In this essay, I have analyzed both the Swedish and Danish debates about the insertion of a literary canon in school’s curricula. After a description of the terms “canon” and “cultivation”, I proceed to analyze debate news articles from both Swedish and Danish media to find similarities and differences in the arguments between the two debates. I then compare the arguments between both countries to find how Denmark could be able to implement a literary canon into the curricula, but not Sweden. I find that both countries have similarities and differences regarding the debates, and that although there are implications as to say why, one can not in truth conclude why Denmark had its canon implemented.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur tre lärare respektive sex elever från gymnasieskolans studieförberedande program ser på litterär kanon, samt att utifrån deras åsikter diskutera förhållandet mellan erfarenhetspedagogik och litterär kanon inom Svenska B. För att uppnå mitt syfte har jag använt enkäter som screeningmetod och kvalitativa intervjuer som huvudsaklig undersökningsmetod. Både de intervjuade lärarna och eleverna anser att det är viktigt att ha kännedom om den litterära kanon, framförallt för att se och förstå historiska sammanhang och för att inte uteslutas ur privata diskussioner och offentliga samtal. Såväl lärarna som eleverna menar att litteratursamtal är ett mycket bra erfarenhetspedagogiskt redskap. Eleverna i undersökningen förespråkar en litterär kanon och läsanvisningar i kursplanen i högre grad än lärarna.Trots att det medför vissa svårigheter - såsom att det ålderdomliga språket eller referenserna till en för eleverna ofta obekant verklighet kan försvåra läsningen - menar jag att det är fullt möjligt att förespråka både en litterär kanon och erfarenhetspedagogik, vilket såväl lärarna i undersökningen som styrdokumentens formuleringar visar. Detta svenskämne, där verk och författarskap kvalificerar sig utifrån sitt kanoniska värde, men där förförståelse skapas utifrån elevernas erfarenheter och där diskussionsteman kopplas till dagens samhälle och elevers intressen skulle man kunna kalla för ett ”erfarenhetspedagogiskt bildningsämne”. Att arbeta erfarenhetspedagogiskt med den kanoniserade litteraturen kan vara ett sätt att vidga elevernas horisonter och att därmed bemöta kritiken om att eleverna inom erfarenhetspedagogiken inte upptäcker nya sätt att tänka. Jag menar att litteraturundervisningen - i enlighet med kursplanen - måste utmana elevernas åsikter och att den även måste utmana dem att läsa svårare litteratur än vad de spontant gör på fritiden.

I detta magisterarbete undersöks skönlitteraturens roll, plats och funktion i skolämnet svenska som andraspråk. De aspekter som undersöks är hur lärare väljer skönlitteratur i sin undervisning och vilka konsekvenser dessa val får avseende vilken typ av läsare som konstrueras. Även vilken roll litterär kanon kan spela i andraspråksundervisningen undersöks. Intressant för studien är också hur eleverna responderar på urvalet av litteratur och hur de ser på sing själva som flerspråkiga läsare. Studiens metoder består av en trianguleringsdesign; kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i svenska som andraspråk, fokusgruppintervjuer med flerspråkiga elever samt observationer i två flerspråkiga klassrum.       Studiens teoretiska perspektiv utgörs av litteraturdidaktisk teori, föreställningsvärldar och teori om litterär kanon. Särskild vikt för undersökningen spelar McCormicks (1994) modell om textens och läsarens repertoarer samt de didaktiska frågorna vad, hur och varför.       Resultatet pekar på att det i skolämnet svenska som andraspråk har vuxit fram ett slags kanon där de flesta litterära verken rör sig omkring teman såsom migration och kultur. Detta kan förstås som ett bristperspektiv där de flerspråkiga eleverna ses som en homogen grupp med liknande intressen vad gäller läsning. Språkutvecklingsperspektivet är ständigt i fokus, men den estetiska, lustbetonade läsningen är tämligen osynlig i litteraturundervisningen i ämnet. Skönlitteraturen ska främs verka språkutvecklande eller utgöra grund till diskussioner och samtal, den litterära upplevelsen och analys får sällan plats i undervisningens innehåll.

The aim of this bachelor’s thesis is twofold. The first part is to create an understanding of the relevance of Swedish Nobel Prize laureates in literature for students at Swedish universities during the last 20 years. This is done with bibliometric calculations of published students’ theses from the years 2000–2023 found in the databases Diva and Uppsök. The second part is to use the empirical results to discuss a broadening of the literary canon concept. Here, Bourdieu’s concept of cultural capital is used. Two research questions are asked. When, where, how, and in what contexts are Swedish Nobel Prize laureates in literature present in students’ theses at Swedish universities during the years 2000–2023? How can the result from the empirical study be used in a canon discussion and in relation to a broadened canon concept? The results show that 164 relevant theses were written during this time, at 23 different universities and in 18 different subjects. The laureates and their works are both studied in their own right and used as tools in other investigations. For half of the laureates, a local connection is found between their home regions and the geographical location of the universities where the theses were written. The wide range of subjects shows that the laureates and their works are significant well outside the traditional area of literature. This supports a possible broadening of the canon concept from being only national and literary to also including regional aspects and uses in other subject areas as well.

Detta är en undersökning angående de faktorer som styr svensklärarnas val av skönlitteratur till elever på högstadiet. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer svensklärare på högstadiet utgår från när de väljer skönlitteratur till sina elever. Undersökningen är baserad på nio kvalitativa intervjuer. Informanterna är lärare på högstadiet och undervisar i svenska eller svenska som andraspråk. Utgångspunkt för uppsatsen är följande frågeställningar: -        Huvudfråga:Utifrån vilka faktorer väljer svensklärare på högstadiet skönlitteratur till eleverna? -        Underfrågor: Hur ställer sig lärare till att ha en litterär kanon inom svenskämnet? Hur har debatten om en litterär kanon inom svenskämnet påverkat lärares undervisning? Hur påverkas lärarens skönlitterära val till eleverna av lärarens konstruktion av svenskämnet? Hur påverkar styrdokumenten litteraturundervisningen i svenskämnet? Resultatet visar att svensklärare påverkas av en mängd olika faktorer i litteraturvalet såsom eleven, arbetsplatsen, personliga åsikter, läsningens syfte, samhället, styrdokument, samt lärarens konstruktion av svenskämnet. Resultatet visar att lärarna är både negativa och positiva till en litterär kanon i svenskämnet och att kanondebatten inte har påverkat deras undervisning. / This study with its purpose concerns factors that influence teachers, who specialize on the subject Swedish, when choosing fictional literature for their students. The gathering of empirical facts is done through nine qualitative interviews. The informants are nine teachers with Swedish as major who teaches at upper elementary level. The questions at issue are: -        Which factors influences teachers at upper elementary level when choosing fictional literature for their students? -        How do teachers regard the use of a literary canon when teaching Swedish? -        How has the debate concerning the use of a literary canon in the teaching of Swedish affected the teachers tutoring? -        To what extent is the teachers’ choice of fictional literature affected by the teachers’ own construction of the subject Swedish? -        To what extent does the curriculum affect the teaching of literature in the subject Swedish? The result of this study shows that teachers of Swedish are affected by several factors when they are choosing fictional literature for their students. Factors that influence the teachers’ choice of literature are: The teachers’ own construction of the subject, student preferences, workplace, personal preferences, the purpose of the reading, society and the curriculum. The result also shows that the teachers both have negative and positive attitudes towards using a literary canon in their tutoring of Swedish. The debate concerning the use of a literary canon has not affected their teaching of Swedish.

<p>Detta är en undersökning angående de faktorer som styr svensklärarnas val av skönlitteratur till elever på högstadiet. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer svensklärare på högstadiet utgår från när de väljer skönlitteratur till sina elever.</p><p>Undersökningen är baserad på nio kvalitativa intervjuer. Informanterna är lärare på högstadiet och undervisar i svenska eller svenska som andraspråk.</p><p>Utgångspunkt för uppsatsen är följande frågeställningar:</p><p>-        Huvudfråga:Utifrån vilka faktorer väljer svensklärare på högstadiet skönlitteratur till eleverna?</p><p>-        Underfrågor: Hur ställer sig lärare till att ha en litterär kanon inom svenskämnet? Hur har debatten om en litterär kanon inom svenskämnet påverkat lärares undervisning? Hur påverkas lärarens skönlitterära val till eleverna av lärarens konstruktion av svenskämnet? Hur påverkar styrdokumenten litteraturundervisningen i svenskämnet?</p><p>Resultatet visar att svensklärare påverkas av en mängd olika faktorer i litteraturvalet såsom eleven, arbetsplatsen, personliga åsikter, läsningens syfte, samhället, styrdokument, samt lärarens konstruktion av svenskämnet. Resultatet visar att lärarna är både negativa och positiva till en litterär kanon i svenskämnet och att kanondebatten inte har påverkat deras undervisning.     </p> / <p>This study with its purpose concerns factors that influence teachers, who specialize on the subject Swedish, when choosing fictional literature for their students.</p><p>The gathering of empirical facts is done through nine qualitative interviews. The informants are nine teachers with Swedish as major who teaches at upper elementary level.</p><p>The questions at issue are:</p><p>-        Which factors influences teachers at upper elementary level when choosing fictional literature for their students?</p><p>-        How do teachers regard the use of a literary canon when teaching Swedish?</p><p>-        How has the debate concerning the use of a literary canon in the teaching of Swedish affected the teachers tutoring?</p><p>-        To what extent is the teachers’ choice of fictional literature affected by the teachers’ own construction of the subject Swedish?</p><p>-        To what extent does the curriculum affect the teaching of literature in the subject Swedish?</p><p>The result of this study shows that teachers of Swedish are affected by several factors when they are choosing fictional literature for their students. Factors that influence the teachers’ choice of literature are: The teachers’ own construction of the subject, student preferences, workplace, personal preferences, the purpose of the reading, society and the curriculum. The result also shows that the teachers both have negative and positive attitudes towards using a literary canon in their tutoring of Swedish. The debate concerning the use of a literary canon has not affected their teaching of Swedish.</p>

Med denna kunskapsöversikt har vi haft för avsikt att undersöka vad forskningen säger om hur kanoniserade verk kan läsas på ett genusmedvetet sätt för att främja en reflekterande undervisning på högstadiet och gymnasiet. I undersökningen av detta område har vi identifierat fyra teman, som alla kopplats till genusmedvetenhet, i vilka vi tagit avstamp för att besvara arbetets frågeställning  Hur kan kanoniserade litterära verk läsas för att främja genusmedvetenhet?  Dessa fyra teman är genusmedvetenhet i förhållande till kanonbegreppet, teoribildning, pedagogiska strategier och förhållningssätt samt ett litterärt exempel i form av förankring i August Strindbergs Fröken Julie (1888).  Resultatet har grundat sig i metodisk läsning och sammanställning av olika forskares perspektiv på ämnet. Frågeställningen besvaras med att läsning av kanoniserade verk behöver anpassas efter nutida värderingar såväl som den historiska kontexten i vilken verket blev skrivet. Vidare har resultatet pekat på att feministisk litteraturteori är en aspekt av vad vi idag kallar genusmedvetenhet och därav är nödvändigt att ha i åtanke när pedagogiska strategier ska formas i arbetet med litteratur i klassrummet. De pedagogiska strategierna behöver ta avstamp i inkludering och normkritik. Slutsatsen av detta resultat är att kanoniserad litteratur kan läsas genusmedvetet då de pedagogiska strategierna kring verket påverkar hur läsaren förhåller sig till innehållet.

Syftet med studien var att undersöka om läroböcker utgivna efter Gy11s införande var mer jämställda, än läroböcker utgivna innan Gy11, vad gäller förekomsten av kvinnliga och manliga europeiska och utomeuropeiska författare. Med grund i några av Skolverkets (2011) riktlinjer och värden och med utgångspunkter i genusteori, postkolonialt perspektiv samt diskursanalys räknades förekomsten av kvinnliga respektive manliga europeiska och utomeuropeiska författare såväl som vilket utrymme respektive grupp fick. Om författarnas kön och etnicitet betonades i läromedelsdiskursen undersöktes även. Hypotesen var att resultatet av studien skulle komma att likna tidigare studiers resultat vad gällde den europeiske, manlige författarens dominans. Resultatet stödde denna hypotes då den europeiske, manlige författaren dominerade i båda läroböckerna både till antal och till utrymme. Kvinnliga och utomeuropeiska författare marginaliserades. Endast ett fåtal utomeuropeiska författare var inkluderade och majoriteten av dessa var amerikaner, det vill säga fortfarande västerländska författare. Resultatet skiljde sig dock från tidigare forskning vad gällde betoningen av kön och etnicitet. Slutsatsen var att respektive lärobok bör kompletteras med fler texter skrivna av kvinnliga och icke-västerländska författare för att väga upp bristerna och uppfylla Skolverkets riktlinjer.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida beskrivning av skönlitteraturen i ämnesplanen och andraspråksundervisning på gymnasieskolan skiljer sig åt. Fokus i undersökningen har legat på lärarnas tolkningar och hur de realiserar ämnesplanen i svenska som andraspråk när det gäller undervisning i skönlitteratur.   Undersökningsmetoden utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio verksamma gymnasielärare.   Undersökningens resultat visar att lärarnas tolkningar och realiseringar av styrdokumenten i flera fall bygger på pedagogernas tidigare erfarenheter, bakgrund, kunskaper och skolkultur. Eftersom de flesta av respondenterna är verksamma lärare i både svenska som andraspråk och svenska kan det sistnämnda ämnet och ämnesplanerna i svenska inverka på lärarnas val av litteratur och även på undervisningen. Detta överensstämmer med tidigare forskning. I denna undersökning visar det sig emellertid att det också finns andra grunder till lärarnas val och tolkningar. Detta kan bero på olika faktorer, till exempel, den undervisningstraditionen som finns på respondenternas gymnasium, programmet som lärarna undervisar i och lärarnas egna uppfattningar och tolkningar av undervisningsprocessen. Min undersökning visar att det tydligt framstår två lärartyper avseende av synen på litteraturundervisningen: de som låter eleverna att välja böcker själva och de som mer eller mindre styr litteratururvalet. Samtliga respondenter är eniga att ämnesplanen i ämnet svenska som andraspråk är vag och oprecis.

Introduction. This empirical study investigates the attitudes of Swedish public librarians who work in the children’s and/or young adult departments, towards children’s literary classics. This is achieved by examining work with the Classics shelf, a genre classification located in the children’s or young adult section. Method. The empirical material consists of transcripts from interviews with seven children’s and young adult public librarians in four Swedish municipalities, the Classics shelves and the libraries’ policy documents. Analysis. The Classics shelves’ genre definition, target group and location were investigated and compared to the libraries’ policy documents. Interview transcripts were examined in regard to the explicit contents of the participants’ statements and divided in themes by perceptions of value, function and use of the literature in a library context. Magnus Persson’s concept of myths describing naturalised perceptions of literature was used to interpret attitudes. A concluding analysis was conducted using the discourse theories of Michel Foucault, Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. Results. The analysis indicated both shared and conflicting attitudes to children’s and young adult literary classics, with perceptions predominantly taken for granted. Three coexisting discourses were identified: the Reading experience discourse, the Durability discourse and the Fresh discourse. These are mainly tied to different tasks and influenced by the librarians’ preconceived notions, workplace management and external influences such as media debates, with the user perspective as a prerequisite. Conclusion. The results show that the librarian accommodates contradictory and ambivalent views of children’s and young adult literary classics in the library. Literature is mediated indirectly and directly, and expresses the librarian’s personal experience rather than a professional identity. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.