I den här uppsatsen har jag med utgångspunkt i personliga dagboksanteckningar och beskrivningar av upplevda kroppsliga aktiviteter, valt att ha kroppen som huvudfråga. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk inleder jag uppsatsen med en förståelse av kroppen som upplevd och individuell, för att sedan röra mig mot ett mer vidgat perspektiv på kroppen som del av en större, kollektiv helhet som går bortom idén om det egna; bortom invanda föreställningar om vad den egna kroppen kan.

Syftet med föreliggande studien var att undersöka vilka metoder och verktyg som förskollärare kan använda sig av för att stödja barns delaktighet i den fria leken. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats där åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare har stått för det insamlade datamaterialet. Studiens teoretiska ansats är det relationella perspektivet som bland annat utgår från mellanmänskliga mötena och den intersubjektiva processen. Resultatet visar på förskollärarnas närvarande och observerande arbete vid barnens fria lek, som en förskollärare uttryckte ”öppna ögon och stora öron”. Studiens slutsats är att förskollärare kan arbeta såväl mer direkt som långsiktigt för att få barnen delaktiga i den fria leken. Till det direkta arbetet krävs emotionell närvaro och lekkompetens. Till det långsiktiga arbetet hör bland annat arbetet med förskolans klimat, förskolepersonalens förhållningssätt och värdegrundsarbete.

Syftet med studien är att undersöka hur förskolepersonal utvecklar barns språk i fri lek på förskolan. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och studien beaktar teoretiska begrepp som är relevanta för studiens analys. Studien utgår från en triangulerad metod, då svaren från enkätundersökningen analyseras utifrån en kvantitativ- och kvalitativ forskningsansats. Resultatet visar hur studiens förskolepersonal menar att närvarande förskolepersonal i fri lek är betydelsefullt för att stötta barns språkutveckling. Det framkommer även i resultatet att förskolepersonalen betraktar en utformad lärmiljö och tecken som stöd som viktiga verktyg i främjandet av barns språk i fri lek. Slutsatsen synliggör att närvarande förskolepersonal kan bidra med nya begrepp och öka barns ordförråd och därmed utvecklas barns språk. Slutsatsen speglar även svårigheten där brist av tid gör att förskolepersonal inte kan delta i barns fria lek, vilket försvårar stöttningen av barns språkutveckling i fri lek.

Syftet med studien var att undersöka och skapa en förståelse för tre förskollärares arbete med de yngsta barnens matematikutveckling genom lek. Studien grundar sig i att ta reda på detta genom studiens syfte och frågeställningar. Studien utgick ifrån observationer av tre förskollärare, vilka analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv i kombination med lekresponsiv teori. Resultatet visade att förskollärarna tog vara på undervisningen i barns lek samtidigt som de värnade om barnens självständiga lek. Studiens slutsatser är att förskollärares närvaro i barns lek har stor betydelse för de yngsta barnens utvecklande av matematikkunskaper. Förskollärarna behöver vara lyhörda och finnas med som stöd i leken för att identifiera och uppmärksamma barn på matematiken i de vardagliga situationerna i utbildningen. Förutsättningen för detta är att förskolläraren innehar kunskaper om matematik i syfte att utveckla barnens matematikkunskaper.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver sin egen roll vid barns lek i förskolan. De frågeställningar som studien utgår från är: Hur beskriver förskollärare sin egen roll vid barns lek i förskolan och hur anser förskollärare att deras roll vid lek påverkar lekens utformning och barns deltagande? Studien är framskriven i relation till ett fenomenologiskt perspektiv och bygger på en kvalitativ metod där intervjuer har använts i form av enskilda semistrukturerade intervjuer med en viss standardisering. I studien ingår fem förskollärare i olika åldrar som är verksamma på olika förskolor i landet. Förskollärarna besitter varierande arbetslivserfarenheter och arbetar med barn i olika åldrar. Resultatet är framskrivet utifrån en tematisk analys. I studiens resultat framkommer det att förskollärarens roll vid barns lek i förskolan är mångfacetterad och kan variera beroende på situation. Vidare visar resultatet att stöttning på olika sätt och att berika leken genom att tillföra material är faktorer som förskollärarna gemensamt beskriver som viktiga i sin roll vid barns lek.

Syftet med denna studie har varit att studera och tolka förskollärares uppfattningar om barns egeninitierade lek i förskolans inomhusmiljö. Vi anser det angeläget då alltmer forskning betonar vikten av lekens egenvärde och följaktligen blir alltmer kritisk till förskollärares olika styrningsstrategier för lek som nyttig och lugn kontra lek som viktig i sig (Arnér &amp; Tellgren, 2006; Nilsson et. al., 2018; Theobald et. al., 2015; Tullgren, 2004; Öhman, 2011; Öhman, 2019; Øksnes, 2011). Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi använde semistrukturerade intervjuer som metodval. Intervjuerna genomfördes med sex utbildade förskollärare som arbetar på olika förskolor inom två olika kommuner. Intervjuerna spelades in och det insamlade materialet analyserades via ett tematiskt analysarbete. Under analysarbetet utgick vi från fyra teman; förskollärares uppfattningar om lek, förskollärares uppfattningar om olika lekformer, förskollärares uppfattningar om trivselregler samt förskollärares reglering. Utifrån dessa teman färgkodade vi transkriberingen och tolkade fram relevanta kategorier för respektive tema. Resultatet visar förskollärares uppfattningar om mindre önskvärda lekar där förskollärarna uttrycker en ambition att via trivselregler och reglering bibehålla den ordning som eftersträvas samt upprätthålla det ideal förskollärarna uppfattar som önskvärd lek. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

The purpose of this thesis was to learn how preschool teachers think aboutteaching linked to play in the outdoor environment. We think it was aninteresting area to research, to just take part of preschool teachers' thoughts onthe subject. The study was conducted using semi-structured interviews with sixlicensed preschool teachers. The collected material was analyzed usingphenomenographic analysis and from a sociocultural perspective with a focuson three key concepts: Context, Artifact and Scaffolding, as well as using ananalysis model. The results describe the preschoolers' own thoughts andexperiences regarding teaching linked to play that takes place in the outdoorenvironment. It describes how teaching and play were conducted throughplanned or unplanned activities and what factors may affect the quality ofteaching. How the preschoolers view the concept of teaching and dependingon the approach that the preschool teacher has, results in how the teachingenvironment becomes. The conclusion of the study was that the outdoorenvironment in the preschool's activities was not fully utilized based onteaching linked to play. That it requires a different type of planning, and thatthere are factors that can influence how this can be conducted.

Syftet med vår studie är att öka kunskapen om vad förskollärare har för föreställningar om hur de förhåller sig till barnens lek utomhus. Detta i syfte för att få en ökad förståelse för deras roll i leken och under utevistelsen på förskolan.  Resultaten visar att det förekommer övervakning till stor del under utevistelsen i förskolan. Förskollärare uttrycker att de gärna skulle vilja leka mer med barnen men att stora barngrupper och brist på personal gör att de flesta känner att de istället behöver ta en pedagogroll som överblickar gården. Detta gör att den fria leken utan pedagogers inblandning får mest tid utomhus. Förskollärare uttrycker också hur samarbetet mellan kollegor är viktigt i den bemärkelsen att flera nämner hur deras kollegor anser att tiden utomhus kan ge utrymme för andra saker än att leka med barnen. Enkäter skickades ut till förskollärare som har fått svara på frågor kring delaktighet i barnens lek och utifrån en fenomenografisk metodansats har resultatet kategoriserats utifrån svaren från respondenterna. I tidigare forskning går det att se hur personal på förskolan mest övervakar barnens lek, vilket kan ses i vår studie. Tidigare forskning visar på hur deltagande i barnens lek kan bidra till målorienterad undervisning och vår studie visar på hur en del förskollärare anammat detta, men en majoritet av respondenterna nämner att de inte hinner delta i barnens lek.

Syftet med studien har varit att synliggöra pedagogers uppfattningar om fri lek samt sitt engagemang i den. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med 12 pedagoger som alla arbetar inom förskolans verksamhet. Under resultatet har vi utgått från både Sutton-Smiths lekteori, innehållande sju olika sätt att se på leken för att lyfta fram den mångfald som finns inom lek. Ivrendis lärarroller har också använts för att ringa in i vilken utsträckning de olika rollerna förekommer. Pedagogernas uppfattningar har hjälpt oss att förstå hur viktig den fria leken är och vilka utmaningar de som är verksam inom förskolan ställs inför, då de måste hävda den fria lekens rätt till att ta plats. Resultatet visar att pedagogerna i denna studie ser den fria leken som barnens arena, där de får möjligheter till att utveckla viktiga färdigheter som exempelvis självständighet och konflikthantering. Det framkom även att pedagogernas engagemang var varierande, barnens ålder samt vilken inställning pedagogerna har till lek kan vara orsaker till detta. Det visade sig även att pedagogerna främst valde att ta sig an avvaktande roller som innebär att de inte är aktivt deltagande i leken, men ändå finns i närheten om barnen är i behov av stöttning. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

This study focuses on how the playing of children is being affected by watching TV, if it is being affected at all? Is TV consumption promoting or restraining the playing of children? Can children identify with a TV-character? The study was carried out at a school with children 6 to 8 years old. I have interviewed five children, two 6 year olds, one child of 7 and two children who are 8 years old. I recorded the interview so I could listen to it afterwards, and concentrate on the childrens body language during the interview. I observed children playing during the recess. I also gave questionnaires to the five children's parents. I wanted to know the parents opinion about the TV-habits of their children, but the questionnaires did not have any major effect on the study. I haved drawn on, and related my findings to older research, specially the work of the swedish media researcher Margareta Rönnberg. Children's playing is a reflection of what they have experienced and what they've seen and heard both on TV and from people around them. Identity is something you have in yourself. It's who you are and how you will react in different situations. But the identity is not the same over your lifetime. It changes when you meet with new situations and encounter other people. My major conclusion is that children's playing get inspired from what they see. Children don´t only look on children's TV-shows, they look at many adult TV-shows as well, and their playing gets inspiration from it. They mix the things they found interesting on TV with things they have been through personally. Children can identify with characters from TV and recognize themselvs in them. The identification can be based on personality or on the outer likeness in special features as hair colour etc.