Syftet med den här studien är att undersöka om tidigare forskning tillsammans med rådande utvecklingspsykologiska teorier stödjer vissa typer av läroprocesser, samt hur dessa ställer sig till Lgr11. Genom undersökningen åskådliggörs olika typer av argument som talar för att i ämnet svenska låta det pedagogiska upplägget bygga på teori såväl som praktik. Genom att i verksamheten implementera praktiska moment tillsammans med teoretiska skulle skolan kunna bli än mer nyanserad, vilket skulle gynna fler elever i skolans verksamhet.

Syftet med den här empiriska studien har varit att undersöka hur ett urval svensklärare i årskurs 7–9 beskriver sina skrivdidaktiska överväganden generellt och i relation till Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022 (Lgr22). Två frågeställningar formulerades för att besvara studiens syfte. Den första frågeställningen handlar om lärarnas beskrivning av sin skrivundervisning i årskurs 7– 9. Den andra frågeställningen handlar om hur läraren motiverar sina didaktiska val i skrivundervisningen principiellt och i relation till Lgr22. Metoderna som användes för att samla empiriska data är muntliga och skriftliga intervjuer. Studiens teori är Ivaničs (2004; 2007) sju skrivdiskurser. Ett resultat som den här empiriska studien visar är att tre av Ivaničs skrivdiskurser samspelar och används i olika omfattning av svensklärare i skrivundervisningen. De skrivdiskurser som används mest av svensklärare i årskurs 7–9 i skrivundervisningen är: genrediskursen, färdighetsdiskursen och processdiskursen. Den tänkande diskursen har antytts i några lärares intervjusvar och är oftast nära sammankopplad med genrediskursen. Kreativitetsdiskursen förekommer i lärarnas skrivundervisning men med modifikationer. Diskursen för sociala praktiker framträder endast i en lärares intervjusvar gällande målet med hans skrivundervisning. Den sociopolitiska diskursen framträder inte i lärarnas intervjusvar. Ett annat resultat, som den här studien visar, är att majoriteten av de undersökta lärarna inte upplever att de behöver ändra sitt sätt att undervisa efter revideringen av läroplanen. De motiverar sina didaktiska val i skrivundervisningen med Lgr22 eftersom de generellt strävar efter att uppfylla dess skrivningar i sin skrivundervisning. Lärarna upplever också att Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11) inte skiljer sig speciellt mycket från Lgr22 eftersom kärnan, genren, är densamma i båda läroplanerna. Ett resultat som också synliggörs i den här empiriska studien är att lärarna endast fokuserar på två lager i Ivaničs (2004) flerlagersmodell. De undersökta lärarna fokuserar främst på texten och det kognitiva lagret texten inbäddas i. Lagren skrivhändelse och sociopolitisk kontext används inte av de undersökta lärarna, vilket också synliggörs genom de skrivdiskurser som lärarna använder i sin skrivundervisning. En slutsats som dras från den här empiriska studien är att Lgr22 hjälper svensklärare mer än Lgr11 eftersom den är mindre specifik avseende vilka genrer som ska behandlas i undervisningen. Den nya läroplanen Lgr22 innebär att läraren inte behöver omorganisera sin skrivundervisning för att undvika ett glapp mellan det avsedda och det faktiska svenskämnet. Lgr22 har bidragit till att det avsedda svenskämnet har kommit närmare det faktiska svenskämnet. / <p>Svenska</p>

SammanfattningSyftet med detta examensarbete är att undersöka vad några elever i årskurs 7-9 har för attityder till skolämnet geografi. För att kunna ta reda på detta har jag valt att använda mig av en enkätundersökning som innefattar två olika delar, den första innehåller 20 frågor om vad eleverna är intresserade av och den andra innehåller 10 påståenden om ämnet geografi som eleverna får ta ställning till. I resultatet visar det sig att eleverna i årskurs 7-9 är mest intresserade av naturkatastrofer, som till exempel, tsunamis, jordbävningar m.m. Däremot finner eleverna inget intresse av växter i deras närområden och det ekologiska jordbruket. Slutsatsen är att eleverna tycker att ämnet geografi är ett viktigt ämne i skolan samtidigt som de har lärt sig mer om var olika länder, städer ligger snarare än andra delar ur geografin.

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever på mellanstadiet och högstadiet har för uppfattning om friluftsliv på olika skolor i Sverige.Frågeställningarna är: Vad är friluftsliv för eleverna? Vad gör eleverna på friluftsdagarna i skolan? Hur uppfattas kunskapskraven för eleverna om friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa idrotten? Är eleverna med i någon friluftsförening? Har eleverna som är med i någon friluftsförening en annan syn på vad friluftsliv är i jämförelse med dem som inte är med i en friluftslivsförening?I studien används två olika teorier. Den första teorin som används är Bourdieus sociologiska begrepp habitus. Habitus är en teori som handlar om vad vi vanligen benämner som inlärning eller socialisation. Våra rörelser, vårt tal, val av kläder, mat samt partners och vad vi gör på vår fritid händer omedvetet om det vi kan uppleva som möjligt och passande. Den andra teorin som används är anpassningsstilarna enligt Sandells modell (Sandell, 2000). Sandells tre anpassningsstilar är: den dominanta stilen, naturen finns men det existerar ingen stark förståelse för den. Skapar natur och miljö. Den aktiva stilen, åker dit där det finns fri miljö och natur. På jorden finns naturen tillgänglig. Den passiva stilen, vi värnar om miljön och naturen. Naturreservat byggs för att man ska ta vara på naturen. Det empiriska materialet är kvantitativt och består av insamlade enkäter på totalt fem skolor i Stockholm, Göteborg och Helsingborg.Resultaten visar att elevernas uppfattning om friluftsliv är att vara i naturen. På elevernas friluftsdagar är det vandra i skogen, springa och idrotta som gäller. Enligt eleverna är det sällan eller ibland som idrottstimmarna ägnas åt friluftsliv. Det är många elever som inte är med i någon friluftsförening men är aktiva på fritiden. En slutsats som kan dras är att eleverna har kunskap om vad friluftsliv är. Det som nämns som aktiviteter i ämnet idrott och hälsa på friluftsdagarna tas även upp i läroplanen LGR11. / The purpose of this study is to examine students´ view of friluftsliv in middle school and high school at various schools in Sweden.The research questions are: What is friluftsliv for the students? What is the content of students´ outdoor day’s activities in school? How is students´ notion of the curriculum for friluftsliv in physical education and health? Are students of any outdoor compound? Have students participating in any outdoor compound a different view of what the outdoor life is in comparison to those who are not in a hiking club?In the study two different theories are used. The first theory makes use of Bourdieu's sociological concept of habitus. Habitus is a concept, addressed in commonly terms as learning or socialization. Our movements, our vocabulary, choice of clothing or food and partners and what we do in our spare time happens unconsciously of what we can experience as possible and appropriate. The second theory makes use of Sandell´s model of adaption styles (Sandell, 2000). Sandell three adaption styles are: the dominant style, nature exists but there is no strong understanding of it. It creates nature and the environment. The active style, go to where there are free environment and nature. On the Earth environment is available. The passive style, we care about the environment and nature. Nature reserves are built so mankind can take care of nature.The empirical data are quantitative and consists of collected questionnaires at five schools in Stockholm, Gothenburg and Helsingborg.The results show that students' view of friluftsliv is to be in the nature. The students' outdoor day’s activities are applied as hiking in the woods, running and playing sports. According to the students, it is rarely or sometimes as physical education and health lessons are planned for friluftsliv. There are many students not involved in any outdoor club but many are active in their leisure time.One conclusion can be made; students have knowledge of what friluftsliv is. It can be mentioned that students´ activities in physical education and health under outdoor days is included as an aim in the syllabus of LGR11.

The aim of this paper is to investigate students’ understanding of the learning requirements for grade E in English in year 9 at a secondary school in the south of Sweden. Additionally, the student’s teacher is also interviewed to provide a context and setting for the study. The student data was conducted using open-ended questionnaires while the teacher was interviewed using a semi-structured qualitative approach. In their responses to the questionnaire, the students showed different degrees of understanding of parts of the syllabus. Some students were able to answer all questions and were capable to express themselves, however some students did not answer all the questions. Furthermore, a majority of the students felt that the language in the syllabus was difficult to understand. The teacher believed that the language in Lgr11 makes it difficult for students to understand the text. Additionally, she believed that the language is difficult even for teachers.

Det nya betygssystemet och betygssättningen från och med årskurs sex börjar tillämpas i fullskala i den svenska grundskolan från och med läsåret 2012/13. Denna studie har som syfte attundersöka lärares uppfattningar om denna förändring under en period när den faktiskabetygssättningen av sjätteklassare ännu inte har ägt rum.Fyra skolor och 38 lärare deltog i undersökningen.Det teoretiska ramverket var ursprungligen framför allt nyinstitutionellt men även teori ochforskning kring betyg och bedömning tas upp. Under undersökningens gång dök det ocksåupp andra intressanta fynd. Att arbetssättet för lärare redan har påverkats i så stor utsträckningvar oväntat och att så pass många lärare ändå uttryckte att deras elever i sexan, eller ännutidigare upplevde så pass mycket stress, var också något oväntat. Dessa fynd analyseras ochdiskuteras också.Sammanfattningsvis tonar det fram en ganska problemfylld bild av den tidigarelagdabetygssättningen i denna undersökning. Eleverna i årskurs sex sägs vara mera stressade avden ökande mängden prov och bedömningar. På plussidan finns, enligt de flesta lärarna iundersökningen, en tendens till att eleverna tar mera seriöst på sina studier. Undervisningenhar också, menar en majoritet av informanterna, blivit mera målinriktad, tydligare ochkravfylld för både lärare och elever. Statistiskt syns ändå en viss övervikt av de mera positivasvarsalternativen.

Det här examensarbetet har haft som avsikt att försöka förstå det vidgade textbegreppet genom att synliggöra begreppets innebörd i kursplanen och läromedel för engelska årskurs nio. Vidare har arbetet syftat till att ta reda på huruvida läroböcker för engelska årskurs nio är anpassad till att undervisa utifrån det vidgade textbegreppet.Kvantitativ och kvalitativ textanalys har används som metod för att undersöka tre valda läromedelspaket: Spotlight 9 (Randall et al, 2010), Good Stuff D (Coombs et al, 2004) och PrimeTime Main 3 (Bermheden & Winblad, 2010). Dessa har jämförts och analyserats ur två huvudaspekter; nämligen vilka texttyper förekommer i samtliga läroböcker och hur är det tänkt att samtliga texter ska bearbetas.Resultatet har lett till två viktiga slutsatser:Den första slutsatsen är att det förekommer en hel del vidgade texter i samtliga läroböcker. Däremot används dessa texter huvudsakligen i syfte för att bearbeta traditionella texter. Vilket innebär att vidgade texter inte har ett eget värde och har en underordnad position i jämförelse med traditionella texter. Den andra slutsatsen är att det finns trots allt stora skillnader i hur läroböckerna förhåller sig till vidgade texter, detta trots att uppgifterna med vidgade texter har samma funktion i samtliga läroböcker. I Spotlight 9 (Randall et al, 2010) betonas vidgade texter som verktyg för att skapa variation i undervisningen. I Good Stuff D (Coombs et al, 2004) förekomer det inga tankar kring begreppet. Däremot i PrimeTime Main 3 (Bermheden & Winblad, 2010) betonas vidgade texter starkt och lärare uppmanas att vidga undervisningen. Resultatet tyder således på att samtliga läroböcker kan vara anpassad till att undervisa utifrån ett vidgat perspektiv, dock är det essentiellt att lärare använder materialet endast som komplement i undervisningen. Lärare måste kunna skilja på kursplan från läromedel för att kunna vidga undervisningen.

Syftet med den här litteraturstudien har varit att genom en sammanställning av tidigare forskning undersöka svenskämnets konstruktioner i läroplanen för grundskolans årskurs 7–9, med fokus på den inledande delen, ämnets syfte och centralt innehåll. Den frågeställning som formulerades för att besvara syftet handlar om i vilken utsträckning svenskämnet i Lgr11 framställs som litteraturhistoriskt bildningsämne, färdighetsämne och erfarenhetsbaserat ämne. Den andra frågeställningen handlar om vilken relationen forskare ser mellan dessa tre ämneskonstruktioner i Lgr11. Ett resultat från föreliggande litteraturstudie är att Lgr11 är en ämnesbaserad läroplan som betonar ämnesspecifik kunskap. Ett annat resultat visar att svenskämnets konstruktioner som nämns ovan inte längre är aktuella för svenskämnet eftersom läroplansskrivningar inte delas in i ämneskonstruktioner. Ett ytterligare resultat är att svenska som färdighetsämne och litteraturhistoriskt ämne betonas mer än svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne och detta kan enligt föreliggande litteraturstudies resultat bero på att Lgr11 är en ämnesbaserad läroplan, som influerats av internationella organisationer som EU och OECD. Till följd avdessa organisationers påverkan betonas därför mätbara färdigheter som skrivande och läsande i Lgr11.De viktiga slutsatserna som kan dras från föreliggande studie är att svenskämnets tudelning i språk och litteratur som görs av Svedner (1999) och Teleman (1991) hade varit lämpligare för att undersöka Lgr11 eftersom läroplanens skrivningar delar svenskämnet i just språk och litteratur och de personlighetsutvecklande aspekterna av svenskundervisning ska förankras i dessa delar. En ytterligare slutsats utifrån denna litteraturstudie är att begreppen som används i svenskämnets kursplan i Lgr11 behöver problematiseras i svenskämnets kommentarmaterial för att underlätta förståelsen av läroplanen. En annan slutsats är att det kan finnas skäl att samma begrepp som används i Lgr11 återanvänds i Lgr22 utan problematisering.

Internet of Things (IoT) är det senaste högaktuella som händer inom den digitala teknik-utvecklingen. Det är ett samlingsbegrepp för den utveckling som innebär att allt från in-frastruktur, fordon och hushållsmaskiner till bohag samt levande varelser (inklusive män-niskor), utrustas med små inbyggda sensorer och datorer och på så sätt kopplas upp i ett virtuellt kommunicerande nätverk. Det talas mycket om smarta hem och smarta städer i sammanhanget. 61 procent av de svenska företagen säger sig arbeta med IoT, 50 miljarder enheter beräknas med hjälp av IoT vara uppkopplade i världen år 2020. Den omfattande digitaliseringen innebär ett paradigmskifte som kommer att påverka hela industrin och samhället, inte minst skolan. Frågan är förberedd skolan är för den senaste stora digitala utmaningen och mer specifikt hur det ser ut på teknikprogrammet. Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program där eleven efter erhållen examen skall ha tillräckliga kunskaper för att bli behörig till högskolestudier.

Studien syftar till att undersöka förekomsten av hållbar utveckling i Lpo94, då vi utifrån våra erfarenheter inom skolan inte har sett någon undervisning för hållbar utveckling bedrivas. Ytterligare en anledning till att undersöka förekomsten är då Sverige ingår i flera internationella överenskommelser där det framkommer att undervisning för hållbar utveckling ska vara prioriterat. Då en ny läroplan, Lgr11, träder i kraft 1juli 2011 undersöktes även förekomsten av hållbar utveckling däri, då studien syftar till att undersöka huruvida det skett förändringar till fördel för undervisning för hållbar utveckling i Lgr11 i förhållande till Lpo94. Vid analysen av läroplanerna användes en metodtriangulering, i form av innehållsanalyser, textanalyser samt komparativa analyser. Inför analyserna fastställdes några kriterier som utgick från innebörden av hållbar utveckling, vilka hela studien sedan kom att bygga på. I resultatet framkom att hållbar utveckling förekommer i både Lpo94 samt i Lgr11 och att en mindre innehållslig utveckling har skett. I diskussionen belyses att alla delar, det vill säga de kriterier som studien utgick från, förekom, dock framkommer inte vikten av att undervisa för en hållbar utveckling utifrån ett helhetsperspektiv. Vidare förs en diskussion kring de förändringar gällande hållbar utveckling som skett i Lgr11 i förhållande till Lpo94 samt vilka orsaker som kan finnas till att vissa lärare inte bedriver en undervisning för hållbar utveckling. / The aim of this study is to research what levels of teaching sustainable development issues are to be found within Lpo94. Based on our own experience within school, it appears that sustainable development is barely apparent. This is despite the fact that Sweden is party to international agreements where it is specifically laid down that education for sustainable development has to be prioritised witch is a second major reason for undertaking this study. Another reason for the study into how far sustainable development actually occurs within Lpo94 arises from the fact that a new curriculum, Lgr11, is due to come into force on 1 July 2011. The study therefore in addition aims to ascertain whether in the Lgr11 curriculum the issue of sustainable development has been sufficiently and effectively taken forward from Lpo94. A method triangle was used as a tool when analysing the curricula, in a form of content analysis, text analysis and comparative analysis. Certain criteria were determined before the commencement of further studies based on our definition of sustainable development, on which the whole study would later build. The results showed, out of the criteria that the study took as its starting point, that sustainable development does appear in both curricula and that a small degree of progress has been made in Lgr11, however the importance of teaching sustainable development taken in its entirety is not shown to have been established. The actual developments of the teaching of sustainable development issues from the first to the new curriculum is not effectively apparent, nor are the wider reasons and underlying causes as to why some teachers do not include sustainable development as part of the education.