Chefer inom vård- och omsorgsorganisationer beskrivs ha en hög arbetsbelastning, stora ansvarsområden och ställs inför olika utmaningar och stressorer att hantera. Arbetet inom vård- och omsorgsorganisationer karaktäriseras av kontakt med människor med olika hjälpbehov. Verksamheterna styrs av både övergripande lagar samt av mål från styrande politisk majoritet. Omsättningen av chefer beskrivs som hög och att det idag är svårt att rekrytera och behålla chefer. Vilka chefsutmaningar som finns inom hälso- och sjukvårdsorganisationer och omsorgssektorn har lyfts fram i olika studier. Psykologiskt kapital har lyfts fram i studier som en inre resurs som har en betydande roll för att nå positiva resultat i arbetet. Syftet är att belysa hur första linjens chefer inom vård- och omsorgsorganisationer upplever egna inre resurser i arbetet som chef och hur det kan underlätta utövandet i chefsrollen. För att tydliggöra och medvetandegöra upplevelsen och betydelsen av dessa resurser genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer inom äldre- och funktionshinderområdet. Kvalitativ innehållsanalys användes som metod för att analysera intervjuerna med fokus på resurser. Resultatet visar på upplevda inre resurser i form av arbetssätt, ledarskapskompetens, medvetenhet och inre stöd som underlättar hanteringen av utmaningar och hinder i chefsrollen. Resultatet kan relateras till teorin om psykologiskt kapital där kopplingar finns till de psykologiska resurserna hopp, självförtroende, resiliens och optimism, vilket talar för att teorin om psykologiskt kapital kan vara användbar för att kommunicera och tydliggöra strategier för att hitta sätt att använda sig av inre resurser i utövandet av chefsrollen.

Första linjens chefer inom vård- och omsorgssektorn har ett omfattande ansvar, de ansvarar för personal, ekonomi samt utvecklingsansvar. Att undersöka vad som ger dem arbetstillfredsställelse kan ge svar på vad inom organisationen som fungerar och skapar en god arbetsmiljö för första linjens chefer. Karasek och Theorells (1990) teorimodell understryker hur balansen mellan arbetskrav och kontroll på arbetsplatsen påverkar chefernas välmående och deras förmåga att hantera arbetsmiljön. En välbalanserad arbetsmiljö kan främja positiva resultat och skapa förutsättningar för långsiktig arbetstillfredsställelse och produktivitet hos första linjens chefer. Detta arbete presenterar en integrativ litteraturstudie som sammanfattar och analyserar ett brett spektrum av forskning inom området. Databaserna Cinahl Complete och Scopus har använts vid artikelsökning. Tio artiklar mellan åren 2014–2020 ingår, varav sju artiklar med kvalitativ metod och tre artiklar med kvantitativ metod. I resultatet presenteras tre huvudkategorier med tio subkategorier. Huvudkategorierna är följande: Arbetstillfredsställelse - faktorer som respekt, rättvisa och lön hade en positiv påverkan på arbetstillfredsställelse. Även att uppleva samstämmighet mellan privata värderingar och organisationens värderingar var betydande. Organisatoriska förutsättningar för arbetstillfredsställelse - behandlar vikten av administrativt stöd vilket kan generera ett effektivare arbete, minska arbetsbelastningen samt bidra till ett ökat välbefinnande hos första linjens chefer. Faktorer som påverkar arbetstillfredsställelse – ett flertal faktorer framkom ur artiklarna, som kompetensutveckling och erfarenhet, att uppleva arbetet som meningsfullt och känna stolthet i uppdraget samt att finna en balans mellan arbete och privatliv. Slutsatsen är att första linjens chefer inom vård och omsorg behöver administrativt stöd, socialt nätverk och utbildning för att förbättra arbetsmiljön och ledarskapskompetens, vilket resulterar i arbetstillfredsställelse. / First-line managers in the health and care sector bear extensive responsibilities. They are accountable for personnel, finances, and development. Investigating what provides them with job satisfaction can reveal what aspects of the organization function well and create a good work environment for first-line managers. The theoretical model by Karasek and Theorell (1990) emphasizes how the balance between job demands and control at the workplace affects managers' well-being and their ability to handle the work environment. A well-balanced work environment can promote positive outcomes and create conditions for longterm job satisfaction and productivity among first-line managers. This work presents an integrative literature review that summarizes and analyzes a broad spectrum of research in the field. The databases Cinahl Complete and Scopus were used for article searches. Ten articles from the years 2014–2020 are included, of which seven use qualitative methods and three use quantitative methods. The results are presented in three main categories with ten subcategories. The main categories are as follows: Job satisfaction - factors such as respect, fairness, and salary had a positive impact on job satisfaction. Also, experiencing alignment between personal values and the organization's values was significant. Organizational conditions for job satisfaction - this addresses the importance of administrative support, which can lead to more efficient work, reduced workload, and increased well-being among first-line managers. Factors affecting job satisfaction - several factors emerged from the articles, such as professional development and experience, perceiving the work as meaningful and feeling pride in the task, and finding a balance between work and private life. The conclusion is that first-line managers in health and care need administrative support, a social network, and education to improve the work environment and leadership skills, resulting in job satisfaction.

Den mänskliga resursen är en organisations viktigaste tillgång då organisationen är beroende av mänsklig aktivitet för att existera. Chefer blir i avseendet viktiga då de kan ses som organisationens företrädare samt då de bidrar till och formar processer och arbetsförhållanden. Det blir därav av vikt att skapa förutsättningar för dem att hantera sin roll och vilja stanna i den. Tidigare forskning visar att organisatoriska förutsättningar påverkar chefsrollen, men inte specifikt hur den organisatoriska kontexten får betydelse för deras intention att stanna i rollen. Syftet med den här studien är att undersöka hur första linjens chefers intention att stanna i rollen kan förstås utifrån den organisatoriska kontexten. Vidare är syftet att skapa förståelse för hur cheferna upplever sina förutsättningar att hantera rollen. För att besvara syftet har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer inom vården i offentlig sektor legat till grund för empiri. Resultatet visar att chefsrollen är komplex med förväntningar från flera håll, vilket tydliggör varför den organisatoriska kontexten är betydelsefull för att förstå chefernas upplevelser och deras intention att stanna i rollen. Ur chefernas berättelser kan uttydas att arbetstillfredsställelse och organisatoriskt engagemang är betydelsefullt, vilket främst härleds till den kliniska verksamheten och medarbetarna. Vidare framgår att organisatoriska förutsättningar som samspel, kommunikation och stöd får betydelse för hur de hanterar krav och förväntningar. Sammantaget bidrar studien till en ökad förståelse för hur en organisation, genom den organisatoriska kontexten, kan verka för att behålla första linjens chefer. / The human resource is an organization's most important asset as the organization depends on human activity to exist. In this reference, managers become important as they can be seen as the organization's representatives as well as they contribute to and shape processes and working conditions. It therefore becomes important to create an environment for them to manage their role and a will to stay in it. Previous research shows that organizational conditions affect the managerial role, but not specifically how the organizational context will have an impact on their intention to stay in the role. The aim of this study is to investigate how the first-line managers' intention to stay in their position can be understood from the organizational context. Furthermore, the aim is to develop an understanding of how the managers experience their ability to handle the role. To answer the aim, a qualitative method in the form of semi-structured interviews with first-line managers in public healthcare sector has been the source for empirical data. The result shows that the managerial role is complex with expectations from several directions, which explains why the organizational context is important for understanding the managers' experiences and their intention to stay in their position. From the managers' stories it can be read that job satisfaction and organizational commitment are important, which is mainly attributed to the clinical activities and the employees. Furthermore, it appears that organizational conditions such as interaction, communication and support will have an impact on how they handle requirements and expectations. In summary, the study contributes to an increased understanding of how an organization, through the organizational context, can work to retain first-line managers.

With the Covid-19 pandemic, many of the already identified shortcomings in our welfare society came to be challenged and care for the eldery was particularly affected. Eldery care had to endure harsh criticism and managers in eldery care were questioned. Based on this, the purpose of this study is to gain an in-depth understanding of the eldery care first-line leaders experiences of leading during the Covid-19 pandemic an how they are emotionelly effected and challenged during this period. The study is based on a qualitative method whit semi-stuctured interviews as a data collection method. Eight first-line leaders in eldery care have been interviewed and based on their stories, their experiences of leading during the covid-19 pandemic have been analyzed from Erving Goffman's dramaturgical perspective and Arlie Russel Hoschschild's theory of emotional work. The study shows the importance of a transparent and present leadership and that the unit leaders have experienced loneliness and inadequacy in their role as leaders, wherw the collegial support has proven to be central to being able to stand firmly as a leader during the pandemic.

Att arbeta som första linjens chef innebär ett komplext uppdrag där arbetsuppgifterna består av ansvar för personal, budget och arbetsmiljö. I arbetet befinner sig första linjens chefer i en mellanposition där de behöver ta hänsyn till att politiska riktlinjer följs och finnas tillgängliga för medarbetare och kunder. Syftet med studien är att undersöka första linjens chefers psykosociala arbetsmiljö i äldreomsorgen. Studien bygger på kvalitativ metod. Metoden som vi använde oss av var nio semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkter är Rubenowitz modell av psykosocial arbetsmiljö och Karasek och Theorell modell om krav, kontroll och stöd. Resultatets teman är första linjens chef, psykosocial arbetsmiljö, handlingsutrymme samt socialt stöd och meningsfullhet. Temat psykosocial arbetsmiljö har en underrubrik som heter covid-19. Vi har kommit fram till att studiens resultat visar på att respondenterna delar samma uppfattning om att det är viktigt med en god psykosocial arbetsmiljö. / Working as a first-line manager implicates a complex mission where the tasks consist of responsibility for staff, budget and working environment. In their work, first-line managers are in an intermediate position where they need to consider that political guidelines are followed and are available to employees and customers. The purpose of the study is to investigate the psychosocial work environment of first-line managers in elderly care. The study is based on a qualitative method. The method we used was nine semi-structured interviews. The study's theoretical starting points are Rubenowitz's model of psychosocial work environment and Karasek and Theorell's model of requirements, control and support. The themes of the result are first-line manager, psychosocial work environment, margin of action and social support and meaningfulness. The theme psyhosocial work enviroment has a subheading named covid-19. We have concluded the results of the study show that the respondents share the same view; that it is important to have a good psychosocial work environment.

Hälsofrämjande arbete är en gren inom folkhälsoarbete. Arbetsplatsen är en arena som kan agera som stödjande miljö och där hälsofrämjande arbete kan bedrivas. Hälsofrämjande arbete på arbetsplatserna inom socialförvaltningen kan bedrivas med hjälp av teorin KASAM. Detta genom att skapa förutsättningar för första linjens chefer att uppleva hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet i att bedriva hälsofrämjande arbete. Syftet med studien är att beskriva vilka arbetsrelaterade möjligheter första linjens chefer inom socialförvaltningen upplever att de har för att kunna arbeta hälsofrämjande för medarbetarna. Studien har en kvalitativ ansats och riktar sig till målgruppen första linjens chefer inom socialförvaltningen. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer och sex intervjupersoner valdes ut med ett målstyrt urval. Materialet analyserades med en manifest innehållsanalys. Studiens resultat belyser att målgruppen saknar väsentliga resurser som budget, tid, kunskap och stöd för att kunna bedriva hälsofrämjande arbete gentemot sina medarbetare. Resultatet visar även att det finns en skillnad i hur hälsofrämjande arbete definieras och att det behövs en ökad acceptans av att bedriva hälsofrämjande arbete. Slutsatsen är att hälsofrämjande arbete bedrivs genom arbetsmiljöarbete, delaktighet, närvaro och att ha en helhetssyn på medarbetarna. Vitala resurser för hälsofrämjande arbete saknas och förutsättningar samt acceptans behövs. / Health promotion work is a branch of public health work. The workplace is a developed arena that can act as a supportive environment where health promoting work can be conducted. Health promotion at workplaces within the Swedish social services administration can be conducted with the help of the theory sense of coherence. This by creating conditions for first-line managers to experience manageability, comprehensibility and meaningfulness in acting health promoting towards their employees. The purpose of the study is to describe the work-related opportunities first-line managers of the Swedish social services administration experience when acting health promoting towards their employees' work-related health. The study has a qualitative approach and is aimed at first-line managers in social services administration with a goal-oriented selection. Data was collected from six semi-structured interviews and was analyzed using a manifest content analysis. The results highlight a lack of significant resources such as budget, time and support to be able to conduct health-promoting work towards their employees. The results also show that there is a difference in how health-promoting work is defined and that increased acceptance is needed. The study concludes that health promotion work can be conducted through work environment management, participation and a holistic view. Vital resources are missing and acceptance for conducting health promotion work is needed.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur ett HR-Shared Service Center fungerar ur ett användarperspektiv inom offentlig sektor. Fokus ligger på att undersöka första linjens chefers erfarenheter av Region Dalarnas motsvarighet till ett Shared Service Center (SSC), benämnt HR-Direkt. Utifrån studiens teoretiska referensram är SSC en av tre funktioner i vad Ulrich (1995) kallar HR-transformation vilket ska bidra till att effektivisera HR-arbete. Övriga delar i HR-transformationen är expertenheter och Human Resources Business Partners (HRBP). HR-transformation är kärnan i ett centraliserat HR-arbete där fokus ligger på kostnadsreducering och därmed förenlig med offentlig sektors skattefinansierade verksamhet. Vi argumenterar för att HR-transformationen direkt och indirekt får en betydande roll för både personalarbetets och organisationens effektivitet. Resultatet visar att första linjens chefers erfarenheter och åsikter om Regionens SSC; HR-Direkt står i direkt korrelation med första linjens chefers relation med sin HRBP, de första linjens chefer vilka har en god relation till sin HRBP har även en bra upplevelse av funktionen HR-Direkt medan de första linjens chefer vilka har en sämre relation till sin HRBP är missnöjda med HR-Direkt. Vidare visar resultatet att en otydlig ansvarsfördelning mellan HRBP och HR-Direkt bidrar till ett missnöje av HR-funktionen som helhet bland första linjens chefer. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats där nio semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer, HRBP samt HR-Chef från Region Dalarna har genomförts. Resultatet från intervjuerna jämförs sedan med tidigare forskning i flera analysdelar och därefter presenteras en avslutande diskussion och slutsats. Vi anser att den befintliga forskningen tenderar att fokusera på organisatoriska aspekter av nyttan med ett SSC, till exempel ekonomisk vinning genom ett effektiviserat arbete. Vår förhoppning är att kunna påvisa att mer forskning bör riktas mot användare av SSC inom HR-fältet samt att vår studie kan fylla en del av kunskapsgapet avseende användares erfarenheter av ett SSC. / The purpose of the study was to explore how a HR Shared Service Center operates from a user perspective within the public sector. The focus is to explore the experience of Line Managers using Region Dalarna´s equivalent to a HR Shared Service Center, called HR-Direkt. Based on the study´s theoretical frame of reference, SSC is one of three functions that will contribute to the streamlining HR activites as part of a HR transformation programme as outlined by Ulrich. Other parts of the HR transformation are units of expertise and Human Resources Business Partner. HR transformation is the core of centralized HR work where the focus is cost reduction and thus compatible with public sector tax-financed function. It can be argued that the HR transformation has a great significance for the efficiency of both personnel work and the organization both directly and indirectly. The results have shown that line managers experiences concerning the Regions HR-SSC are in direct correlation with the line managers relationship with Human Resources Business Partner. The respondents who have a good relationship with their HRBP also have a good experience of HR-Direkt while respondents who have less favourable relationship with their HRBP are dissatisfied with HR-Direkt. Furthermore, the results show that an unclear distribution of responsibilities between HRBP and HR-Direkt causes dissatisfaction with the whole HR function among Line Managers. The study was based on a qualitative approach where nine semi-structured interviews with line managers, HRBP and the HR manager from Region Dalarna were conducted. The results from the interviews were then compared with the previous research using several forms of analysis before a discussion and conclusion are presented. The believe is that existing research tends to focus on organizational aspects of the benefits of an SSC, such as financial gain through streamlined work. The aim of this paper is to be able to demonstrate that more research should be directed at users of SSC in the HR field and that this study can fill part of the knowledge gap regarding users’ experiences of an SSC.

Våld i nära relationer klassas som ett folkhälsoproblem och studier visar att arbetsplatsen kan ha en viktig funktion att hjälpa och stötta våldsutsatta personer (Charlott, Cleroux, Lopez & Scott, 2021; Holmgren & Grünbaum, 2021, s. 45; Strand, 2022, s. 51). Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck innebär att våldet utövas av en person som finns i den utsatta personens närhet. Kvinnor är i högre grad utsatta för våld än män. Inom vård- och omsorgsverksamheten är cirka 80 procent av de anställda kvinnor (Strand, 2020, ss. 27-28; Hydén, Överlien, Ericson, Wiman & Grönberg Eskel, 2016, s. 3; SKR, 2016). Att vara utsatt för våld i nära relationer kan ha negativ inverkan på arbetsförmågan (Skoog Waller, 2022). Jämställdhetsmyndigheten (2022) uppmanar arbetsgivare att arbeta aktivt med att identifiera och förebygga våld i nära relationer hos medarbetare. Arbetsplatsen kan agera som en fristad för personer som är utsatta för våld i nära relationer vilket belyser arbetsplatsens viktiga funktion (Katula, 2012). Därav är det intressant att undersöka hur första linjens chefer inom den kommunala vård- och omsorgen arbetar med våld i nära relationer. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur första linjens chefer inom kommunal vård- och omsorg arbetar med våld i nära relationer om medarbetaren är utsatt för våld. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och urvalet bestod av tio första linjens chefer inom kommunal vård- och omsorgsverksamhet från nio olika kommuner i Sverige. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och en kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta texten. Utifrån studiens syfte att öka kunskapen om hur första linjens chefer arbetar samt vilka faktorer som kan påverkar första linjens chefers arbetssätt om medarbetare är utsatta för våld i nära relationer. Detta för att kunna ge stöd åt medarbetare som är utsatta för våld. Då det är arbetssätt som ska studeras förefaller det sig lämpligt att tolka innehållet i intervjuerna med hjälp av begreppen Förstå, Vilja och Kunna från Lundquist (1992, ss. 75-77) implementeringsteori. Dessa tre begrepp är en förutsättning för att införa arbetssätt därför har dessa begrepp använts som tolkningsstöd i analysarbetet. I resultatet visade det sig att ledarskapsstilen har betydelse i mötet med personer som är utsatt eller har varit utsatta för hot och våld i nära relationer. Ytterligare framkom att nio av tio chefer saknar rutiner kring stöd för medarbetare som är utsatta för våld i nära relationer. Några faktorer som framkom i studien var en rädsla för att fråga om våld i nära relationer, kunskapsbrist samt otillräckliga resurser. En annan faktor som framkom var att samtliga deltagare visar både på vilja och engagemang att lyfta frågeställningar om hot och våld i nära relationer i samtal med medarbetare. Resultatet visar att cheferna upplevde en kunskaps- och resursbrist inom verksamheterna kring frågan om våld i nära relationer. Studiens resultat indikerar att det finns förbättringsmöjligheter och att denna frågan borde vara högre prioriterad inom den kommunala vård- och omsorgen. / Domestic violence is classified as a public health problem, and studies show that the workplace can have an important function in helping and support people exposed to violence (Holmgren & Grünbaum, 2021, p. 45; Strand, 2022, p. 51; Charlott, Cleroux, Lopez & Scott , 2021). Men's violence against women and domestic violence means that the violence is perpetrated by a person who is in the victim's vicinity. Women are more exposed to violence than men. Health care is abusiness where approximately 80 percent of the employees are women (Strand, 2020, pp. 27-28; Hydén, Överlien, Ericson, Wiman & Grönberg Eskel, 2016, pp. 3; SKR, 2016). Being exposed to domestic violence can have a negative impact on the ability to work (Skoog Waller, 2022). Jämställdhetsmyndigheten (2022) calls on employers to work actively to identify and prevent domestic violence among employees. The workplace can act as a haven for people exposed to domestic violence, highlighting the important function of the workplace (Katula, 2012). Hence, it is interesting to examine how first-line managers in municipal health and social care work with domestic violence. The purpose of the study is to increase knowledge about how first-line managers in municipal health and care work with domestic violence if the employee is exposed to violence. The study was carried out using a qualitative method, and the sample consisted of ten first-line managers in municipal care and social care operations from nine different municipalities in Sweden. Semi-structured interviews were conducted, and a qualitative content analysis was used to process the text. Based on the purpose of the study to increase knowledge about how first-line managers work and which factors can affect the way first-line managers work if employees are exposed to domestic violence. This is to be able to provide support to employees who are exposed to violence. Since it is working methods that are to be studied, it seems appropriate to interpret the content of the interviews using the concepts of Understanding, Willing and Knowing from Lundquist's (1992, pp. 75-77) implementation theory. These three concepts are a prerequisite for introducing working methods since the purpose of the study is to investigate the working methods of first-line managers. These concepts were used as interpretation support in the analysis work. The results showed that the leadership style is important in meeting with people who are exposed or have been exposed to threats and domestic violence. Furthermore, it emerged that nine out of ten managers lack routines regarding support for employees who are exposed to domestic violence. Some factors that appeared in the study were a fear of asking about domestic violence, a lack of knowledge, and insufficient resources. Another factor that appeared was that all participants have both a willingness and commitment to raise questions about threats and domestic violence in conversations with employees. The results show that the managers experienced a lack of knowledge and resources within the operations regarding the issue of domestic violence. The results of the study indicate that there are opportunities for improvement and that this issue should be a higher priority within the municipal health and care system.

The aim of this study was to examine the level of crisis readiness within the eldercare sector. Because of the worsened security landscape in the world, crisis readiness has become a focal point on the political agenda. The crisis we explore are the types of crisis that could follow a war or the grayzone between war and peace which in Swedish is called “skymningsläge”. The crisis we focus on in the study are power failure, crisis regarding water supply, food and medicin distribution and cyber-attacks. Our survey aimed to explore the new institutional theory to gain insights into the dynamics of social work within the context of crisis management,focusing on organizations' adaptability to new security challenges. By examining the responses of frontline managers, we sought to understand the impact the organizations have on the elder care facilities. Our findings showed discrepancies between municipal and private sectors with front line managers within the private sector demonstrating a culture of greater openness to make changes for improved crisis readiness. However, in terms of crisis readiness, no significant advantage was found for private facilities. By exploring the perspectives of the first line managers we could also understand what impact the organizations have on the managers situation. Our study also showed a correlation between training in crisis management and confidence in leading during crises. The survey also showed that the organizations has taken measures to develop crisis readiness after the pandemic to be more resilient.

This thesis examines first-line managers' perceptions about their organizational prerequisites for trust-based governance and management through a case study within the municipality of Norrköping, focusing on the public home care organization. A qualitative research design was used in the thesis based on first-line managers perceptions of the organizational prerequisites for an ideal trust-based governance and management. The material has been analyzed through an ideal-type analysis based on central elements within the governing principles of market, bureaucracy, and trust. An overall picture gives the impression that the organizational prerequisites primarily is perceived as being well-functioning for the ideal of trust-based governance and management. It is also considered that certain organizational prerequisites are less well-functioning for the ideal. Furthermore, the thesis indicates certain organizational prerequisites which are seen as central to the ideal. This thesis provides some empirical evidence that a balance between the governing principles of market, bureaucracy, and trust is perceived as essential to achieve the ideal of trust-based governance and management in the given context. At the same time, the thesis indicates that a greater emphasis on trust as a governing principle is perceived as desirable to achieve the optimal balance for the ideal in the given context. In addition, the study depicts that there is some path dependence that affects the view of the organizational prerequisites for an ideal trust-based governance and management in the managerial role. This means that a legacy of market-inspired and bureaucratic instruments is perceived to prevent the trust-based management philosophy from having a greater impact on the organization.