In which purpose, for who and when does equality get fullfilled in the education system? This studie takes aim on the upper level and second upper level school system to study what the curriculum says on the one hand and what the system brings out on the other. With critical theory as method, with Herbert Tingsten as founder, this studie analyzes the logic of the education system to set out if the pupils choice of education, after the upper level lower secondary school, in second upper level is legit with democratic principles such as freedom (of choice). The theory, used to analyze the individuals progress to be autonomous, uses Adam Swifts definition of freedom as an individual being autonomous. The findings of the study shows that what politicians chases as equality really i´snt equality. What sets out be a guarantee in the upper level lower secondary schools official documents, that every student are concerned by the goals of the school, really don’t apply to all students. Equality is withheld, politicians have put forward, when every student gets at least the grade E. This stands against that the grade E as it is graded by the Swedish school department “Skolverket” and so by the teachers in local schools doesn’t reach to the goals outlined in the official documents. Equality as it is defined in earlier studies is partly confirmed by this study, partly redefined as it shows that equality in the education system don’t seem have anything to do with the opportunities or possibilities of the pupils in the school system.

The aim of this study is to investigate teachers’ views of ethics in religion classes in grade school. What do they teach in ethics? What is it that the teachers are assessing? Do they experience any problems with the assessment of ethics? I chose to write about this subject for many reasons, including my interest in the subject, the lack of earlier research, and the fact that ethics was not included in my education at the university. I have written an empirical study, based on qualitative scientific interviews. I have interviewed six teachers, who all teach at compulsory school ages 12-15. The results show that the pupils mostly discuss different ethical dilemmas during ethics sessions, and as an exam the teachers evaluate their knowledge in these three methods by letting the pupils write about them. I come to the conclusion that the teachers don’t find it hard to assess ethics, but at the same time, they mostly value the different methods in ethics that are found in Lgr 11. One of six teachers said that a student shouldn’t be able to get a higher grade if their ethics doesn’t correspond to the values listed in Lgr 11. The other five are in the opinion that teachers shouldn’t assess opinions, only knowledge. The question is, are the teachers able to set their own ethical beliefs aside?

Syftet med detta arbete är att synliggöra vilka förutsättningar som finns för musikundervisning i den för studien valda kommunen i norra Sverige. Dessutom ska den belysa hur verksamma rektorer och lärare ser på dessa och arbetar med dem för att eleverna ska ha möjlighet att nå målen för musikämnet. Fokus ligger på årskurs 4-6, men tankar och erfarenheter från lärare som även undervisar i andra årskurser finns med. Intervjuer med totalt åtta verksamma lärare och rektorer vid fyra olika skolor som kan anses vara representativa för kommunen har ägt rum och har vid intervjutillfället spelats in. Svaren har sedan analyserats utifrån Vygotskijs sociokulturella teori samt ett antal musikpedagogiska traditioner. Informanterna har beskrivit hur de arbetar, vilka förutsättningar som finns och vad de önskar såg annorlunda ut för att undervisningen ska kunna bedrivas på ett bättre sätt. Resultaten skiljer sig något mellan skolorna, men en gemensam faktor är att ingen känner sig helt nöjd. En skola saknar helt musiksal och musikinstrument, en annan har instrument men anser att tiden helt enkelt inte räcker till på grund av för stora grupper. Detta arbete beskriver hur lärarna får lektionerna att gå ihop trots bristande förutsättningar, och hur rektorerna har löst det organisatoriskt med stora elevgrupper och lärare som har tjänster på fler än deras skola. Resultatet av att en lärare bara finns på plats en till två dagar i veckan blir att elevgrupperna ofta blir större då det inte finns plats inom schemat att dela upp grupperna, vilket lärarna hävdar påverkar undervisningssituationen samt elevernas måluppfyllelse negativt. Andra återkommande lösningar för att få givande lektioner är att låta eleverna spela flera på ett instrument, trumma på stolar istället för trumset och att låta appar på surfplattor agera instrument för att fylla ut en bristande instrumentbank.   Summan av detta arbete är att även skolor som vid en första anblick kan tyckas ha det som krävs för att bedriva musikundervisning på bästa sätt, inte alltid har det. En genomgående trend är att förutsättningarna är bristfälliga, och nödlösningarna många.

This essay will present a discussion about why critical thinking is crucial for student’s long-term development with the subject religion and science in high school religion as an example of how this can be fulfilled. Three different theories will be applied in this essay in order to form a comprehensive discussion. The three different theories presented in the theoretical framework are, John Dewey ‘s pragmatism, Hannah Arendt’s Natality and Paulo Freire’s Marxist theory. The subject religion and science was only recently added to the most updated curriculum, which has led to teachers taking it more seriously. Prior to that it was only a topic, which could or could not have been excluded. Now that it is included in the curriculum, new teaching approaches and learning strategies are necessary because of its density. The relationship between religion and science has several different perspectives and attitudes meaning that student’s can freely adapt their own because basically, no opinion or answer is wrong. Student’s can analyze, think critically and then develop his or her own understandings of the topic. The teacher must remain unbiased when teaching this topic so student’s can eventually develop his or her own creative views and opinions on the subject being studied. The schools curriculum emphasizes the fact that student’s are to develop his or her own creative opinions in life that will eventually contribute to society. The curriculum also stresses the importance of developing critical thinking and the ability to reflect. Critical thinking is a useful skill for all subject and matter and life however, it is not something that can develop on its own. Through reflection, and sufficient amount of guidance, the student’s ability to think critically will develop and progress into life long knowledge. Moreover, new knowledge that is reflected upon and critically analyzed will be memorized competently.

Det övergripande syftet med mitt examensarbete var att utveckla en förståelse för om elever anser att studiero är viktigt och om elever menar att bristen på studiero påverkar deras kunskapsinlärning i ämnet slöjd.    Ett av målen med examensarbetet var att undersöka om de anser sig ha en stimulerande psykosocial arbetsmiljö samt vem eleverna anser har ansvaret för studiero i slöjdsalen. Denna uppsats är en empirisk studie som belyser hur elever värderar studiero under slöjdlektionerna.    Studien bygger på en kvantitativ undersökning som forskningsmetod där empirin består av en enkät med öppna och slutna frågor. Jag använder mig av ett sociokulturellt perspektiv, där jag utgår från att lärandet i slöjden sker i samspel med andra elever. Analysens resultat grundas på totalt 109 svar, blandat flickor och pojkar från årskurs 6 och årskurs 9.    Resultaten visar att det förekommer olika åsikter om vad studiero innebär. Eleverna beskriver studiero när det är lugnt och tyst, när man kan koncentrera sig och att alla jobbar med sitt och inte springer omkring och stör. En del elever menar att det är tillåtet med lite småprat. Det framkom att majoriteten av eleverna anser att studiero är viktigt och att det främjar deras individuella prestationsförmåga och resultat i slöjdsalen.

This paper examines how we discuss social issues in the L2 classroom under the guidelines of Lgr11. To answer this, I ask the following sub-questions; How are the overall goals of education and parts (see Appendix B) of the Curriculum for English currently perceived by English teachers? How are the social subjects in the L2 classroom currently handled? Thirdly, what kind of lesson plan can be implemented in the classroom context under the guidelines of Lgr11? Looking at past research and relevant documents along with the qualitative data and through a triangulation of evidence carried out consisting of semi-structured interviews, supported by netnography research I propose a lesson plan using the collaborative action research model. All data was collected through technical means such as Zoom, phone calls and Facebook groups. The results of the interviews with teachers have shown that there is a unity in some respects with similar interpretations of Lgr11 and the curriculum. As well as differences of views and approaches concerning social issues in the L2 classroom. Based on the netnography research findings, most tasks given consisted of receptive skills while productive skills were used less. The netnography also supported the interview findings in the claim that popular topics were used more, whereas unpopular topics were neglected significantly. CLIL as a method was found to be absent in most of the collected data with some exceptions.

Detta är en undersökning om hur uppdraget i programmering i skolan har tolkats på väg nerfrån Skolverket till eleverna genom en kvalitativ studie. Intervjuer har tillämpats som metodoch dessa har analyserats utifrån ett tolkningsperspektiv med en iterativ ansats. För dennastudie har deltagarna varit ett undervisningsråd från Skolverket, en IKT-samordnare frånLinköpings kommun, en rektor, en digitaliseringsansvarig, fyra lärare samt sex elever. Syftet med studien är att undersöka vad olika deltagare på olika nivåer i utbildningssystemethar för åsikter gällande tolkningen av de didaktiska frågorna vad, hur och varför inomprogrammeringsundervisning. Studien inleds med en kort historisk genomgång om programmering i skolan och detredovisas också om olika begrepp relaterat till programmering. Resultatet av denna studie visar på likheter om vad undervisningen ska innehålla men ocksåsmå skillnader när det gäller hur man ska undervisa inom programmering. Däremot har detskett omtolkningar i organisationens olika delar avseende syftet medprogrammeringsundervisning i skolan. Man finner att flera av deltagarna, från Skolverket nertill lärarna, har delvis liknande uppfattningar om syftet. Men när eleverna ska beskriva syftetmed programmering i skolan så betonar de programmering som något fundamentalt för derasframtid, vilket skiljer sig från de övriga deltagarna i de genomförda intervjuerna.

Under vår lärarutbildning i Idrott och hälsa har vi observerat utbildade lärare i deras yrkesutövande. Efter att ha sett hur lärare i Idrott och hälsa använder sina egna undervisningsverktyg fastnade en tanke hos oss. Hur ser tillgången ut av professionellt utgivna läromedel? Efterforskning visade att läromedel fanns, både analoga och digitala, och att lärarna faktiskt efterfrågade dem.  Då den svenska kursplanen för Idrott och Hälsa genom åren har fått ett utökat hälsofokus bestämde vi oss för att undersöka om läroboken Idrott och hälsa 7-9 (2016) samt den digitala uppdaterade utgåvan (2022) hade designats och anpassats i enlighet med kursplanerna Lgr11 och Lgr22. Syftet var att undersöka hur detta läromedel relaterar till hälsobegreppet i den kursplan det är skapat för. Dessutom avsåg studien att jämföra den valda läroboken i analog och digital form när det gäller hälsa och olika perspektiv på hälsobegreppet. Vi använde oss av en kvantitativ metod när vi jämförde förekomsten av hälsorelaterat innehåll i kursplanen med frekvensen av hälsorelaterade elevfrågor i de båda utgåvorna av läromedlet. Resultatet påvisade en viss diskrepans mellan kursplanerna och läromedlen gällande hälsofokus och att det fanns en inneboende potential kopplat till hälsa i Idrott och Hälsa 7-9 som en yrkeskunnig lärare kan utnyttja.

Det nya betygssystemet och betygssättningen från och med årskurs sex börjar tillämpas i fullskala i den svenska grundskolan från och med läsåret 2012/13. Denna studie har som syfte attundersöka lärares uppfattningar om denna förändring under en period när den faktiskabetygssättningen av sjätteklassare ännu inte har ägt rum.Fyra skolor och 38 lärare deltog i undersökningen.Det teoretiska ramverket var ursprungligen framför allt nyinstitutionellt men även teori ochforskning kring betyg och bedömning tas upp. Under undersökningens gång dök det också upp andra intressanta fynd. Att arbetssättet för lärare redan har påverkats i så stor utsträckning var oväntat och att så pass många lärare ändå uttryckte att deras elever i sexan, eller ännu tidigare upplevde så pass mycket stress, var också något oväntat. Dessa fynd analyseras och diskuteras också.Sammanfattningsvis tonar det fram en ganska problemfylld bild av den tidigarelagda betygssättningen i denna undersökning. Eleverna i årskurs sex sägs vara mera stressade av den ökande mängden prov och bedömningar. På plussidan finns, enligt de flesta lärarna i undersökningen, en tendens till att eleverna tar mera seriöst på sina studier. Undervisningen har också, menar en majoritet av informanterna, blivit mera målinriktad, tydligare och kravfylld för både lärare och elever. Statistiskt syns ändå en viss övervikt av de mera positiva svarsalternativen. / Grades in the sixth form – How do teachers view this novelty, before it occurs? An investigation of how teachers in four different schools view the implementation of the new grading system and lowered age for the first grading. The study was made before the actual grading was made. Teachers report high stress levels among their students but also a new and improved attitude towards studies among 11-13 year olds that faces grading for the first time. A shift in teaching methods is also clearly noticeable in many of the informant´s replies. A follow up- study is under planning.

Vi vill med detta examensarbete söka oss en bild av vår samtid och de förändringsprocesser som bidragit till att vi har den skola vi har idag. Med ett ökat krav på individers förmåga att kunna anpassa sig till olika sammanhang och lära livet ut vill vi titta närmare på vilka idéer om ett livslångt lärande som framträder i Lgr11. Likaså vill vi söka oss en bild av vilken roll svenskämnet har för förverkligandet av livslångt lärande i ett föränderligt samhälle, så som det konceptualiseras i kursplanen. För att problematisera detta utför vi en kvalitativ textanalys för att kritisk granska innehållet i Lgr11, kapitel ett och två samt kursplanen för svenskämnet. Som blivande svensklärare ser vi hur spänningar mellan olika sociala, politiska, ekonomiska och kulturella diskurser kombinerat med globaliseringen av samhället skapat ett behov av att elever utvecklar kompetenser för att kunna möta ett framtida samhälle. Samtidigt som Lgr11 är tolkningsbar och innehåller kompromisser där olika instanser och intressenter försöker få inflytande på hur skolan ska formas, innehåller texterna även kvarlevor från äldre styrtexter. Häri kan det uppstå en krock mellan olika kunskapstraditioner och lärandesyn. Den kunskaps- och lärandesyn en lärare arbetar efter är avgörande för hur ovanstående teorier kommer att synliggöras i undervisningen. I ett föränderligt samhälle med ökade krav på kompetens och lärande under hela livet ställs likvärdighetsperspektivet och även demokratiuppdraget på sin spets.