Idrott och hälsa hade under Lpo94 så otydliga mål att lärarnas arbete mot målen kunde se nästan hur som helst ut. 2011 antogs Lgr11 men olika studier visar fortfarande på varierande arbete med måluppfyllelse. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur åk 7-9 lärare i Idrott och hälsa arbetar med måluppfyllelse utifrån Lgr11. Frågeställningarna som studien behandlar är: vilka metoder använder lärare i sitt arbete med måluppfyllelse i relation till kursplanen i Lgr11 och hur likartat arbetar lärare i relation till kursplanen i Lgr11? För att undersöka detta har en kvalitativ studie genomförts. I denna fallstudie har åtta lärare intervjuats i hur de arbetar med måluppfyllelse utifrån Idrott och hälsas kursplan i Lgr11. Resultatet visar på olika metoder lärare använder i sitt arbete med måluppfyllelse i relation till Lgr11. Resultatet visar också på att lärarna arbetar relativt likartat med måluppfyllelse i relation till Lgr11.

Jag har gjort en läromedelsstudie med syfte att analysera relativt nyproducerade läroböcker i historia utifrån frågor om de har potential att utveckla elevers historiemedvetande. När jag analyserar de tre läroböckerna i historia för åk 7-9 som jag har valt så studerar jag texter, bilder och arbetsuppgifter utifrån några av de perspektiv som svenska historiedidaktiker anser har störst möjlighet att påverka elevers historiemedvetande. Jag fokuserar på aspekterna som rör reflekterande berättelser, identitets och värdeskapande innehåll. En central fråga är om innehållet är multikronologiskt och visar eleverna att vi är både skapade av och skapare av historia. Läroböckerna har innehåll som bör kunna hjälpa till att utveckla elevernas historiemedvetanden, men inte i tillräckligt stor utsträckning. Jag anser utifrån min studie att alla tre böckerna har brister. De motsvarar inte på egen hand historieundervisningens behov utifrån kunskapskraven i Lgr11.

Skolan har sedan 1948 haft ett uppdrag att fostra elever till demokratiska medborgare. Demokratiuppdraget ska genomsyra all undervisning och kan genomföras på flera olika sätt. Denna kvalitativa systematiska litteratur-studie undersöker hur lärare och elever kan arbeta kring demokratiupp-draget genom läsning, skrivning och samtal för att utveckla grund-läggande och nödvändiga färdigheter som krävs för ett demokratiskt samhälle. Studien påvisar vilka uttolkningar som har gjorts och görs kring demokrati-uppdraget i svenskämnet. I rådande läroplan har demokratiuppdraget tonats ner för att istället fokusera på elevernas kommande yrkesliv. Detta innebär att det saknas tydliga riktlinjer för dagens lärare och att under-visning vad gäller demokratiuppdraget i stort utgår från lärarens egen tolkning av vad som bör ingå. Ett stort och viktigt område att utgå ifrån är skönlitterär läsning och därifrån koppla på övningar och metoder vad gäller skrivande och talande för att på ett holistiskt sätt erbjuda eleverna en grundläggande utbildning som en del i deras utveckling mot demokratiska medborgare.

År 2009 förankrades begreppet entreprenörskap i läroplanen för grundskolor i Sverige. Begreppet härstammar från strategin om det livslånga lärandet (EU, 2018) vilket i förlängningen framställts i en tämligen diffus definition avseende hur det bör tillämpas i undervisning. Trots att entreprenörskap endast nämns i ett kort stycke i läroplanen har begreppet utvecklats genom den undervisning som snart kommit att benämnas som entreprenöriellt lärande. Genom kvalitativa intervjuer syftar denna studie till att närma sig begreppet entreprenöriellt lärande utifrån yrkesverksamma högstadielärare i skolor som i praktiken utformat undervisning genom begreppet. Analysen av empirin tar avstamp från kritisk teoribildning och utförs med hjälp av Karl Marx varuformsanalys och Roswitha Scholz avspaltningsteori. Resultatet visar att själva definitionen av entreprenöriellt lärande skiljer sig åt mellan lärare, men att en gemensam nämnare är undervisningens samverkan med externa aktörer. En sådan påtaglig förankring i arbetsmarknaden indikerar att lärarrollen förändrats genom att undervisningen utesluter centralt innehåll och istället fokuserar på långsiktiga mål med hjälp av företag. En annan del av resultatet visar att entreprenöriellt lärande anses kunna skapa förutsättningar för elevens inre läroprocess men att dessa framförallt förknippas med pojkaktigt agerande i skolan. / <p>Betygsdatum 2021-06-07</p>

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka lärares tankar och uppfattningar av värdegrundsarbetet i årskurserna F-3. Insamlandet av data har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare i olika årskurser mellan F-3. Intervjuerna transkriberades och genom en tematisk analys har data sedan bearbetats och kodats.  Resultatet av studien visar att lärarnas uppfattning av värdegrundsbegreppet är vitt och brett men att samtliga lärare är enade om att det i grund och botten handlar om hur man behandlar varandra. Värdegrundsarbetet i de klasser där lärarna arbetar visar sig främst spontant i situationer som uppstår, där det kräver att värdegrunden behöver påminnas om. Men flera lärare uttrycker att de gärna ser mer struktur och förebyggande arbete. Arbetet med etik och moral upplevs tätt sammanflätat i det övriga värdegrundsarbetet. I flera fall upplevs tidsbrist vid värdegrundsarbetet. Lärarna upplever att de skulle behöva mer tid till planerade värdegrundsarbeten utan att “stjäla” undervisningstid från övriga ämnen. Resultatet visar också att flera lärare önskar ett tätare samarbete mellan kollegor där det även finns möjlighet till att diskutera värdegrundsfrågor mellan pedagoger.

Bakgrunden till denna studie är Sveriges nationella digitaliseringsplan från 2017 som gjort avtryck i skolan i bemärkelsen att läroplaner reviderats och fått ett ökat fokus på digitalisering. Syftet med den här studien var att undersöka hur förskoleklasslärare beskriver användningen av digitala verktyg i matematikundervisningen. Genom en enkätundersökning har 19 yrkesverksamma pedagoger i förskoleklass beskrivit motiv, metoder samt för- och nackdelar med i sitt arbete med digitala verktyg. Tematisk innehållsanalys av svaren visar att motiven för användandet av digitala verktyg utgjordes av motivation, läroplan, kompletterande arbetssätt och hjälpmedel och extra anpassningar. Vidare indikerade resultaten att deltagarna använde en bred uppsättning digitala verktyg i matematikundervisning, och att dessa verktyg används i relativt hög utsträckning i arbetet med alla de centrala innehållen i matematik för åk 1-3. Upplevda fördelar i arbetet med digitala verktyg var kompletterande arbetssätt, hjälpmedel och extra anpassningar, arbetsbelastning och motivation. Nackdelarna utgjordes av både tekniska och pedagogiska problem, exempelvis felaktigt tankesätt och undermålig internetuppkoppling. Vidare studier skulle kunna innehålla hur förskoleklasslärare väljer att arbeta med olika program och appar i undervisningen.

Fritidshemmet erhöll från och med höstterminen 2016 en mer uttalad plats i styrdokumenten i och med att verksamheten fick ett eget kapitel i läroplanen. Makthavarna bakom läroplanskapitlet framhöll klart och tydligt att det handlade om ett förtydligande av uppdraget, inte en förändring av detsamma. Hur blev det med den saken? När fritidshemmets uppdrag ges en mer tydligt uttalad plats i styrdokumenten görs detta med en ny språkdräkt och begreppsflora som för tankarna till en mer traditionellt utbildningspolitisk och skolinspirerad diskurs. I denna uppsats riktas fokus mot undervisningsbegreppet och med utgångspunkt i hur detta begrepp skrivs fram i kapitel 4 i Lgr 11 (Skolverket, 2019) och tillhörande kommentarmaterial (Skolverket, 2016) var syftet att, med hjälp av diskursanalys, diskutera, analysera och problematisera konstruktionen av undervisningsbegreppet. Diskursanalys förstås häri som såväl en teoretisk som metodologisk ram där en särskild modell har använts för att bearbeta, analysera och diskutera ovanstående styrdokument, med ett särskilt fokus på just undervisningsbegreppet. Resultaten av denna analys visar att fritidshemmets uppdrag i stort och framförallt undervisningsbegreppet befinner sig mitt i en diskursiv maktkamp mellan en diskurs som värnar om traditionellt klassiska fritidshemspedagogiska omsorgs- och socialpedagogiska värden och en utbildningstraditionell diskurs som på många sätt utmanar föreställningen om vad ett fritidshem är. Vidare har denna diskursiva kamp analyserats i förhållande till fritidshemseleven och hur hen positioneras i gränslandet mellan dessa. Fritidshemmets uppdrag förtydligas, men till vilket pris?

Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka hur det centrala innehållet i svenska för årskurs 1-3 representeras i fem olika läromedelsserier anpassade för årskurs 2. De granskade läromedlen var Vips!, Robin, Prima svenska, Glad svenska och Språkskrinet.     Den använda metoden var en kvalitativ innehållsanalys med ett eget utformat analysverktyg där de granskade uppgifternas karaktär togs i beaktande för att kunna delas upp efter punkterna i det centrala innehållet i Lgr11. Samma punkter i Lgr11 delades också in i Pedagogiska gruppens tre olika svenskämneskonceptioner.    Resultatet visade att läromedelsförlagen hade en övergripande gemensam syn på vilket innehåll läroböckerna ska behandla i årskurs 2. Det var en avvikande serie, Glad svenska, som hade ett större fokus gentemot punkterna “Alfabetet och alfabetisk ordning” samt  “Sambandet mellan ljud och bokstav” i det centrala innehållet, vilket skilde sig från de andra serierna som inte lade lika stor vikt på nämnda punkter. De andra serierna hade istället ett större fokus gentemot punkterna “Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll” samt “Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg”. I de senast nämnda punkterna representerades majoriteten av uppgifterna i serierna, Vips!, Robin, Språkskrinet samt Prima svenska.   Ett annat resultat som redovisas i studien är att alla granskade läromedelsserier förutom en (Robin) hade flest uppgifter tillhörande svenskämneskonceptionen Färdighetsämnet (Bergöö, 2005) som utmärks av uppgifter som kan beskrivas som färdighetsträning. En slutsats som kunde dras av studien var att alla granskade läromedel innehöll uppgifter kopplade till de tre konceptionerna Färdighetsämnet, det Litteraturhistoriska bildningsämnet och det Erfarenhetspedagogiska svenskämnet.

Bakgrund Den nu gällande kursplanen för Hem- och konsumentkunskap enligt Lgr11 ersatte 2011 den tidigare kursplanen enligt Lpo94, vilket innebar stora förändringar. Kännedom om de sakfrågor och begrepp och beslut som var centrala vid tillkomsten av kursplanen kan bidra till en bättre förståelse för dess utformning och innehåll.   Syfte Syftet med studien är att undersöka vilka sakfrågor, begrepp och beslut som har varit centrala i organisationen vid revideringsprocessen av kursplanen i Hem- och konsumentkunskap enligt Lgr11  Metod Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra personer som ingick i revideringsorganisationen SKOLA2011 vid framtagandet av Kursplanen för Hem- och konsumentkunskap enligt Lgr11. Dessa genomfördes med hjälp av en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Sex huvudkategorier identifierades. Från resultatet går det att utröna en generell trend vad gäller sakfrågornas natur. Många sakfrågor på ämnesarbetsgruppsnivå i organisationen är kopplade till själva ämnet samt begreppen kunskap i handling/handens kunskap. Sett till organisationen som helhet verkar dock en stor del av sakfrågorna vara kopplade till strukturreformen och dess övergripande mål med ökad tydlighet. Revideringsarbetet har även präglats av en snäv tidsram samt relativt stark politisk styrning. Den nuvarande strukturen på kursplaner är mindre lämplig för processämnen. De sakfrågor som vållat kontrovers kan sägas vara en horisontell målkonflikt och kan kopplas till strukturreformen. Den helomvändning revisionen medförde innebar ett väldigt stort och komplicerat arbete. Slutsats Strukturreformen satte starka ramar och en stor prägel på revideringsarbetet. Reformarbetet påverkades även av snäva tidsramar samt en relativt stark politisk styrning. En framtida revidering bör ges större tidsramar, vilket kräver en större politisk konsensus kring skolfrågor och läroplansutformning. Den nuvarande strukturen på kursplaner är mindre lämplig för processämnen vilket bör beaktas vid framtida revideringar. Framtida revideringar bör även eventuellt ske i mindre steg samt byggas underifrån på beprövad erfarenhet.

Ämnet slöjd är och skall vara ett kreativitetsutvecklande ämne i grundskolan, detta står inskrivet i slöjdämnets syftestext i läroplanen från 2011. I slöjden skall vi aktivt arbeta med idéutveckling genom att använda oss utav inspirationskällor i inledningen utav ett slöjdarbete. Det har dock visat sig, genom nationella utvärderingen i slöjd, att många slöjdlärare upplever detta som en utmaning och önskar öka sina kunskaper om detta. I denna studie undersöker jag hur några elevers idéutvecklingsförmåga påverkas av få, respektive inte få, en inspirationskälla i inledningen av ett slöjdarbete samt hur de upplever idéutvecklingsprocessen. Jag behandlar kortfattat slöjdämnet ur en idéhistorisk vinkel samt diskuterar kreativitetsbegreppet. Studien har genomförts genom triangulering med aktionsforskning som metod, elevenkäter samt intervjuer av en expertgrupp. Resultatet av denna begränsade studie visar att de teoretiska mål om kreativitetsutveckling som Lgr 11 sätter upp för slöjdämnet kan omsättas i praktiken med inspirationskällor och skissövningar och att detta förefaller leda till en fördjupad idéutveckling samt att eleverna upplever det som stimulerande.