Bakgrund: Inom företagssektorn prioriteras sociala- och miljömässiga hållbarhetsaspekter i större utsträckning vid utvärdering av nya och befintliga leverantörer. Leverantörer är i behov av att uppfylla kriterier från B2B-kunder varvid en hållbarhetsstrategi kan vara fördelaktig att verka utefter. Brewmaster vill konkurrera genom hållbar och spårbart framtagen malt, vilket förutsätter legitimitet samt uppfyllelse av potentiella bryggeriers hållbarhetskrav. Problematiken grundas i bristande transparens inom bryggeribranschen, begränsad insikt gällande vilka hållbarhetskrav som ställs av B2B-kunder kunder samt Brewmasters avsaknad av en hållbarhetsstrategi. Syfte: Syftet är att identifiera vilka kravställningar Brewmasters potentiella B2B-kunder kunder ställer på kommande partnerskap samt hur Brewmaster utifrån ett leverantörs- perspektiv, kan tillfredsställa dessa krav. Vidare granskas vilka konkurrensfördelar Brewmaster kan uppnå genom att arbeta utifrån ett strategiskt hållbart perspektiv inom hela organisationen. Metod: Utifrån en kvalitativ fallstudie med en deduktiv ansats har primärdata insamlats via ostrukturerade - samt semistrukturerade intervjuer. Primärdata har kompletterats av sekundär- data från bryggeriers hållbarhetsrapporter, litteratur, hemsidor samt vetenskapliga artiklar, vilket har analyserats i relation till det empiriska materialet för att besvara studiens frågeställningar. Slutsats: Brewmaster behöver säkerställa ett proaktivt och kontinuerligt hållbarhetsarbete som inbegriper upprätthållande av riktlinjer och policys. Hållbarhetskraven som ställs innefattar produktkvalitet och säkerhet, ett hållbart ansvarstagande genom resurseffektivitet och minimering av avfall. Vidare framgår ett behov av att integrera en hållbarhetsstrategi för att uppnå ökad legitimitet, marknadsandelar och konkurrenskraft på marknaden. Det kan medföra ökad betalningsvilja hos konsumenter samt utveckling av relationer med intressenter, där kostnads- och konkurrensfördelar skapas samt långsiktiga partnerskap. Vidare kan dessa fördelar differentiera företaget vilket kan generera konkurrensfördelar på marknaden. Studiens bidrag: Resultatet kan vara av praktisk nytta för andra företag inom likartade branscher i form av riktlinjer för hur en hållbarhetsstrategi kan förbättra verksamhetens konkurrensfördelar, samt hur ett hållbart agerande kan möjliggöra potentiella samarbeten. Teoretiskt bidrar studien med en djupare förståelse för samverkan mellan B2B-kunder och leverantörer, där studiens resultat öppnar upp för vidare diskussion gällande hållbart ansvarstagande inom försörjningskedjan samt värdet av transparens mellan intressenter. / Background: Social and environmental sustainability is increasingly prioritized when choosing a supplier in the corporate sector. This presupposes the suppliers meet the extended requirements of the B2B customers and thereby it can be beneficial to create a sustainability strategy. The malt house Brewmaster strives to compete through sustainable and traceable malt, which requires them to achieve legitimacy in the industry and fulfillment of desirable breweries' sustainability requirements. The issues that can accure for Brewmaster is, limitations to see the depts of wich significant environmental requirements potential B2B customers seek, and Brewmaster's lack of a sustainability strategy. Purpose: Identify which requirements Brewmasters' potential B2B customers demand on future partnerships and how Brewmaster, from a supplier perspective, satisfy these requirements. Furthermore, the study examines competitive advantages Brewmaster can achieve by working from a strategically sustainable perspective throughout the organization. Method: Based on a qualitative case study with a deductive approach, primary data has been collected via unstructured - as well as semi-structured interviews. It has been supplemented by secondary data from breweries' sustainability reports, literature, websites, and scientific articles, which have been analyzed into the empirical material to answer the study's questions. Conclusion: Brewmaster needs proactive and continuous sustainability work which includes maintaining guidelines and policies. The sustainability requirements contains product quality and safety, resource efficiency, and minimization of waste. Additionally, there is a need to integrate a sustainability strategy to achieve increased legitimacy, market shares, and competitiveness in the market. This can generate increased willingness to pay among consumers and develop relationships with stakeholders, where cost and competitive advantages are created as well as long-term partnerships. Furthermore, these advantages can differentiate the company, which can entail competitive advantages in the line of business. Contribution: The results of the study can be practically useful for other companies in similar industries. Due to the form of guidelines for how a sustainability strategy can improve the business's competitive advantages, and enable potential collaborations. Theoretically, the study contributes to a deeper understanding of collaboration between B2B customers and suppliers, where the results open for further discussion regarding sustainable responsibility in the supply chain and the value of transparency between stakeholders.

In a world with finite resources, there is a global push for sustainable development and circular economy models. One way the process industry may promote circularity is by investigating the feasibility of re-collecting their, or similar, end-of-life products from the market. This thesis investigates this strategy in the context of collaborating with a supplier of the end-of-life products. Thus, the following main research question derived; How could a process industry organisation, through supply chain integration with an external supplier, pursue a closed-loop value chain instead of an open-loop? The focus is on assessing operational aspects of the supply chain that needs restructuring for integrating a joint flow between an organisation and its supplier. These operational aspects and their effects on costs are accounted for in this thesis. To answer the research question, an exploratory case study with primary data collection of interviews at two organisations are carried out, and literature reviewed on the matter, which yielded insights on the matter for a practitioner’s view. The thesis concludes that the capabilities and capacities of the external supplier set critical frames for the supply chain integration. Where the capacity in terms of quality, timing and quantity of the supplier, dictates what volume the supplier could deliver to the case company, which indirectly decides what scale the project could reach. The conclusions highlight five key conditioning procedures of the end-of-life product that needs to be secured in order for the case company to be able to accept them into their current processes; sorting, traceability, cleaning, collecting and storing. These requirements for conditioning processes set a comprehensive impact on the cost image of the restructuring, but is regarded as necessary to meet the requirements expressed by the case company. The results show that stricter tolerance levels calls for higher operational costs, and hence it is recommended to elaborate on the possibilities of easing technical requirements. The more accepting a process industry organisation could be for tolerance levels on end-of-life products, the less pressure is set on the supplier for engaging resources in conditioning activities, thus this aspect has a direct correlation to the cost image. / I en värld med ändliga resurser finns en global drivkraft att sträva efter hållbar utveckling och cirkuläritet i affärsmodellen. Ett sätt processindustrier kan främja cirkuläritet är genom att undersöka möjligheten att samla upp sina, eller andras, uttjänta produkter för att ta tillvara på dess värde. Denna uppsats behandlar strategin i kontexten där en processindustri samarbetar med en utvald extern leverantör för att uppnå detta reverserade flöde. Ur detta fokus formulerades följande huvud-forskningsfråga; Hur kan en organisation inom processindustrin, genom att integrera leverantörskedja med en extern leverantör, eftersträva en stängd- istället för en öppen cirkulär värdekedja? Vidare är uppsatsens fokus att fastställa vilka aspekter i försörjningskedjan som kan komma att behövas rekonstrueras för att integrera dessa två kedjor, samt vad detta bidrar för ekonomisk påverkan på integrationen av försörjningskedjan. För att svara på forskningsfrågan skedde en explorativ fallstudie med primär datainsamling i form av intervjuer hos två organisationer, och en granskning av litteraturen tillhörande aktuellt området. Detta genererade värdefulla insikter sett från ett praktiskt perspektiv. Uppsatsen landar i slutsatserna att färdigheterna och kapaciteten hos den externa leverantören är avgörande för hur försörjningskedjorna ska kunna integreras. Kapaciteten är mätt i termer av kvalité, tajming och kvantitet hos leverantören, tre aspekter som dikterar den potentiella volym som kan levereras till fall-företaget och därmed den potentiella skalan av projektet. Uppsatsen belyser vidare fem nyckelprocesser som krävs för att säkerställa skicket av den uttjänta produkten, för att fall-företaget ska kunna acceptera produkten som ingångsmaterial i sina processer. Dessa är sortering, spårbarhet, rengöring, uppsamling och förvaring. De påverkar kostnadsbilden av projektet och visar till exempel att ju striktare toleransnivåer fall-företaget har på den uttjänta produkten, desto högre krav ställs på operativa processer hos leverantören för att leverera inom de efterfrågade toleransramarna. Detta utmynnar i slutsatsen att ju mer fall-företaget kan lätta på sina tekniska toleranser, desto mer flexibilitet kan leverantören ha vid den interna konditioneringen av den uttjänta produkten, ett samband som har en direkt korrelation till kostnadsbilden av projektet.

Background: The furniture industry is described as one of Sweden’s largest industries where Make-to-order manufacturing has grown in popularity. To succeed in the market, it becomes essential for furniture companies to cooperate with suppliers. The supply chain can be associated with uncertainties and to avoid delays, lead time uncertainty becomes an important aspect to take into account. To manage lead time uncertainty, a safety lead time can be used, which ensures that material is available, however it is a costly solution. Purpose: The purpose is to, with the use of a case company, investigate lead time uncertainty in a furniture manufacturing MTO company, with the hope of finding the causes that contribute to perceived lead time uncertainty. Based on possible causes, applicable approaches will be suggested where possible effects are also investigated. Both approaches and potential effects involve the case company as well as their suppliers ́ perspectives. Method: This research is based on a qualitative method with elements of a quantitative method. The research has been carried out at a case company and empirical evidence has been collected through interviews with both the case company and their suppliers. Subsequently, the research has started from the construction of explanation and pattern comparison in order to set theory against empirical evidence and thereby analysis to make conclusions. Conclusion: Through the study ́s first research question, suppliers are found to be the cause of perceived lead time uncertainty and the use of safety lead time. This is due to the fact that deliveries are sometimes late, as well as bad long-term planning when communicating delayed deliveries to the case company. In order to handle uncertainty from suppliers, three approaches are proposed through the second research question; documentation of delivery performance, forecasting within MTO and building trust between actors. The third research question shows the effects of the approaches, where common effects are reduced lead time uncertainty and reduced safety lead time. / Bakgrund: Möbelbranschen beskrivs vara en av Sveriges största branscher där Make-to-order tillverkning har ökat i popularitet. För att lyckas på marknaden blir det väsentligt för möbelföretag att samarbeta med leverantörer. Leveranskedjan kan vara förknippad med osäkerheter och för att undvika förseningar blir ledtidsosäkerhet en aspekt viktig att ta hänsyn till. För att hantera ledtidsosäkerhet kan en säkerhetsledtid användas, som säkrar upp att material finns tillgängligt men är en kostsam lösning. Syfte: Syftet är att med hjälp av ett fallföretag undersöka upplevd ledtidsosäkerhet i ett möbeltillverkande MTO företag, med förhoppning att finna orsaker som bidrar till upplevd ledtidsosäkerhet. Baserat på möjliga orsaker kommer tillämpbara tillvägagångssätt föreslås där potentiella effekter också undersöks. Både tillvägagångssätt och potentiella effekter involverar fallföretag samt deras leverantörers perspektiv. Metod: Studien har sin utgångspunkt av en kvalitativ metod med inslag av kvantitativ metod. Studien har utförts på ett fallföretag och genom intervjuer med fallföretaget och deras leverantörer har empiri samlats in. Därefter har studien utgått från uppbyggnad av förklaring samt mönsterjämförelse för att ställa teori mot empiri och därigenom analysera fram studiens slutsatser. Slutsats: Genom studiens första forskningsfråga konstateras leverantör som orsak till upplevd ledtidsosäkerhet samt användandet av en säkerhetsledtid. Detta till följd av att leveranser emellanåt är sena, samt dålig framförhållning vid kommunikation av försenade leveranser. För hantering av osäkerhet från leverantör föreslås vid andra forskningsfrågan tre tillvägagångssätt; dokumentation av leveransprecision, prognostisering inom MTO samt tillitsskapande mellan aktörer. Tredje forskningsfrågan visar på effekterna av tillvägagångssätten, där gemensamma effekter är en reducerad upplevd ledtidsosäkerhet samt minskat användande av säkerhetsledtid därtill.

Abstract Background and problem statement: Since December 2019 the world have been largely affected by the new corona virus (Covid-19). The corporate industry has experienced the consequences of whole nations isolating themselves to contain the virus. The complex networks of today’s supply chains further complicate this situation. This has challenged companies expertise and preparedness within areas of supply chain risk management and further within procurement. Purpose: This study aims to identify how companies within the Swedish manufacturing industry work with risk management in supply chains mainly targeting risk management within procurement. Furthermore, the study aims to identify how these companies have been affected by the pandemic outbreak and how they have handled the situation by using risk management strategies. Based on this purpose two research questions were constructed. Method: A qualitative study design with some contribution from the quantitative study design have been carried out through semi-structured interviews. By analysing secondary data such as literature and peer-reviewed articles a theoretical framework was constructed. Results: Supply chain risk management is not formalized as a term within the industry, although it is safe to say that companies work with activities and strategies within the area. Strategies that proved effective during the pandemic outbreak were safety stock, geographical placement of suppliers, risk identification and risk analysis. Flexibility within the supply chains also proved to be vital to the success of the companies during this time.

Water has been classified as an increasingly stress resource, according to the last World Water Development Report. Concerns about clean drinking water and water sanitation are also focal points of the Sustainable Development Goals (SDGs). Moreover, small and medium-sized enterprises (SME), as well as start-ups, are interested in water management innovation and reaching countries with difficult access. This project is motivated by a desire to identify and classify the challenges of reaching water-stressed regions or people living at the bottom of the pyramid (BOP) that are facing water scarcity as well as the aim to recognize approaches of how partnerships - strategic alliances, joint ventures, co-opetition, and buyer-supplier relationship - address some of those challenges. The importance of partnerships, their specific motives, and the assets and activities interchanged in each experience, have been examined through different interviews. By focusing attention on the relation between challenges, partnerships, and business model levels, this paper suggests that partnerships are essential to reach emerging markets, but not all of them are valuable at the earlier stages of a start-up. In addition, according to the challenges that are expected to address, a particular type of partnership should be established, which implies different adaptations in the business model. Therefore, the contribution of this study is to provide orientation to small companies on how to use partnerships based on the challenges to overcome reaching regions with water scarcity. / Vatten har klassificerats som en resurs som allt mer drabbas av vattenstress enligt senaste rapporten från World Water Development. Bekymmer om rent dricksvatten och vattenrening hamnar i fokus i de Globala målen för hållbar utveckling (SDG). Dessutom fokuserar små till medelstora företag och startups är intresserade av innovation inom vatten management och att nå länder där tillgång till vatten är svår. Detta projekt motiveras av en vilja att identifiera och klassificera utmaningarna av att nå vattenstressade regioner och människorna som lever i botten av pyramiden (BOP) som drabbas av vattenbrist och att hitta de metoder som med samarbetspartners, strategiska samarbeten, samriskföretag och leverantörssamarbeten kan hjälpa med dessa utmaningar. Betydelsen av samarbeten, deras specifika mål och tillgångar och aktiviteter som spridits i form av utbyte för varje händelse har examinerats genom olika intervjuer. Genom att fokusera på sammanhanget mellan utmaningarna, samarbeten och olika nivåer av affärsmodeller föreslår denna studie att samarbeten är grundläggande för att kunna nå utvecklingsområden, men inte alla är viktiga i de tidigare skeden i en startup. Dessutom enligt de utmaningar som uppkommer, en speciell typ av samarbete ska etableras som innebär olika anpassningar av affärsmodellen. Därför bidrar denna studie till att ge små företag riktlinjer på hur man använder sammarbetspartnerskap baserat på utmaningarna för att nå de regioner som har vattenbrist.

Sammanfattning I dagens tekniska samhälle är IS/IT-system en förutsättning för effektiv verksamhetsdrift och för att uppnå affärs- och konkurrensfördelar. Detta har resulterat i att genomförandet av IS/IT-projekt är vanligt förekommande inom många branscher. Tyvärr visar statistiken att en stor andel av IT-projekt misslyckas. Samtidigt visar studier att IT-projekt misslyckas på grund bristande tillämpning av teoretiska modeller i verkligheten (Görling, 2009, s. 9). Dessa teoretiska stöd inkluderar olika faktorer som har betydande inverkan på framgång eller misslyckande av ett IT-projekt.   Syfte med denna uppsats har varit att studera och analysera ett fallföretags misslyckade IT-projekt för att identifiera faktorer som har lett till projektets misslyckande samt ge åtgärdsförslag som kunde ha vidtagits. De undersökningsfrågor som har legat till grund för arbetets syfte inkluderar bland annat vilka faktorer som bidrog till IT-projektets misslyckande och på vilket sätt IT-projektet kunde ha genomgått en mer framgångsrik process.   Utifrån det valda syftet har en kvalitativ forskningsmetod genomsyrat arbetet, där en litteraturstudie inom problemområdet har genomförts. Detta har resulterat i skapandet av en analysmodell som har legat till grund för insamlingen av primärdata genom semistrukturerade personliga intervjuer med fallföretaget.   Resultaten från fallstudien visar att IT-projektet främst har misslyckats på grund av bristfällig hantering av projektledningsfaktorer, inklusive projektplanering, kravhantering, kund och test. Projektet har även misslyckats på grund av bristfälliga organisatoriska faktorer, såsom brist på ledningsstöd och projektstrategi. Dessutom har projektet misslyckats på grund av bristfällig hantering av mänskliga faktorer, som involverar projektteamet och användarna. Dock har de mest kritiska faktorerna som lett till misslyckande av IT-projektet, varit projektledningsfaktorerna. Exempelvis projektplaneringen brast på grund av en bristfällig förstudie och avsaknad av en renodlad projektledare. Faktorn kravhantering påverkade projektets resultat negativt genom bristfällig identifiering av krav och intressenter, och saknad av tydliga acceptanskriterier och acceptansprocesser. Dessutom kundens ogynnsamma organisationskultur gentemot digitaliseringen samt den mänskliga faktorn förändringsmotstånd har också varit betydelsefulla faktorer. Kunden var IT-omogen och hade en hög grad av manuellt arbetssätt, vilket ledde till förändringsmotstånd genom att kunden avbröt projektet och vägrade använda systemet.    Den generella slutsatsen i denna uppsats är att det finns flera faktorer som kan bidra till misslyckande av ett IT-projekt. Dessa faktorer är oftast sammanhängande med varandra. Därmed vikten att projektorganisationen tar hänsyn till de kritiska framgångsfaktorerna för att styra en effektiv utveckling av IT-projekt, och säkerställa slutresultatet och därigenom tillfredsställa kunden eller slutanvändaren. Baserat på de faktorer som mest påverkade IT-projektets resultat kan framtida forskning fokusera på utvärdering av olika metoder, verktyg eller strategier för att förbättra framgången för IT-projekt i svåra förhållanden som hindrar samarbete och kommunikation mellan IT-leverantören och kunden. En sådan studie kan undersöka implementeringen av olika metoder för att förstå kundens verksamhetsprocesser och effektivt samla in krav.

No description available.

An increase in global supply chain disruption, such as the Covid-19 pandemic, has exposed vulnerabilities in supply chains. This has caused a reassessment of current supply chain management practices and highlighted a need for more resilient approaches. Despite an increased focus on this research area, Small and Medium-sized Enterprises (SMEs) are further challenged. Current practices are not well suited for these kinds of firms as they face resource and operational constrains. SMEs tend to build resilience through safety stocks, which provide a buffer against disruptions. However, maintaining inventories can be costly and inefficient. Furthermore, supply chain relationships have shown to enable collaborative efforts and increase visibility in the chain, thereby improving resilience. In light of this, the research focuses on exploring the effect of buyer-supplier relationships on SMEs resilience and how inventory management can align with SMEs efforts to build resilience. For this, a qualitative approach was employed, involving a case study of a manufacturing firm in Sweden. Data were collected through semi-structured interviews with six employees and seven direct suppliers, along with observations and archival data. The findings highlight the importance of long-term relationships in fostering supply chain resilience (SCR), emphasizing the need for transparent communication and collaboration. Therefore, a managerial framework is provided to guide the assessment of these relationships fostering the resilient benefits of supplier relationships. Additionally, the findings indicate the need for SMEs to balance inventory management practices with risk mitigation efforts like dual sourcing. The research concludes by outlining the benefits and risk associated with buyer-supplier relationships, emphasizing the importance of internal structures, and how inventory management practices can enhance SCR for SMEs. / En ökning av globala störningar, såsom Covid-19-pandemin, har avslöjat sårbarheter i försörjningskedjor. Detta har lett till en omvärdering av nuvarande metoder för hur försörjningskedjan ska hanteras och framhävt behovet av mer motståndskraftiga tillvägagångssätt. Trots ett ökat fokus på detta forskningsområde utmanas små och medelstora företag (SMEs) ytterligare. På grund av deras resurs- och verksamhetsbegränsningar är nuvarande metoder inte fullt tillämpliga. SMEs väljer ofta att bygga motståndskraft genom säkerhetslager eftersom detta utgör en buffert mot störningar. Att upprätthålla denna typ av lager kan dock vara kostsamt och ineffektivt. Vidare har det visat sig att relationer i försörjningskedjan möjliggör samarbeten och ökar synligheten, därigenom förbättrat försörjningskedjans motståndskraft. Mot denna bakgrund fokuserar studien på att utforska effekten av relationen mellan köpare och leverantör på SMEs motståndskraft, samt hur lagerhantering kan linjera med SMEs ansträngningar för att bygga motståndskraft. Studien genomfördes i form av en fallstudie hos ett tillverkande företag i Sverige och antog ett kvalitativt tillvägagångssätt. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex anställda och sju direkta leverantörer, observationer och arkivdata. Resultatet understryker vikten av långsiktiga relationer för att främja motståndskraft i försörjningskedjan och betonar behovet av transparent kommunikation och samarbete. Av denna anledning tillhandahålls ett ramverk för att främja de motståndskraftiga fördelarna med leverantörsrelationer. Ramverket har sitt främsta syfte att vägleda utvärderingen av dessa relationer. Vidare visar resultaten att SMEs behöver balansera lagerhanteringsmetoder med riskreducerande insatser. Slutsatsen av denna studie beskriver fördelarna och riskerna förknippade med relationen mellan köpare och leverantör, vikten av interna strukturer och hur lagerhanteringsmetoder kan förbättra motståndskraften i försörjningskedjan för SMEs.