När en ny produkt lanseras på marknaden uppkommer det med stor sannolikhet brister som intetidigare upptäckts. Syftet med denna studie är att skapa en arbetsmodell för hur medelstora företagska hantera kvalitetsavvikelser som uppkommer inom produktion. För att skapa en realistisk modellför hur dessa kvalitetsavvikelser skall hanteras, baseras detta examensarbete på en fallstudie utfördpå ett tillverkande företag vid namn AQ ParkoPrint AB som är beläget i Gävle. Följande forskningsfrågor har besvarats för att understödja det huvudsakliga syftet: • Vilka kvalitetsavvikelser kan uppkomma inom medelstora företag? • Hur kan dessa kvalitetsavvikelser hanteras samt om möjligt reduceras? Metoderna som använts i studien är intervjuer och observationer. Fem intervjuer och tvåobservationer utfördes på AQ ParkoPrint AB. Den arbetsmodell som skapats kallas förfemstegsmodellen och innebär att processen för att hantera kvalitetsavvikelser delats upp i fem steg:dokumentera, utred, illustrera, forma åtgärdsförslag och genomför. Femstegsmodellen är utformadför medelstora tillverkande företag och inriktad på att skapa ett arbetssätt för systematiskt arbetemed hantering samt om möjligt reducering av kvalitetsbrister. Dessa steg är flexibla på det viset attvarje företag utformar egna åtgärdshanteringar och använder femstegsmodellen som grundstruktur idet fullständiga kvalitetsarbetet.Med hjälp av den utvecklade femstegsmodellen kan medelstora företag hantera och reducera sinakvalitetsbrister. Arbetsmodellen i sig kräver inga kostsamma verktyg utan det som styr kostnadernaär omfattningen av det arbete som läggs på samtliga steg.I denna studie presenteras även frågeställningar som företag kan arbeta utifrån för att reducerakvalitetsbrister som kan härledas till underleverantörer. Fallstudien påvisar att de kvalitetsavvikelsersom uppkommer troligtvis kan härledas till underleverantörerna. / When a new product is launched, product defects in various processes and process steps willprobably appear that were not previously known or detected. The purpose of this study is to create aworking model for how middle-sized companies should manage to handle defects in quality thatwill appear in manufacturing productions. To be able to create a realistic model, this thesis will bebased on a case study of a manufacturing company by the name of AQ ParkoPrint AB, located in Gävle, Sweden. The following research questions are answered in order to support the main purpose: • What defects in quality occur most often in middle-sized manufacturing companies? • How can these defects in quality be managed, and if possible, be reduced? The methods used in this study are interviews and observations. Five interviews and twoobservations were performed on AQ ParkoPrint AB. The working model that was created wasnamed “Five-step-model” and involves the process of managing defects in quality divided into fivesteps: document, investigate, illustrate, propose action and implement. The “Five-step model” isdesigned for middle-sized manufacturing companies focused on creating a way to worksystematically with how to managing quality defects and how to reduce them if possible. The stepsin this model are flexible because every single company should be able to customize each step tosuit their company needs, and only use the “Five-step model” that is created in this study as thebasic structure of the quality work. The case study shows that the suppliers are the majorcontributors of causing quality defects. Middle-sized companies can use the developed five stepmodel to handle and reduce their quality defects. The “Five-step model” itself requires no expensivetools. It is the extent of the work in every specific step that determines the costs.This study also presents some question formulations that companies can use to reduce their qualitydefects that can be traced back to the subcontractors.

I framställningen redogörs för och analyseras vinnande leverantörs talerätt i mål om överprövning av offentlig upphandling. Talerätten för vinnande leverantör är sprungen ur Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) praxis varför tyngdpunkt ligger på analys av denna samt av kammarrättspraxis utifrån klagorätt i förvaltningsprocessen, samt ytterligare processuella frågor såsom förhandlingsprincipen, processram, rättskraft och processekonomi. Vidare diskuteras talerättsfrågan utifrån unionsrättens krav på effektiva rättsmedel. Syftet är att klargöra gällande rätt avseende talerätt för vinnande leverantör och att problematisera talerätten utifrån frågor som uppkommit i praxis och frågor som ännu inte prövats av överrätt. Enligt unionsrätten har varje berörd leverantör rätt till ett effektivt prövningsförfarande för offentliga upphandlingar, vilket i Sverige utgörs av ansökan om överprövning hos förvaltningsrätten. Vinnande leverantör kunde tidigare inte försvara sin tilldelning inom ramen för en konkurrents ansökan om överprövning. Genom HFD:s plenumavgörande i Arqdesign-målet tillerkändes den vinnande leverantören rätt att yttra sig i förvaltningsrätten för det fall leverantören hotades av uteslutning och möjlighet att överklaga en eventuellt följande dom om uteslutning. Omställningen av praxis har gett upphov till flera HFD-avgöranden där talerätten förtydligats. I analysen riktas främst kritik mot kammarrätternas inställning att en dom där uteslutning endast föreskrivs domskälsvis inte är överklagbar för den vinnande leverantören. Vidare kan det inte uteslutas att även andra situationer bör medföra klagorätt, exempelvis vid domar om att upphandlingen ska göras om eller rättelser av utvärderingspoäng. Utgångspunkt bör tas i den faktiska effekten av domstolens avgörande för den vinnande leverantören. Härvid kan inte göras skillnad på vad som slutligen anges i domslut respektive domskäl, förutsatt att avgörandet är tydligt nog. Flera oklarheter kvarstår, exempelvis huruvida invändningar från den vinnande leverantören avseende sökandens kvalifikationer kan beaktas, betydelsen av att mål om offentlig upphandling inte vinner negativ rättskraft och vissa processekonomiska överväganden såsom vid fallet att flera vinnande leverantörer vid ramavtalsupphandlingar berörs. Generellt saknas hänvisningar till unionsrätten i HFD:s avgöranden avseende talerättsfrågor vilket, beaktat den starka unionsrättsliga anknytningen, är olyckligt ur rättssäkerhetsperspektiv.

Att säkra efterfrågan och kvaliteten på ekråvaran har lett till att KG List under 2017 köpte upp en av sina tidigare leverantörer Österbymo Hardwood.Att få ner spillet och använda sig av så mycket av ämnet som möjligt anses vara viktigt för att få en sån lönsam produktion som möjligt.Bildbehandlingsprogram är den typ av automatisering som haft den största inverkan på träindustrin. Då genom att företagen har kunnat höja sin automatiseringsgrad och minskat produktionskostnaden.

Outsourcing av IT innebär att överlåta aktiviteter relaterade till informationsteknologi till en eller flera externa parter och är idag ett utbrett fenomen. Skälen till att outsourca IT varierar och några exempel på vanligt förekommande skäl är att organisationen som outsourcar vill fokusera på sin kärnverksamhet, höja sin kvalitet, sänka riskerna med föråldrad teknologi eller kostnadseffektivisera sin IT genom att köpa kompetens och komponenter från en extern part. När en kund överlåter IT-relaterade aktiviteter till en leverantör ingår de båda parterna i en outsourcingrelation med varandra och båda har förväntningar på och målsättningar för outsourcingrelationen. Förväntningar och målsättningar styr hur kunden och leverantören agerar och spelar en viktig roll för styrkan i outsourcingrelationen. Framgång inom IT-outsourcing kan definieras som att kunden uppnår sina målsättningar med IT-outsourcingen och känner sig nöjd med outsourcingrelationen. En hög andel av de organisationer som outsourcar sin IT uppger sig dock inte vara nöjda. Den outsourcande organisationen uppnår inte sina målsättningar eller upplever outsourcingrelationen som problematiskt. Framgång eller misslyckande inom IT-outsourcing kan förklaras utifrån flera olika faktorer. Syftet med denna uppsats är att analysera IT-outsourcing från kundens och leverantörens perspektiv för att komma fram till vilka kritiska framgångsfaktorer som har påverkat outsourcingens framgång och misslyckande och på vilket sätt. Analysen bygger på en kvalitativ undersökning som har genomförts i form av en fallstudie av en outsourcingrelation mellan en kund och en leverantör, där personer från båda parterna har intervjuats. De kritiska framgångsfaktorer som analyseras är: Val av aktiviteter, Strategi, Val av leverantör, Undvikande av oförutsedda Kostnader, Personal, Avtal, Partnerskap, Styrning av leveransen och Uppföljning av leveransen. Dessa framgångsfaktorer analyseras mot bakgrund av de förväntningar och målsättningar som kunden och leverantören haft i outsourcingrelationen. Resultatet av fallstudien visar att Val av aktiviteter, Strategi, Undvikande av oförutsedda kostnader, Personal, Avtal, Partnerskap och Styrning i hög grad påverkade målsättningarna och Kundens nöjdhet med outsourcingrelationen. Eftersom studien har genomförts på en enda outsourcingrelation går det inte att generalisera slutsatserna till att gälla alla förhållanden, men de bidrar till en ökad förståelse kring interaktionen mellan parterna i outsourcingrelation där båda förhåller sig på sitt sätt till de framgångsfaktorer som nämns i litteraturen kring IT-outsourcing. Ytterligare en möjlig framgångsfaktor som inte nämndes i den genomgångna litteraturen framkom i intervjuerna: Intern styrning hos leverantören.

Bakgrund: Flexibilitet eller förmågan att reagera på osäkerhet i omgivningen utan att det medför brister i tid, ansträngning, kostnader eller prestationer, har blivit allt viktigare. Flexibilitet i en leverans innebär att företagen ska ha förmågan att genomföra förändringar i en pågående leverans för att uppfylla konsumentens behov.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka krav konsumenterna har på flexibilitet inom e-handeln, samt hur företag som verkar inom e-handeln kan anpassa sig efter och bli bättre på att hantera konsumenternas krav på flexibla leveranser. Även hur företag inom e-handel kan utveckla förändringsförmåga i en omvärld som är i ständig förändring.  Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod och har genomförts genom en fallstudie. Studien har genomförts genom en semistrukturerad intervju på fallföretaget men även genom mejlintervjuer och enkäter till fallföretagets 3PL-kunder. Studien har ett realistiskt synsätt och ett deduktivt angreppssätt Slutsats: Det finns olika brister i PostNords order-och leveransprocess: Brist på integration med 3PL-kunderna, brist på hur leveransen ska ske, brist på att leverera same-day, brist i tidsintervaller och brist i uppföljning efter leverans. Dessa kan bland annat åtgärdas genom att öka integrationen med 3PL-kunderna genom system och avtal, öka konsumenternas valfrihet i tid och plats genom exempelvis collect-in-store, snabbrörlighet, affärsutveckling för att konsumenter ska kunna delta i uppfyllandet av kraven inom flexibilitet, self-collecting för att minska antalet misslyckade leveranser, prestationsmatriser för att fastställa en kundservicestrategi och genom att anställa mer personal. / Context: Flexibility, or the ability to respond to uncertainty in the environment without causing shortcomings in time, effort, cost or performance has become increasingly important. Flexibility in a delivery means that companies should be able to implement changes in an ongoing delivery in order to meet customer needs.  Purpose: The purpose of this study is to investigate what requirements consumers have on e-commerce flexibility, and how e-commerce companies can adapt to and be better at managing consumer demand for flexible deliveries. Even how e-commerce companies can develop changeability in an environment that is constantly changing. Method: The study is based on a qualitative research method and has been conducted through a case study. The study has been conducted through a semi-structured interview at the case company, but also through email interviews and surveys to the case company's 3PL customers. The study has a realistic approach and a deductive approach.  Results: There are various shortcomings in PostNord's order and delivery process: Lack of integration with 3PL customers, lack of how delivery should be done, lack of delivery of same-day, shortage of time intervals, and lack of follow-up after delivery. These can be resolved by increasing integration with 3PL customers through systems and agreements, increasing consumer choice in time and place through collect-in-store, agility, business development to enable consumers to participate in meeting the requirements of flexibility, self -collecting to reduce the number of failed deliveries, performance matrices to determine a customer service strategy and by hiring more staff.

Denna undersökning syftar till att undersöka vad leverantörerna anser om sina kunder. Förhållandena mellan företag och leverantör utvecklas konstant. Det är lämpligt att företagen strävar efter att minska antalet leverantörer samtidigt som de ökar samarbetet med dem som är kvar. För att undersöka vad leverantörerna har för åsikter om sina kunder genomfördes en ostrukturerad intervju med leverantörerna där de fick berätta vad de tyckte var de viktigaste egenskaperna hos en kund. Utifrån dessa egenskaper, teoretiska aspekter och fallföretagets kärnvärden konstruerades det en enkät. Innan utskicket visade det sig att det fanns en undertäckning på ett antal företag till följd av att fallföretaget inte hade möjlighet att få fram kontaktpersoner till alla leverantörer. Av de leverantörer som valde att svar på enkäten visade det sig att majoriteten av respondenterna svarade Varken instämmer eller tar avstånd, instämmer delvis eller instämmer helt för samtliga fyra företagen och alla frågorna/påståendena på den femgradiga Likert-skalan. Efter att jämfört fallföretagets arbetssätt med sina leverantörer med den presenterade teorin för hur ett företag bör arbeta för att uppnå hög kvalitet, lägre kostnader m.m. visade det sig att fallföretaget hade en hel del arbete framför sig. Fallföretaget har insett vikten av att samarbeta med sina leverantörer men de är i dagsläget bara i början av sitt arbete.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som är viktiga för value co-creation vid företagsrelationer mellan leverantörer och återförsäljare inom bilbranschen. Studien utgår från Grönroos (2006) teorier om value creation i företagsrelationer samt tidigare forskning om B2B-relationer. Underlaget för studien baseras på kvalitativa intervjuer med två representanter för BMW, samt fem av dess svenska återförsäljare. Datan från intervjuerna analyseras utifrån en modell som konstruerats för att belysa den value co-creation som båda parterna i relationen bidrar med. Resultatet av studien finner att de starkast påverkande faktorerna för value co-creation är tillit mellan de respektive företagen samt flexibilitet för motpartens önskemål. Två specifika exempel inom dessa faktorer lyfts fram som viktiga, förbättrad kommunikation mellan företagen och digitalisering, vilka framkommer som resultat av value co-creation mellan företagen.

Företag på den industriella marknaden ställs inför ökade krav att utveckla hållbarhetsarbetet, inom både verksamheten och leverantörskedjan. Detta gäller i synnerhet för internationella företag då deras leverantörskedjor påverkar samhället och miljön i hög grad. Följaktligen riktas mer uppmärksamhet åt hur företag kan styra sina leverantörer för att uppnå en hållbar leverantörskedja. Studiens syfte är att undersöka hur internationella B2B-företag styr sina leverantörer med formella och informella strategier för att åstadkomma en mer socialt och miljömässigt hållbar leverantörskedja. I studien har en kvalitativ ansats tillämpats, i form av semistrukturerade intervjuer med tre företag inom livsmedels- och dryckesindustrin. Av studien framgår att företagen tillämpar formella krav, i form av uppförandekoder, certifieringar samt utvärdering och kontroll, för att därigenom kunna styra mot en hållbar leverantörskedja. Kraven avgör dels vilka leverantörer företaget väljer, samt styr befintliga leverantörers hållbarhetsarbete. Vidare tillämpar företagen en informell strategi i form av långsiktiga leverantörsrelationer, däremot inte med primärt syfte att samarbeta inom hållbarhet.

No description available.