Denna studie ämnar att med vetenskaplig förankring bidra till debatten kring högt ställda krav för elever med autismspektrumtillstånd. Syftet med studien är att kritiskt belysa de krav som ställs på elever med AST genom Lgr11 och synliggöra de svårigheter som kan uppstå vid funktionsnedsättningar i skolan för elever med AST, samt analysera konsekvenserna av detta. Jag utgår ifrån de skildringar som framkommit under intervjuer av fem undervisande lärare verksamma på en högstadieskola och analyserar deras upplevelser kopplat till tidigare forskning och teori. Detta genom att behandlatre frågeställningar: På vilket sätt beskriver informanterna att funktionsnedsättningar yttrar sig hos elever med AST i ordinarie undervisningsgrupp? Finns det en samsyn informanterna emellan avseende elevernas bristande förmågor och kan dessa kategoriseras utifrån AST-relaterad problematik? Upplever informanterna en diskrepans mellan funktionsnedsättningar inom AST och de krav på förmågor som ställs i Lgr11? Tidigare forskning och empiri diskuteras utifrån Charltons (1998) comprehensive theory ofdisability oppression. Studien har en fenomenologisk ansats och data är insamlad genom fem intervjuer av lärare på en svensk högstadieskola. Lärarna beskriver i hög grad samma problematik kring erfarenheter av arbetet med elever med autismspektrumtillstånd (AST). Det framkommer att funktionsnedsättningar kopplat till AST försvårar arbetet med att uppnå kunskapsmålen. Informanterna upplever att eleverna har svårigheter med social interaktion, bristande exekutiva förmågor, svag central koherens och theory of mind vilket på olika sätt minskar elevernas möjligheter till att möta kunskapskraven. Lärarna framhåller gruppen som betydelsefull för individens utveckling samt att funktionsnedsättningarna minskar möjligheten att tidsmässigt hinna kompensera för elevernas svårigheter. De upplever att läroplanens krav missgynnar elever med AST i stor utsträckning utifrån elevernas kognitiva förutsättningar. Utifrån Charltons teori diskrimineras eleverna genom att de krav som formulerats i Lgr11 utgår ifrån en normativ föreställning av elever och deras förmågor utan hänsyn till funktionsnedsättningar som förekommer inom AST. I förlängningen kan detta innebära en exkludering av personer med AST som p.g.a. bristfälliga betyg och negativ självbild begränsas i sina möjligheter till att utöva sina intressen och vara en del av arbetsmarknaden och samhället. De som har kunskap om både AST och Lgr11 bör lyfta och problematisera diskrepansen mellan krav och förmågor i skolan.

Syftet med denna undersökning var att belysa casemetoden samt hur den kan gestaltas i undervisning med yngre elever, det vill säga elever i årskurserna 1 - 6. I undersökningen tittade vi dels närmare på vilken syn på lärande som kunde kopplas till denna metod samt hur fem pedagogers tankar om casemetoden såg ut, i förhållande till skolans uppdrag och syfte i Lgr11.Vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer. Intervjuerna har spelats in och vi har fortlöpande fört anteckningar under både intervjuer och observationer. De delar av det inspelade materialet som använts har transkriberats för att öka trovärdigheten för vårt arbete.I resultatet har vi kommit fram till att det går att dra paralleller mellan casemetoden och erfarenhetsbaserat samt konstruktivistiskt lärande. I gestaltningen av casemetoden ser vi att läraren har en stöttande och igångsättande roll. Genom det erfarenhetsbaserade och konstruktivistiska arbetssättet ges eleverna möjlighet att själva föra processen för sin kunskapsutveckling framåt. De fem pedagogerna säger att de har sin utgångspunkt i Lgr 11 och tolkar casemetodens undervisningssätt i förhållande till den.

SammanfattningPhilip Jonsson(2012) ” Vilka likheter finns mellan Janusz Korczak och Lgr 11”Malmö högskola: LärarutbildningenUppsatsen är en jämförelse mellan Janusz Korczak och dagens läroplan från 2011. Uppsatsens resultat är att det finns likheter mellan Janusz Korczaks pedagogik och läroplanen för 2011. Här har jag valt att fokusera på tre huvudpunkter: Pedagogik, demokrati och uppfostran. Janusz Korczak strävade efter att engagera barn i samtal, tro på de och ge barnen möjligheter till att tro på sig själva och utvecklas. Läroplanen och Korczak har gemensamma drag så som att läroplanen bygger på en demokratisk grund, den vilar på starka grunder så som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Korczak strävade efter rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Uppsatsen grundar sig i en litterär undersökning där jag via Korczaks böcker och vetenskapliga uppsatser söker efter likheter mellan Korczaks tankar och dagens läroplan. Uppsatsen kommer att redogöra för den litteratur som Korczak har skrivit, de böcker som handlar om hans liv och verk. Under arbetet med studien kom jag fram till att Korczak och grundskolans värdegrund har väldigt många likheter, hans grundtankar var att barnen skulle få en så stor referensram som möjligt. Han ville att barnen skulle få möjligheter i vardagen så som de ville leva den. Nyckelord: Janusz Korczak, Lgr11, lärarroll, pedagog, värdegrund.

Syftet med denna uppsats var att undersöka huruvida lärarutbildningen i Malmö förbereder lärarstudenter inför det framtida arbetet med språkutveckling. För att uppnå detta syfte och få svar på våra frågeställningar använde vi oss av en kvalitativ, hermeneutisk textanalys av Lgr11:s kursplaner i svenska och svenska som andraspråk. Som grund för analysen använde vi oss av en mall bestående av tre frågor baserade på den kunskapssyn och de arbetssätt vi bär med oss från lärarutbildningen, vilka vi redogör i den teoretiska bakgrunden och inledningsvis i analysavsnittet. Vår undersökning visade att vi i flera avseenden, exempelvis gällande arbete med skönlitteratur, getts förutsättningar att utveckla den kunskap och de verktyg som krävs för att arbeta språkutvecklande i dagens skola. Undersökningen har dock även visat att det finns punkter under det centrala innehållet i Lgr11 som utbildningen inte behandlat i större utsträckning och i vissa fall inte alls, de flesta kopplade till språkets struktur och grammatik.

Studien syftar till att undersöka lärares attityder till den nya kursplanen (lgr11) utifrån sexualitet som centralt innehåll för att på så sätt synliggöra möjligheter och svårigheter för lärarna. Utgångspunkten är de nya skrivningarna om sexualitet i kursplanen för religionsämnet där en del av det centrala innehållet ska vara att behandla hur olika religioner och religiösa riktningar ser på frågor som rör sexualitet. Genom teori och tidigare studier om undervisning om sex och samlevnad i skolan har en intervjuguide utformats och fem lärare i religionskunskap på högstadiet har vid intervju fått delge sina tankar och åsikter om den nya kursplanen utifrån sina egna erfarenheter. Resultatet visar att lärarna är positiva till att undervisa om sexualitet i religionsämnet då de ser ett stort behov från eleverna att få samtala kring detta i skolan med någon vuxen på grund av att eleverna ständigt möter sexualitet i olika former i dagens samhälle. Genom de tydliga formuleringarna i den nya kursplanen känner lärarna att de lättare kan motivera sin undervisning för elever, föräldrar och kollegor. Lärarna ser även stora möjligheter genom kursplanen att i större utsträckning jobba ämnesövergripande än vad de har gjort utifrån lpo94. Men lärarna ser även en del svårigheter med den nya kursplanen. Sexualitet ska behandlas utifrån religionernas syn och lärarna upplever detta som en didaktisk svårighet då religioner är heterogena i sin syn. Lärarna ser även svårigheter med elever och föräldrar med religiösa och kulturella bakgrunder där samtal om sexualitet inte är accepterat.

Teknikämnet är idag ett skolämne som kan ses som oklart odefinierat då det inte finns någon entydig beskrivning avseende ämnets innehåll. Detta framgår även i ett internationellt perspektiv. Oklarheter gör det svårt för elever och lärare att överblicka teknikämnet avseende mål och undervisning. Detta kan även utläsas från en pågående granskningsinspektion av Skolinspektionen. Samtidigt är teknik helt klart ett framtidsämne med stor betydelse för samhälle, skola och elever.Arbetet har som utgångspunkt haft följande frågeställning:Hur ser teknikämnets ställning ut i den svenska grundskolan utifrån lärarkompetens och utvecklingsmöjligheter 2014?Arbetets metodik bygger på kvalitativa datainsamlingar från olika dokument. Dokumenten består av svenska och internationella dokument t.ex. myndighetsrapporter, forsknings-rapporter, läromedel, lagstiftning och läroplaner inom ämnet teknik. Därtill har några intervjufrågor ställts till Skolverket. Dagens läroplan LGR11 specificerar inte antalet undervisningstimmar i teknikämnet. Timantalet ingår i de sammanlagt 800 timmar som gäller för ämnena: fysik, kemi, biologi och teknik under hela grundskolan. Detta medför stora friheter för skolorna att ha varierande antal undervisningstimmar i teknikämnet under grundskoletiden. Varierande timantal i kombination med stor brist på behöriga tekniklärare, mindre än 10% är behöriga, påverkar kvalitet samt ämnets betydelse och utvecklingsmöjligheter. Betydelsen av få behöriga tekniklärare visar sig även i Skolinspektionens pågående kvalitetsgranskning. Skillnaden mellan den tidigare läroplanen Lpo94 är att den var målstyrd och att dagens LGR11 istället bygger på ett s.k. centralt innehåll samt vägledning för bedömning av uppfyllnad av kunskapskraven i det centrala innehållet. I samband med Lpo94 blev teknik ett självständigt ämne.Ur en internationell synvinkel framkommer det att teknik vuxit som undervisningsämne i ett flertal länder. Förutom Sverige kan England, Frankrike och Finland nämnas.

Musik finns i alla kulturer och berör oss alla på olika sätt. Syftet med denna uppsats är att söka en djupare förståelse för vad en musikgenre kan betyda för elever. Studien går ut på att undersöka hur elever använder musiken för att klara av sin vardag både vad gäller skola och fritid. Det har i utredningar visats att musik är viktig för inlärning av kärnämnen. I mitt arbete som musiklärare har jag fått höra från elever att de inte skulle komma till skolan om det inte var för musikämnena. Det är musiken som gör skolan intressant och som gör att de orkar delta även i andra ämnen. Läraren är viktig för elevernas utbildning. En modern lärare använder sig av relationellt lärande. Metoden går ut på att läraren skapar en relation där eleven ges förtroende och stort utrymme i undervisningen. I relationen måste läraren släppa på sin auktoritet och en kamp kan då uppstå mellan lärare och elev, vilket kräver både kunskap och mod av läraren. / Music exists in all cultures and affects us all in different ways. The purpose of this study is to seek a deeper understanding of what a genre of music can mean to students. The study is to investigate how students use music to cope with their daily lives both in school and leisure. Investigations have shown that music is important to the learning of main subjects. In my job as a music teacher I have learnt from students that they would not come to school if it was not for the music subjects. It's the music that makes the school attractive and enables them to have the energy to participate in other subjects. The teacher is important for the students' education. A modern teacher uses ”relational learning”. The approach is that the teacher creates a relationship where students are given freedom and space in class. In the relationship with the student the teacher must let go of his authority and a struggle can then occur between teacher and student, which requires both the knowledge and the courage of the teacher.

Title: LEISURE ASSIGNMENTS -A qualitative textual analysis of leisure-based curriculum Author:  Ljungman Yvonne &  Khelifa Chaht Amina Mentor:  Sahlén Patric Examiner: Lilja Agneta   Term: Spring 2017   In 2016 the leisure had a new chapter in The curriculum for primary school, pre-school class and the leisure (2011). In our study, we examine what the curriculum say about the leisure activities mission. We did our study through a qualitative text analytic method we have designed ourselves. The new curriculum for after-school should supplement the school and give students a meaningful leisure time based on each individual's needs. One mission the leisure have is teaching students, and also educate democratic citizent.  Dewey believed that knowledge is created through experience and actions and it’s consequences. Because the leisure have many missions, the personell in leisure misses interaction and planning time. Interaction and planning time are important factors for the leisure to get a stimulant enviroment.   The research emphasizes that the curriculum for the leisure is a clarification of the leisure mission, but it takes a didactic expertise for those who work at leisure to fulfill the missions. / Titel: FRITIDSHEMMETS UPPDRAG -En kvalitativ textanalys om fritidshemmet med utgångspunkt i läroplanen Författare: Ljungman Yvonne & Khelifa Chaht Amina Handledare: Sahlén Patric Examinator: Lilja Agneta Termin: Våren 2017   År 2016 fick fritidshemmet ett nytt kapitel i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011). I vår studie undersöker vi vad läroplanen för fritidshemmet säger om fritidsverksamhetens uppdrag. Studien har gjorts genom en kvalitativ textanalytisk metod som vi har konstruerat själva.   Den nya läroplanen för fritidshemmet ska komplettera skolan och ge elever en meningsfull fritid utifrån varje individs behov. Fritidshemmets uppdrag är att undervisa elever. Undervisningen i fritidshemmet har som uppdrag att fostra demokratiska medborgare. Dewey ansåg att kunskap skapas genom erfarenheter och handlingars följder. Fritidshemmets flera uppdrag har gjort att det saknas samverkan och planeringstid för fritidspersonal, som är centrala delar för att fritidsverksamheten ska vara en stimulerad miljö. Forskningen lyfter fram att läroplanen för fritidshemmet är ett förtydligande för fritidsverksamhetens uppdrag, men det krävs en didaktisk kompetens för fritidspersonal att fullfölja uppdragen.

Syftet med studien är att undersöka musiklärares bedömning i ämnet musik i årskurs 6 i relation till kursplanens mål för musikämnet. Bakgrundskapitlet presenterar kursplanen i musik för årskurs 4-6 ur lgr11, begrepp som är vanligt förekommande i bedömningssammanhang, samt ger en presentation av tidigare litteratur och forskning som anknyter till studiens syfte. Vidare presenteras också varierade perspektiv på begreppet kunskap, vilket är de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studien.     Den forskningsmetod som använts i undersökningen är den kvalitativa intervjun, och fyra i nuläget aktiva musiklärare i årskurs 6 intervjuades. Intervjuerna transkriberades, bearbetades och analyserades sedan av mig, och de svar som framkommit utgör studiens resultat.     I resultatet beskrivs de intervjuade lärarnas syn på kunskap i musik och på kursplanen samt deras syn på bedömning och betygssättning. Generellt råder en negativ syn på bedömning och betygssättning inom musikämnet i årskurs 6. Alla fyra lärarna lyfter områden som de anser mycket svåra att bedöma och samtliga tycker att kursplanens kunskapskrav för de olika betygsstegen är svårtolkade. De metoder och verktyg för bedömning som framkommer är framför allt klassrumsobservationer, anteckningar och skriftlig dokumentation samt prov och redovisningar.     I diskussionen förs ett resonemang kring musiklärarnas syn på musikämnet i relation till kursplanens syn på kunskap i musik. Här diskuteras det faktum att lärarnas uppfattningar om vad som är viktiga kvaliteter ofta skiljer sig mycket från det kursplanen uttrycker som kvaliteter. Exempelvis nämner flertalet av lärarna spelglädje och lust som viktiga kvaliteter, vilket inte lyfts alls av kursplanen. I diskussionskapitlet förs också ett resonemang kring om huruvida allting inom musikämnet är möjligt att bedöma. Också musiklärarnas berättelser om hur deras bedömningsarbete går till och om deras syn på bedömning och betygsättning ställs mot kursplan och tidigare forskning inom området. / The purpose of this study is to examine music teachers' views on assessment in the subject of music in year 6, in relation to the goals of the curriculum. The background chapter presents the syllabus in music for the years 4-6 from the curriculum of 2011 (lgr11). The background chapter also presents different concepts, commonly occurring in the context of assessment and gives a presentation of previous literature and research related to the study's purpose. Furthermore, it also presents different perspectives on the concept of knowledge, which is the theoretical premises underlying the study.     The research method used in the study is the qualitative interview and four currently active music teachers in year 6 were interviewed.     The result chapter describes the interviewed teachers' view of knowledge in music and on the syllabus, and their views of assessment and grading. Generally, there is a negative view of assessment and grading in the subject of music in grade 6. All teachers' raises areas that they consider very difficult to assess, and they all think that the knowledge requirements in the syllabus for the different grade levels are difficult to interpret. The methods and assessment tools that emerge are primarily classroom observations, notes and written documentation, tests and presentations.     The discussion is about the music teachers’ views on the music subject in relation to the curriculum’s view on knowledge in music. The fact that the music teachers' perceptions of what are important qualities often are very different from what the syllabus expresses as important qualities. For example the majority of the music teachers' mention joy and lust as important qualities, which are not mentioned at all in the syllabus. The discussion also calls attention to whether everything in the subject of music really is possible to assess. The music teachers' stories of how they do their assessment work and about their views on assessment and grading are compared to the syllabus and previous research in the field.

Syftet med examensarbetet är att diskutera och belysa hur några skolor arbetar med attidentifiera och stötta elever med dyslexi och sätta det i relation till skolans styrdokument. Föratt kunna undersöka dessa frågeställningar användes semistrukturerade intervjuer med sexstycken lärare som alla arbetar på olika skolor. Resultaten visar att skolorna arbetar med attkartlägga och följa upp eleverna och att lärarna försöker kompensera elevers svårighetergenom olika pedagogiska stöd och tekniska hjälpmedel. Skolorna arbetar inkluderande och deanpassar undervisningen och lärandemiljön utifrån elevernas olika behov och svårigheter.Resultaten visar också det finns dilemman som lärarna mött under sitt arbete med att hjälpaeleverna med dyslexi så som att skolan ska vara kompensatorisk men samtidigt varainkluderande, tidsbrist, hjälpmedlen kan vara utpekande och att eleverna behöver få endiagnos för att skolan ska få extra resurser. / The aim of the study is to discuss and illustrate how some schools are working to identify andsupport pupils with dyslexia and how it relates to their policy documents. To investigate thesequestions, semi-structured interviews were chosen as the method. Six teachers, all working atdifferent schools, were interviewed. The results show that the school are working to identifyand follow up students, and that educators are trying to compensate for pupils difficultiesthrough a variety of educational supports and assistive technology. Schools working in aninclusive and personalizing the teaching and learning environment according to puppilsdifferent needs and difficulties. The results also show there are dilemmas that educators facedin their effort to help students whit dyslexia as that the school should be compensatory but atthe same time inclusive, lack of time, that the us of aids can become stigmatizing, andstudents need a diagnosis for the school to get extra resources.