The purpose of this essay is to investigate how depictions of transgenders in fiction can be used to discuss gender identity. The essay examines how transgenders is portrayed in three novels and how these novels can be used in Swedish schools. Transgenders in literature has historically only been used to normalize cisgender. The Swedish school is an arena dominated by norms and the cisgender-norm controls the students, furthermore it penetrates the school curriculum. At the same time, there is room for teachers to criticize norms and to choose the literature that best suits their purpose. The characters that appear in literature are supposed to be able to say something about real people, and the analysis of the novels is made from a queer feminist perspective. The novels Skarven and Jag, En have some norms to debate and stereotypes to problematize, therefore they are useful when transgender is to be elucidated through fiction. Pojkarna, on the other hand, have a disrespectful portrayal of the transgendered character which instead risks confirming the view of cisgender as the normal and transgender as the abnormal.

Arbetet är en litteraturstudie som undersöker hur forskare beskriver kvinnliga gestalter från religiösa urkunder och vilka normer dessa förmedlar. Syftet är att undersöka vilka normer som förmedlas och vilka gestaltningar som lyfts fram, samt att koppla dessa till läroplanens mål kring kön, identitet, sexualitet, socioekonomisk bakgrund, etnicitet, känsla av tillhörighet och mening med religionsvetenskapen. Examensarbetet är en innehållsanalys med kodning som metod för att komma närmare forskarnas tolkningar av kvinnans roll och förutsättningar inom judendomen, kristendomen och islam. Till examensarbetet står tre forskare i fokus som företräder tolkningar av urkunderna från respek-tive religion. Judendomen representeras av Carol Meyers (2013), Rediscovering Eve, ancient israelite women in context. Kristendomen av Elisabeth Schüssler Fiorenza (1999), In memory of her. A feminist theological reconstruction of christian origin, samt islam av Asma Barlas (2002), Believing Women in Islam. Unreading Patriarchal Interpretations of the Qur´an. Litteraturanalysen än indelad utifrån ämnesplansmålen där varje bok analyseras utifrån flera undergrupper för att sedan diskuteras. Fokus i analysen är på forskarnas tolkningar av ur-kunderna, inte av forskarnas utläggning av andra författare, arkeologer eller andra källor. I diskussionen jämförs resultatet från de olika kategorierna och kopplingarna med ämnesplanen med frågeställningarna för att få en bild av kvinnliga gestalter från religiösa urkunder samt vilka normer de förmedlar.

Med utgångspunkt att lärare upplever elevers läsförståelse som svår att bedöma är syftet med denna studie att konkretisera det komplexa begreppet läsförståelse. Jag har tagit hjälp av läsförståelseforskning för att kunna återge en samlad bild av begreppet läsförståelse. Ett andra syfte är att försöka se hur begreppet läsförståelse förhåller sig till litterär analys och tolkning. Genom att ställa läsförståelseforskningens definition av läsförståelse mot en berättande text försöker jag förstå vad begreppet betyder och innebär i praktiken. För att kunna göra detta har jag utfört en litteraturanalys samt konstruerat ett läsförståelsetest på den berättande texten. I utformningen av läsförståelsetestet har jag utgått från hur ämnesprovet i svenska för årskurs 3 och PIRLS bedömer läsförståelse. Varför jag utgick från dessa test var dels för att göra testet mer trovärdigt men också för att få en uppfattning om hur läsförståelse definieras i skolsammanhang. Läsförståelse är ett brett och komplext begrepp som är svårt att definiera. Det innebär att en läsare kan se bortom de skrivna orden för att förstå budskapet i en text, dvs. läsa mellan raderna. Min erfarenhet av analysarbetet har fått mig att dra slutsatsen att det finns en typ av läsförståelse som inte synliggörs i de normativa läsförståelsetesten. Läsförståelse bör förstås i relation till individen, situationen då textens läses lik väl som till den specifika texten.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att söka svar på hur bilderböcker skulle kunna utgöra pedagogisk resurs för arbete med normer kopplade till genus och kön i förskolan. För att ta reda på detta förutsatte att utvalda bilderböcker analyserades utifrån centrala litteraturteoretiska perspektiv för att identifiera normer. Utifrån detta kunde sedan en diskussion kring bilderböckernas didaktiska möjligheter vid ett normkreativt arbetssätt lyftas.   Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit normkritiskt perspektiv med fokus på genus. Den metod vi har använt i studien är kvalitativ litteraturanalys av tio bilderböcker mellan perioderna 1900 - 1965 och 2000 - 2018, för att synliggöra hur flickor och pojkar framställs i bilderböckerna. Centrala litteraturteoretiska begrepp som vi fann intressanta vid analysen utifrån normkritiskt perspektiv var: berättarperspektiv, tema, persongestaltning och samspel mellan bild och text. Studiens resultat indikerar att den äldre litteraturen är bärande av normer. I motsats till detta visar resultatet att den mer samtida litteraturen omfattas av normbrytande karaktär. Utifrån resultatet ser vi möjligheter att arbeta även med bilderböckerna som är bärare av normer för att belysa genusfrågor i förskolan genom ett normkreativt arbetssätt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur porträtteringen av den unga starka kvinnan som förebild har förändrats i flickboken under 1900-talet. Har framställning av, definition av och synen på vad en kvinnlig förebild är förändrats i litteraturen och vad är egentligen synen på vad en stark kvinna är eller förväntas vara i de verk som studeras?

Jacob Elfwing: Från ragnarök till ainulindalë: En komparativ studie av Eddan och J.R.R. Tolkiens The Silmarillion (2017). Självständigt arbete. Svenska Va, 15 högskolepoäng. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Uppsatsen analyserar J.R.R. Tolkiens roman The Silmarillion (1977) i förhållande till Eddan. Syftet med analysen är att se hur den nordiska mytologin återkommer i Tolkiens verk och vad detta kan tänkas få för betydelse för romanen. En komparativ metod används i form av parallell läsning av Tolkiens roman och Eddan. Analysen visar att The Silmarillion på olika plan har likheter med Eddan. I vissa fall rör det sig om uppenbara influenser medan andra likheter är mer allmänna och inte med säkerhet kan påstås komma från Eddan. Däremot kan man knappast säga att Eddan haft någon mer djupgående inverkan på The Silmarillion som helhet. Avslutningsvis behandlas studiens didaktiska potential inom gymnasieskolan.

J.K. Rowlings bok Harry Potter och de vises sten är en ungdomsbok som slagit igenom och fångat många barn, ungdomar och vuxna. I denna studie undersöks huvudkaraktären Harry Potters identitetsutveckling genom en didaktiskt inriktad litteraturanalys. Analysen utgår från psykologiska teorier om ungdomars identitetsutveckling, vilken kan delas in i fyra faser. De två första faserna visar sig vara de som var tydligast i Harrys identitetsutveckling. Den tredje fasen börjar att etablera sig i slutet av boken, medan Harry inte når den fjärde fasen. Genom att tillsammans med eleverna läsa boken om Harry Potter kan lärare i grundskolan stötta elever att utveckla sina identiteter. Elever skulle kunna relatera till händelser i boken som till exempel att möta nya människor som i sin tur kan bli vänner eller ovänner. De skulle också kunna lära sig att våga vara sig själva och få utveckla en större acceptans för sådant som inte tillhör normen.

Denna studie syftade till att förmedla hur människor med funktionsnedsättning gestaltas i en kvalitativ innehållsanalys av tio svenska bilderböcker från år 1965-1979 samt år 2005-2019. Studien syftade även till att förmedla bilderbokens didaktiska potential till läraren. Denna studie utgick från en normkritisk pedagogik med fokus på att ifrågasätta och synliggöra de rådande normerna i samhället i förhållande till funktionsnedsättning. De analysverktyg som studien utgick ifrån var: synvinkel och fokalisation, persongestaltning, motiv och tema, samspelet mellan bild och text med ett följande avsnitt om didaktisk reflektion. Studien påvisade att det är vanligt förekommande att människor med funktionsnedsättning gestaltas stereotypiskt och stigmatiserande. Trots detta visar studien på att dessa bilderböcker har god didaktisk potential. En slutsats som kan dras av denna studie är att lärare behöver kritiskt granska bilderböcker för att erhålla kännedom om hur innehållet i bilderböckerna kan nyttjas på bästa sätt.

This essay examines gender norms and how gender is understood in Deborah Feldman’s novel Unorthodox released 2012. Any connections made by the author between gender and religion are explored and Feldman’s exiting process from the Hasidic community is analyzed. This is done using a close reading and a qualitative content analysis of the novel. West and Zimmerman’s theory Doing gender has been used to provide an understanding of gender and to analyze the results of the content analysis. The results show that the predominant gender norms for men portrayed in this novel were that men have a superior position and are expected to exercise their power over women. They are also expected to be intellectual scholars of Jewish scripture and law. The predominant gender norms for women were that they should be modest, quiet, unassuming and are expected to obey and serve their men. Feldman’s exiting process happens in stages, where she questioned her Hasidic community more over time, and broke more rules as time went on. Her faith in god was effected in this process.  It becomes clear that the norms and rules she is expected to follow are products of people’s interpretations of religion and not a result of the religion itself.