonies and observation findings in four abstract spaces; inspiration space, learning space, meeting space and the performative space. The result shows that all three libraries have based their projects heavily on children’s play and child participation. The library spaces have all been designed with a child perspective in mind and they are colourful and creative for the children to discover. The staffs have had to come to terms with the changes in their work environment and maybe we have to revalue what it means to work at a children’s library. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Uppsatsens syfte är att identifiera hur förskollärare förhåller sig till fri lek i förskola, vilket analyseras utifrån ett genusperspektiv. Vidare undersöks vad det kan finnas för möjligheter och svårigheter för förskollärare att förhålla sig genusmedvetet till fri lek. Studien består av kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare aktiva i förskola och materialet analyseras utifrån ett styrningsperspektiv. Resultatet visar att förskollärarna förhåller sig på flera olika sätt, både inför fri lek och vid fri lek, och utifrån det kan både möjligheter och svårigheter tydas. Inför fri lek kan möjligheter tydas utifrån planering av exempelvis miljö och material och vid fri lek kan möjligheter tolkas genom förskollärarnas deltagande i leken samt hur de agerar och kommunicerar med barnen. Svårigheter kan tydas både inför, och vid, fri lek och beror delvis på utomstående förhållningssätt, vilket påverkar förskolans jämställdhetsarbete. Utifrån resultatet identifieras att förskollärarna förhåller sig förebyggande, närvarande och förändrande till fri lek. Sammantaget visar studien att fri lek har en tydlig plats i förskolans jämställdhetsarbete samt att genom förskollärarnas genusmedvetna styrning ger de barnen möjlighet att utveckla och variera sina intressen i fri lek.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på lek och hur lek kan främja barns lärande och utveckling. Studien har analyserats utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv och ett sociokulturellt perspektiv. Studien har utgått från en kvalitativ forskningsansats med semistruktuerade intervjuer, där nio förskollärare har intervjuats. Resultatet visar att förskollärare ser lek som betydelsefull för barns lärande och utveckling genom att barn kan exempelvis lära sig samarbete, konflikthantering och bearbeta erfarenheter i lek. Lek är även väsentligt i förskollärares undervisning genom att de använder lek som ett verktyg för att fånga barns intressen. Slutsatsen av studien är att lek är väsentligt för barns lärande och utveckling för att de lär sig många kompetenser i lek, exempelvis sociala regler, samarbete och konflikthantering. När lek får vara en del av undervisningen blir barn mer koncentrerade och involverade i det som undervisas, samt att när förskollärare är aktiva och närvarande i barns lek kan de utveckla leken vidare.

Då ett högt procentantal av independentmusikproducenter har upplevt någon form psykisk ohälsa är syftet med denna uppsats att se hur aspekter av lek och mindfulness kan gynna musikproducenters mentala hälsa, kreativitet och produktivitet. Frågeställningarna som uppsatsen bygger på är: Hur kan kravlöst men begränsat musikskapande påverka mående? Hur påverkas produktivitet och kreativitet av begränsat musikskapande? Hur kan mindfulness och lek användas för att utveckla färdigheter inom musikproduktion? Det som menas med begränsat musikskapande är musikskapande där någon aspekt är begränsat, till exempel att man bara använder en enda synth eller ett instrument. Teorin och metoden baseras på två begrepp: mindfulness och lekfull lek, varav lekfull lek kommer från Bateson och Martin. För att samla empiri har det använts en kombination av intervjuer och experiment. Under experimentet har musikproducenter fått i uppgift att illustrera sitt mående i musik och därefter svara på frågor om processen. Resultatet visar en positiv effekt på deltagarnas mående, samt finns en potential att påverka kreativitet och produktivitet. I diskussionsavsnittet sker en analys av resultatet, samt blir forskningsfrågorna besvarade. Undersökningen bidrar till kunskap inom ett tidigare mestadels outforskat område: musikproduktion som musikterapi. Avslutningsvis föreslås en självhjälpsmetod för musikproducenter som baserar sig på experimentet som förekommer i uppsatsen.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares uppfattningar omlekens betydelse för barns utveckling och lärande och deras roll i att stödja barns lek iförskolan. Vår datainsamlingsmetod är baserad på en kvalitativ studie där intervjuermed tio förskollärare genomförts. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är densociokulturella teorin. Studien visar att förskollärare är medvetna om att leken harstor betydelse för barns utveckling och lärande. Förskollärarna lyfter att de genom attnärvara vid barns lek, att stötta barnen vid behov och att skapa kreativa miljöer förlek kan bidra till barnens utveckling och lärande. Vidare visar studien att deintervjuade förskollärarna utgår från barnets perspektiv och barnets intresse när deska utveckla barns möjligheter för utvecklande och lärande lek i förskolan.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers syn på samspel mellan lek och anknytning. För att genomföra vår studie har vi använt oss av våra frågeställningar: Vad anser pedagogerna om sambandet mellan leken och barnens anknytning till sekundära anknytningspersoner? På vilket sätt anser pedagogerna att de kan använda leken för att stärka barnets anknytning till sekundära anknytningspersoner? Anknytningsteorin av John Bowlby och Mary Ainsworth har varit den teoretiska referensramen som vi förhållit oss till. För att få svar på våra frågeställningar utfördes en kvalitativ studie genom att använda metoden semistrukturerade intervjuer. Efter intervjuerna så transkriberade vi vårt insamlade material och strukturerade upp det i två rubriker. Utifrån frågeställningarna visar resultatet av studien att pedagoger anser sig kunna använda sig av leken för att skapa en trygg anknytning[ML1]  och pedagogerna ansåg att barn som inte har någon trygg anknytning inte leker. Vår studie visar också att pedagogerna i verksamheten tycker att trygg anknytning är viktigare när barnet är litet. Slutsatserna av studien är att pedagoger kan stärka barnets anknytning med hjälp av lek.

I den här studien kommer vi att studera om barns makt i leken. Syftet med studien är att undersöka och analysera hur makt kommer till uttryck i barns egenstyrda lek. Till vår hjälp så har vi tre frågeställningar som vi kommer att utgå från. Våra frågeställningar är: Hur kommer makt till uttryck i barnens fria lek? Hur synliggörs maktpositioner i leken? Hur agerar barn med lägre maktposition gentemot de barn som har mer makt? Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod för att kunna få svar på våra frågeställningar. Vi valde att göra en observation där vi till stöd förde fältanteckningar. Empirin tolkade och analyserade vi med hjälp av teorier och tidigare forskning. I vår undersökning har vi fått syn på att barn i deras fria lek kan uttrycka sig genom olika maktstrategier för att bestämma över andra och få sin egen vilja igenom. Strategier vi fick syn på var belöningsmakt, exkluderingsstrategi, ge verbala direktiv och genom sin kroppsstorlek. Maktpositioner synliggörs genom kontrollhandlingar som skapar den sociala ordningen i barngruppen. Vi kom fram till att barn i lägre maktpositioner har mindre inflytande i leken och sällan gör motstånd men när de försöker göra motstånd sker en maktkamp där barnet med störst förmåga att utöva makt vinner.  Nyckelord: Hierarki, kontroll, Lek, Makt, Maktrelationer och Status

Sammanfattning Lek är centralt inom förskoleverksamhet och har beforskats en hel del. Fri lek är också centralt men är inte lika välbeforskat. Mot den bakgrunden avser föreliggande uppsats undersöka hur pedagoger definierar den fria leken, samt vad som utmanar den den pedagogiska rollen, genom att denna hindras eller försvåras vid barns utevistelse. Metoden som använts var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger som arbetar på tre olika förskolor. Teoretiskt näring har hämtats från Michel Foucault, mer specifikt har vi använt begreppen disciplinär makt, panoptismen och pastorala makten. Dessa begrepp har vi nyttjat för att i vår analys synliggöra hur pedagoger omedvetet dagligen utövar makt/ styrtekniker över barn i deras fria lek. Vårt resultat visar att pedagoger ser lek som viktigt i förskolan men att det är svårt att erbjuda fri lek. De beskriver hur de ständigt övervakar barnen och att detta upplevs svårare utomhus (än inomhus). Genomgående visar vår analys hur pedagogerna utövar en undermedveten makt/styrning i form av ett ständigt övervakade av barnen. Detta görs för att barnen ska anpassa sig till de normer och regler som råder i förskoleverksamheten. Karaktäristiskt blir det återkommande hur pedagogerna själv förklarar hur de anser sig oavbrutet behöva ha ett observerande sinne i barngruppen för att på så sätt bygga vidare på barnens erfarenheter. Pedagogerna menar också detta för att de ska kunna vara ett verktyg för vidareutveckling av det barnen visar intresse för. Analysen resulterar också i att barnens fria lek inte är så fri som begreppet vill ge uttryck för. Som grund vilar mycket i detta på den maktposition pedagogerna besitter, den makt som för dem är ett omhändertagande ansvar man som pedagog har.

Abstract   Vårt examensarbete syftar till att undersöka pedagogernas syn på barns fria lek och faktorer som påverkar barns möjlighet till den fria leken i förskolan. Vidare, undersöker vi pedagogernas förhållningssätt om leken övergår till en krigslek samt när, hur och på vilka grunder anser pedagogerna att det är lämpligt att ingripa i barns lek. Vi har valt att genomföra en semistrukturerad intervjuundersökning med fem utbildade förskollärare och sedan använder vi oss av begreppen från Foucaults maktteori såsom expertmakt och disciplinär makt som består av tid och rum, övervakning och normalisering för att analysera det insamlade intervjumaterialet.   Utifrån våra resultat och analyser kommer vi fram till att den fria leken inte är helt fri från vuxnas styrning. Vidare finner vi att de existerande ordningar och strukturer på förskolan såsom schemalagda aktiviteter, tider, rutiner och även dess miljö utgör huvudfaktorer som påverkar barns möjligheter och begränsningar till den fria leken under deras vistelse i förskolan. Av fem förskollärare finner vi enbart en förskollärare som uttrycker att nolltolerans mot krigslekar bör införskaffas i förskolan. Ytterligare, är majoriteten av pedagogerna överens om att observera barns krigslek för att få en överblick av leken snarare än att ingripa direkt i leken. Slutligen, framkommer i vårt resultat och analys att förskolans regler och normer ger pedagogerna makt att styra över barns handlingar i leken, där barnen oftast regleras bort från vad som anses vara ett avvikande beteende exempelvis våldsamhet som kan förekomma i krigslekar.

I utbildningen fick vi bekanta oss med begreppet makt. Detta var något som väckte stort intresse hos oss. Vi ansåg att studierna som gjorts bara inriktat sig på att observera barns maktrelationer. Därför ville vi göra en studie som undersökte pedagogernas syn på maktenrelationerna. Syftet med denna stidie är att ta reda på hur pedagoger ser på maktrelationer i barns lek. Vi har använt oss av tre frågeställningar för att bearbete syftet. Vilken form av maktrelationer förekommer i barns lek? Vilken funktion har maktrelationerna i barns lek? Hur ser pedagogerna på barns motstånd inom maktrelationerna? Vi gjorde en kvallitativ studie, där inspelade intervjuer genomfördes på zoom med fyra olika förskollärare från diverse förskolor. Efter intervjuerna gjordes en transkribering av materialet som sedan legat till grund för analysen. studien grundar sig i Michel Foucault maktbegrepp. Vi kommer att diskutera vårt resultat i förhållande till våra tre frågeställningar. Den första frågeställningen är vilken form av maktrelationer förekommer i barns lek? Resultatet visar att pedagogerna framhäver att de makttekniker som de framför allt ser mellan barn på förskolan är exkludering, "statusmakt" och hot. Den andra frågeställningen är vilken funktion har maktrelationerna i barns lek? Det vi kan se är att barns makt i lek kan bero på flera olika saker. Pedagogerna menar att en orsak till varför barnen utövar makt kan vara att de bara vill skydda sin egen lek. Pedagogerna menar att oldern också är av central betydelse för varför barn utövar makt. De menar vidare att hemförhållandena och samhällets normer också har en stor betydelse för detta. Den sista frågeställningen som besvaras är hur ser pedagogerna på barns motstond inom maktrelationerna? Resultatet som framkommer är att vardagsmotstån är ett sätt för barnen att visa motstånd mot maktrelationerna. Ett annat motstånd som pedagogerna nämner är maktkampen där barnen utmanar varandra om maktrållen.